Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 33 - Teknikens språkproblem, av Carl Björkbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Även om man naturligtvis måste erkänna att
översättningarna från pärm till pärm har sitt
stora värde för utnyttjandet av den ryska
litteraturen, kan man inte undgå att ställa sig
frågande till om detta verkligen erbjuder en
definitiv lösning av språkproblemet. Det
åttiotal nu utgivna och planerade tidskrifter, som
spänner över ett område från matematik till
medicin, är naturligtvis ett mycket litet urval
om man ser på litteraturen i stort. Även om
man som en författare, R Matthews, i
aprilnumret i "Aslib Proceedings" med entusiasm
talar om en kommande översättningsindustri
med många hundra till engelska översatta
tidskrifter, kan man dock inte tänka sig att helt
dubblera den icke-engelskspråkiga
tidskriftslitteraturen på detta sätt. Dessa dyrbara
sekundära tidskrifter utgör redan nu ett svårt
problem för biblioteken.
Härtill kommer en annan viktig sak, nämligen
att mycket av det som då översätts inte
förtjänar att översättas in extenso. Man kan redan
nu mot urvalet av de ryska tidskrifterna rikta
den anmärkningen, att man, om man undantar
en del av Akademija Nauks publikationer,
hittills inriktat sig på översättning av de
"vanliga" tidskrifterna, då däremot de säkerligen
mycket värdefullare publikationsserierna
"Tru-dy", "Sbornik Statej" etc., som utges av de
olika forskningsinstituten, helt lämnats åsido.
Detta sammanhänger naturligtvis med att de
översatta tidskrifterna är lätt åtkomliga och i
stor utsträckning refereras även i västerländska
referatorgan. Dessa tidskrifter är emellertid
avsedda i första hand för inhemska läsare och
innehåller därför utom originaluppsatser en
hel del redogörelser för vad som sker utanför
Rysslands gränser.
En översättning från pärm till pärm måste
därför vara oekonomisk, inte bara därför att
översättningen av uppsatser som inte förtjänar
det kostar pengar, utan — och kanske än mer
— därför att det därigenom ytterligare ökar
den mängd av dokument som bibliotek ocli
dokumentation måste ta hand om.
Distribution av översättningar i
tidskriftsform är rationell. Vi kan inte komma ifrån
detta sätt att distribuera den vetenskapliga
litteraturen. Men denna princip fordrar inte att
originaltidskrifterna skall översättas
fullständigt. Med tillfredsställelse kan man notera att
den nya översättningen av den ryska
Elektri-cestvo endast upptar ett urval av uppsatserna.
Härigenom bidrar denna översättning till en
begränsning av dokumentationsmaterialet.
Att man överhuvudtaget kom på idén om
översättningar från pärm till pärm måste bero
på det uppflammande intresset för den ryska
vetenskapen och den därav följande
överskattningen av deras vetenskapliga litteratur. Det
har på olika håll framhållits att deras
vetenskapliga litteratur i själva verket är mycket
ojämn. För att endast nämna ett exempel
påpekade F Rathmann i Science för den 19
september 1958, att tjugosju års erfarenhet av den
ryska kemiska litteraturen har lärt honom att
"much of the work is excellent, some is indeed
mediocre, some bears the earmark of
plagia-rism from previously published Western
work".
Överhuvudtaget får man väl säga att andelen
av verkligt värdefulla uppsatser i
vetenskapliga tidskrifter näppeligen kan vara större i
Ryssland än annorstädes, kanske till och med
mindre.
En bättre lösning torde vara, att av det
utländska — t.ex. ryska — materialet genom
översättning skapa fullgoda tidskrifter av
internationell klass. Huruvida urvalet av det som
skall översättas görs i samarbete med
ryssarna eller av västerländska forskare kan
diskuteras. För det första alternativet, om det nu
kan genomföras, talar att det nog annars skulle
vara svårt att få tag i tillräckligt fackligt
kompetenta personer som därtill är kunniga i
ryska. Härigenom skulle man också få en
sovring vid källan av det ryska material som
bibliotek och dokumentation skall ta hand om.
Naturligtvis innebär detta ett ansvar hos
redaktörerna, men detta är inte större än det
ansvar som åvilar redaktionen för andra
internationella högklassiga tidskrifter.
Försök i denna riktning har gjorts bl.a. av
Consultants Bureau, som ger ut publikationer
som Soviet Research in Catalysis, Soviet
Research in Crytallography etc. Likaså utger
American Mathematical Socity en serie
Selec-ted Russian Papers ön Mathematics, där
urvalet göres av referenterna för Mathematical
Rewiews
Vidare förtjänar omnämnas det amerikanska
företaget International Physical Index, Inc.,
New York, med dess periodiska publikationer
Automation Express, Electronics Express och
Physics Express med undertitlarna New
Com-prehensive Digest of Current Russian
Literature. Detta är i själva verket en
referatpublikation över den nya ryska litteraturen inom
de nämnda områdena, men vid behov görs
referaten mycket omfattande, ibland flera sidor
med tabeller och bilder. Firman annonserar
dessutom att fullständiga översättningar av de
i publikationen refererade uppsatserna kan
erhållas till ett enhetspris per uppsats av 5 $
för abonnenter och 10 $ för övriga. Priserna
är sålunda helt oberoende såväl av uppsatsens
längd som av antalet beställare. Någon
praktisk erfarenhet av hur detta system fungerar i
praktiken har jag tyvärr inte.
Av samma art är den av Central Intelligence
Agency i Washington utgivna Scientific
Information Report, som utges två gånger i
månaden och innehåller "unevaluated information
extracted from publications of the USSR,
Eas-tern Europé and China".
Behovet av översättare
Det är självklart, att den här skisserade
utvecklingen kommer att kräva en stor stab av
kunniga översättare. Ett av vittnena vid det
förhör om Science and Technology Act som
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 7 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
