Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 31 - Nybyggen - Nyttiga satelliter, av GAH - USA:s stora missiler, av GAH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ballongen, som väger ca 30 kg, packas under
uppsändandet i en behållare med 75 cm diameter. Efter
flera försök med sådana satelliter på lägre höjd
skall man etablera en radiospeglande ballong på
jämviktshöjden 3 600 km, där omloppstiden blir
exakt 24 h, vilket betyder att satelliten "står stilla"
över en punkt på jordytan.
Meteorologiska observationssatelliter som skall
sändas upp i slutet av 1959 skall innehålla en
TV-kamera och infrarödkänsliga element. Med denna
skall man bestämma molnigheten över jordytan,
temperaturer hos jordyta och moln samt
solstrålningens intensitet, eventuellt även jordens
värme-strålningsbalans. Vikten blir ca 100 kg och
diametern 1 m.
De första av dessa satelliter kommer att rotera så
att TV-kameran bara ser jorden under korta
ögonblick. Så småningom skall de stabiliseras så att
kameran hela tiden är riktad rakt ned. Senare skall
man utrusta satelliterna med radar som kan mäta
vattenmängden i underliggande moln. Slutmålet är
ett nät av väderobserverande satelliter i banor i
longitudplan (över polerna) på höjder mellan 800
och 1 300 km samt serier av tre till fyra
"stillastående" satelliter på jämviktshöjd med riktbara
TV-kameror.
En geodetisk mätsatellit skall sändas upp om ca
1 1/2 år till 1 300—1 600 km höjd. Den skall avge
mycket starka ljusblinkar, vilka skall kunna ses
från jorden med en ljusstyrka motsvarande en
stjärna av femte storleken. Genom samtidig
fotografering av en sådan ljusglimt mot bakomliggande
stjärnhimmel från fyra observationsposter, två på
var sida om en mätsträcka, t.ex. över Atlanten,
skall denna kunna mätas med en noggrannhet på
under 100 m. Mätsatelliten skall även medge
mycket noggranna mätningar av jordens form.
Som kraftkälla för lampan, som blir av
urladdningstyp och kräver ca 50 W effekt, måste nya och
kraftiga solceller med batterier utvecklas (Aviation
Week 22 juni 1959 s. 143—145). G AH
USA:s stora missiler
Av de stora amerikanska raketer som hittills har
utvecklats är det framför allt fem som kan komma
ifråga för utskjutningar i rymden.
Atlas utvecklad av Convair Astronautics Division of
General Dynamics Corporated är konstruerad för
avstånd större än 10 000 km. Vikten är ca 110 t,
längden ca 27 m och topphastigheten 7 600 m/s.
Den arbetar i ett steg med 27 Mp dragkraft med en
booster med 2X68 Mp dragkraft verkande samtidigt
med huvudsteget och under halva dettas brinntid.
Alla motorerna arbetar med flytande syre och ett
kolvätebränsle. Fram till halvårsskiftet 1959 har 24
missiler av denna typ provats, varav nio fungerat
felfritt och sex fungerat, men med mindre fel.
Titan byggd av Martin Company är konstruerad för
ca 10 000 km avstånd med topphastigheten 6 700
m/s. Den väger 98 t och är 30 m lång. Denna är
en tvåstegsmissil med syre och ett kolvätebränsle
som drivmedel i båda stegen, varav det första har
en motor för 135 Mp dragkraft och det andra 36 Mp.
Fyra lyckade prov över kortare avstånd har gjorts.
Thor har Douglas Space Technology Laboratory
som huvudentreprenör. Den är byggd för avstånd
upp till 2 800 km och topphastigheten är 4 500 m/s.
Vikten är nära 50 t och längden ca 20 m.
Drivmedlet är syre och ett kolväte i en motor för 68 Mp.
Tjugoett lyckade skott har avfyrats, nio skott har
lyckats delvis och fem har misslyckats.
Atlas, Titan och Thor har byggts för US Air Force.
Sovjets största missiler uppges ha data jämförbara
med Atlas och Titan. Även de är tvåstegsraketer med
flytande bränsle.
Jupiter är US Army’s interkontinentala ballistiska
missil. Den byggs av Chrysler Corporation för
skjutavstånd upp till ca 2 800 km och största
hastigheten 4 500 m/s. Med vikten nära 50 t och längden
18 m drivs den med flytande syre och fotogen i en
motor för ca 68 Mp dragkraft. Av 18 skott har 12
lyckats helt och fem delvis.
Polaris har beställts av US Navy hos Lockheed
Sunnyvale Co med prestanda: räckvidd 2 800 km,
vikt 12,5 t, längd 14 m. Den är utförd i två steg
båda med fast bränsle, vilket ger 36—45 Mp
dragkraft i första steget. Av 11 utskjutningar har sex
lyckats helt och fyra delvis.
Som synes är försöksprogrammet brett med snar-
Fig. 2. Av Nasa
projekterade
missiler avsedda
för
rymdforskning; fr. v.
Vega, Centaur,
Sa-turn och Nova.
778 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
Fig. 1. Missiler
som nu provas i
USA; fr. v.
Atlas, Thor,
Jupiter och Polaris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
