Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 33 - Teknikens språkproblem, av Carl Björkbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(eventuellt mikrofilm) samlas i vissa centraler,
dit forskarna kunde vända sig för att köpa
eller låna exemplar. Sådana centraler finns
t.ex. i England (Aslib, Department of Scientific
and Industrial Research, DSIR), i USA (Office
of Technical Services och John Crerar
Libra-ry). OEEC undersöker nu möjligheterna att
grunda en europeisk central för översättningar
från östeuropeiska språk, vilken skulle
samarbeta med de amerikanska centralerna.
Även denna lösning erbjuder en hel del stora
svårigheter, framför allt på grund av
materialets omfattning. Redan antalet uppsatser på
ryska, som kan antas ha intresse för
västerländsk forskning, är ofantligt stort, och räknar
man med den ständigt ökade produktionen på
japanska, kinesiska m.fl. andra språk kommer
man till astronomiska tal. Urvalet av dessa ad
hoc översatta uppsatser måste därför bli
mycket slumpmässigt. Också insamlingen och
registreringen av materialet blir då ett mycket
stort arbete.
Härtill kommer, att en forskare eller ett
företag som lagt ner dyra pengar på en
översättning, kanske inte alltid är benägen att ställa
den till förfogande för andra — eventuella
konkurrenter — utan vederlag. En central
skulle emellertid redan i sig själv bli ett så
dyrbart företag att man har svårt att tänka sig,
att den även skulle belastas med att vara en
försäljningsagent för ett otal
översättningsproducenter. Först när en översättning inte längre
är aktuell, skulle man kunna tänka sig att den
skulle kunna ställas till fritt förfogande för
andra. I betraktande av att den
teknisk-natur-vetenskapliga litteraturen snabbt föråldras,
skulle detta innebära, att centralen i alltför
stor utsträckning skulle gå miste om den
verkligt aktuella litteraturen och i stället belastas
av inaktuell och därför sällan efterfrågad
litteratur.
I folkdemokratiska centraldirigerade länder
ligger naturligtvis förhållandena annorlunda
till i det att där existerar i många fall en
mycket livlig statlig översättningsverksamhet, vars
resultat lätt kan samlas i en central. Av
särskild betydelse för Västerlandet är de i
Östtyskland existerande översättningarna. Dessa
finns förtecknade i en av Deutsche
Staats-bibliothek i Rerlin sedan 1952 utgiven månatlig
bibliographie (Bibliographie deutscher
über-setzungen aus den Sprachen der Sowjetunion
und der Länder der Volksdemokratie). Denna
upptar såväl publicerade (separat eller i
tidskrifter) som opublicerade översättningar.
Fotokopior av de senare kan man erhålla genom
Institut für Dokumentation,
übersetzungsnach-weis i Rerlin.
Naturligtvis vore det av det största värde om
man kunde få reda på eventuella intressenter
på ett så tidigt stadium att dessa skulle kunna
dela kostnaderna för översättningen. DSIR
hade en tid en sådan anordning. Institutionen
åtog sig att göra översättningar, men endast
under förutsättning att flera intressenter
samtidigt anmälde sig. För att få tag i dessa,
publicerades varje månad en lista över till
översättning föreslagna uppsatser. Den som
ville vara med, fick anmäla sig inom en månad.
På grund av det ofantliga antalet
existerande mer eller mindre värdefulla uppsatser och
det relativt ringa antalet föreslagna
översättningar, visade det sig att denna teoretiskt
tilltalande plan inte verkade i praktiken.
Dessa svårigheter gäller naturligtvis speciellt
sådana företag som skall tillgodose
översättningsbehovet för många olika
forskningsområden. Gäller det emellertid speciella, mindre
områden tycks sådana översättningscentraler
fungera mycket bättre, som t.ex. Iron and Steel
Institutes service i London och den privata
översättningsfirman Henry Rrutcher i Altadena,
Californien, som har specialiserat sig på
metallurgisk litteratur, i första hand ryskspråkig.
Svårigheterna med en verklig publicering av
översatta uppsatser innebär ett ofantligt svårt
distributionsproblem. Det är i själva verket
samma problem som möter publicering av
smärre publikationer överhuvud. Den lösning
som man inom det vetenskapliga livet har
funnit för detta problem är att samla dem till
periodiska publikationer på vilka man kan
abonnera. Genom ett abonnemang åtar sig
nämligen abonnenten att betala även för de
uppsatser han inte personligen har något
intresse för. Härigenom kan man publicera även
sådana arbeten för vilka den presumptiva
avsättningen skulle vara så liten att den icke
kunde motivera en separat publicering.
Översättningar "från pärm till pärm"
Denna lösning av problemet har man sökt
genomföra även för översättningar från ryska,
genom att man översätter hela tidskrifter.
Intresset för sådana översättningar "från pärm
till pärm" är nu mycket stort. I skrivande
stund är det ett åttiotal ryska tidskrifter som
på detta sätt utkommer på engelska, och
antalet ökar stadigt.
En amerikansk firma, Consultants Rureau i
New York, startade i början av detta
decennium utgivningen av sådana helt översatta
tidskrifter. De priser man åsatte dessa
översättningar var mycket höga (100—200 $/år) och
även om översättningskostnaderna naturligtvis
var betydande och avsättningen låg, kan man
inte komma ifrån att man nog ockrade en hel
del på det stora intresset just då för den ryska
vetenskapliga litteraturen. Eftersom priserna
skulle kunna sänkas betydligt om avsättningen
ökades, trädde den amerikanska National
Science Council till för att understödja
företaget. Härigenom kunde man sänka priserna
och öka prenumerantstocken, varigenom
utgivningen i framtiden skulle kunna genomföras
till de lägre priserna även utan understöd.
Sedermera har andra sammanslutningar som
DSIR m.fl. understött startandet av sådana
översättningar. Även privata förlag, framför
allt Pergamon Press i London, har börjat utge
helt översatta tidskrifter.
822 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
