- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
779

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 31 - Nybyggen - USA:s stora missiler, av GAH - Boj för lossning och lastning av flytande laster, av N Lll - Nya metoder - Diboran vid hydratisering av dubbelbindningar, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 1.
Oljeledning och hanfot
från fartyg till
Imodco-boj.

lika typer i de rivaliserande vapengrenarna.
Resultaten av skjutningarna visar att de interkontinentala
ballistiska missilerna, åtminstone för USA:s del,
ännu ej är färdiga vapen.

Av stora raketfarkoster på planeringsstadiet har
National Aeronautics and Space Administration
(Nasa) offentliggjort vissa data för Vega, Centaur,
Saturn och Nova.

Vega skall startas med en något modifierad
Atlas-raket som första steg. Förbättrade motorer ger 160
Mp dragkraft och bränslevolymen ökas genom att
den tidigare konformade spetsen på Atlas görs helt
cylindrisk. Andra steget drivs av en
Vanguard-motor. Med dessa två steg skall man kunna sända
upp satelliter på ca 2 t vikt i banor på 500 km
höjd. Med ett tredje steg (kvävetetroxid och
hydra-sin) på 3 Mp räknar man med att nå månen och
planeterna. Första starterna med två steg planeras
i mitten av 1960-talet.

Centaur nyttjar även den Atlas som första steg.
Andra steget skall drivas med flytande väte och
syre och skall ge en dragkraft på 7,5 Mp. Som ett
eventuellt tredje steg används samma som för Vega.
Totalt räknar man att med Centaur kunna ta upp
50—100 % tyngre laster än med Vega till önskade
höjder. De första starterna väntas kunna företas
i början av 1960.

Saturns första steg består av åtta parallellt
arbetande raketmotorer om vardera 86 Mp, dvs. den
sammanlagda dragkraften blir nära 700 Mp. Detta
motorpaket torde provas under 1960. övriga steg
torde komma att bestå av någon av de stora, redan
färdiga missilerna och totalt räknar man med att
med hjälp av denna rymdraket kunna sända upp
satelliter på 15 t.

Nova är den största av de rymdraketer som nu
är på planeringsstadiet. Den konstrueras för att
kunna sända bemannade rymdfarkoster till månen
och åter. Första steget skall bestå av fyra
väte-syredrivna motorer om ca 700 Mp dragkraft vardera,
det andra steget blir en sådan motor. Tredje steget
blir av samma storlek som Atlas men skall även
det drivas med väte-syre. Med ytterligare två steg,
dvs. sammanlagt fem steg, blir raketen ca 80 m hög.
Eventuellt tilläggs ytterligare två steg för
månlandning, månstart och bromsning vid återkomsten till
jorden. I satellituppdrag skulle Nova kunna lyfta
ca 70 t nyttig last (Missiles and Rockets 20 juli 1959
s. 138—166; Newsweek 13 juli 1959 s. 53, 3 aug.
1959 s. 50; Aviation Week 22 juni 1959 s. 121—
124). G AH

Boj för lossning och lastning av flytande laster

Ett stockholmsföretag, bestående av amerikanska
och svenska tekniker och affärsmän, har introdu-

cerat en speciellt anordnad boj, Imodco-bojen, med
vars hjälp olika slags oljelaster såväl som sötvatten
och andra vätskor kan lossas eller lastas från eller
till fartyg, även de största tankskepp, utan att dessa
behöver ligga vid kaj, pir e. d.

Bojen har cirkulär form, fig. 1, och tillverkas i
olika storlekar, från 3—12,5 m i diameter, beroende
på önskemålen — en 12,5 m boj kan lämpligen
användas för 100 000 tdw tankfartyg. Den förankras
vid sjöbottnen med kraftiga ankarkablar och
anordnas med undervattensledningar till land. Från
fartyget anbringar man en grov hanfot till bojen,
där den fästes med en speciell krok. Bojens
ledningar kopplas sedan till fartygets lastnings- eller
lossningsanslutningar och lasten kan sedan flyta
genom undervattensledningen. Under vanliga
förhållanden förankras bojen så att fartj-get kan svänga
runt bojen och ligga med stäven mot vinden eller
strömriktningen.

Den första Imodco-bojen har tillverkats av
Helsingborgs Varfs AB och provats av svenska
marinen. Denna boj hade 4,5 m diameter och vägde
6 t. Fartyget kan börja lossa eller lasta nästan
omedelbart, sedan man gjort fast vid bojen (enl. AB
International Marine and Oil Developement Corp).

N Lll

nya metoder

Diboran vid hydratisering^av
dubbelbindningar

Vid behandling av en olefin med diboran B2H6
bildas en alkylboran, i vilken borangruppen kan
ersättas med hydroxyl genom oxidation med
väte-peroxid

RCH:CH2

B2HG

RCH2CH2B<

H202
0°C

RCH2CH2OH

Denna metod kan mycket väl få en plats vid sidan
av gängse metoder, såsom syrakatalyserad
hydratisering. Dessutom kan den nya metoden utnyttjas för
omlagring och isomerisering av omättade föreningar.

Borangruppen vandrar nämligen från en plats inuti
en molekyl till en ändkolatom vid upphettning av
reaktionsblandningen till 160°C

BüHß

RCH:CHCH3 > RCH (B<) CH2CH3

160°C

RCH2CH2CH2B <

Man kan alltså framställa en primär alkohol av en
olefin som inte har dubbelbindningen i 7,2-ställning.

Vidare adderas diboranen alltid i cis-ställning och
till den minst hindrade sidan, t.ex.

CH3

ch3

/

-H

/ X / \-_OH
-/ o°c \_/\

H

/-metylcyklopenten
Utbytet blir vanligen 80—90 °/o av en produkt, till

[-trans-2-metylcyklo-pentanol-]

{+trans-2-metylcyklo-
pentanol+}

TEKNISK TIDSKRIFT 1959 7 79

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/0803.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free