Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 33 - Fiskmjöl och fiskolja, av Carl-Axel Andsten - Metriska måttsystemet i USA, av Wll - Kanaltrafiken genom Suez ökar, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slakteriavfall. Slutprodukten, i detta fall
köttmjöl, är en värdefull djurföda.
Jämförelse av förfarandena
Vid jämförelse av de två metoderna bör man
för pressförfarandet räkna med en fullständig
anläggning, dvs. med apparatur för
tillvaratagning av limvattnet. Exakta
investeringskostnader för ifrågavarande anläggningar, dvs.
kostnaderna för apparatur och installation av
denna, kan naturligtvis icke göras förrän
detaljerade offerter till dagspriser föreligger. Det
är icke endast priserna som bör jämföras utan
även konstruktionerna och det tekniska
utförandet. Om båda är av hög klass, och alltså
jämförbara, torde emellertid investeringen
knappast visa stor divergens.
Väljer man som exempel upparbetning av
7 000 t/år fisk (15 % fett), är vidare
driftkostnaderna av samma storleksordning. För
extraktionsförfarandet är de visserligen ca
12—14 % högre än för kokning-pressning,
beroende på högre utgifter för bränsle, kylvatten
och lösningsmedel, men å andra sidan är
produkternas bruttoförsäljningsvärde ca 20 %
högre. Detta betyder att i det angivna exemplet
nettoresultatet för extraktionsförfarandet ligger
40—45 % över nettoresultatet för
kokningpressning.
Inget försök har gjorts att vid denna
jämförelse ta ut det höga pris som extraherat
fiskmjöl lämpligt för människoföda kan betinga.
Man bör dock hålla i minnet
extraktionsförfa-randets stora potentiella möjligheter att
leverera en produkt som är ett fullgott livsmedel
och som därför bör kunna betinga ett pris som
är minst 2—3 gånger det som man erhåller för
djurföda.
Fiskgelét är en värdefull produkt och bör
betinga ett gott pris trots den höga vattenhalten,
men å andra sidan är fraktkostnader och
försäljningskostnader högre än för fiskmjölet. Det
extraherade fiskmjölet är av hög kvalitet och
mycket lagringsdugligt. Denna vara är därför
konkurrenskraftig, medan en lägre kvalitet
endast kan försäljas, när det icke finns prima
vara att tillgå.
Man torde som ett allmänt omdöme kunna
säga att oberoende av eventuella tillfälliga
ogynnsamma konjunkturer, är de ekonomiska
utsikterna för en fiskmjöl-oljefabrik goda. Det
ständiga behovet i världen av fett och
äggviteämnen gör att betingelserna för en dylik
industri på lång sikt är gynnsamma.
Metriska måttsystemet i USA. Det är många
som är övertygade om att USA måste övergå till
metriskt måttsystem. Man inser de stora fördelarna
med detta system, t.ex. möjligheten att använda
decimalsystem och att få en direkt anknytning till
de elektriska mätningarna, som alla är baserade på
mksa-systemet.
I vetenskapliga sammanhang används i USA ofta
metersystemet, och läkemedelsindustrin har för
några år sedan övergått till detta system. Det har
också blivit brukligt att ånge alla nyfödda barns
vikt i gram.
Ett mycket viktigt argument för införande av
metersystemet är vidare det internationella samarbetet
— och den internationella konkurrensen på det
tekniska området. Det framhålles bl.a. att Sovjetunionen
har en oerhörd fördel gentemot USA på grund av
att man där tillämpar metersystemet och därigenom
får lättare att konkurrera internationellt, speciellt
i Västeuropa. En viktig synpunkt är vidare att
Indien och Japan nyligen har övergått till
metersystemet.
En snabb övergång till metersystemet underlättas
av att man numera definierar 1 tum — 25,4 mm
exakt (Tekn. T. 1959 s. 806).
De olika industrierna rekommenderas att själva
undersöka förutsättningarna till en övergång och
där så anses lämpligt göra denna övergång till
metersystemet på samma sätt som
läkemedelsindustrin gjort. Ännu så länge kommer emellertid
National Bureau of Standards att fortsätta med att
göra kalibreringar o. d. både i det engelska och i
det metriska systemet (Lewis L Strauss i National
Bureau of Standards Technical News Bulletin juli
1959 s. 124—125). Wll
Kanaltrafiken genom Suez ökar. Suezkanalen
står numera under egyptisk regim. Trafiken nådde
under 1958 sina högsta siffror hittills, såväl i fråga
om antalet fartyg, fartygens nettotonnage och den
totala fraktfarten. Siffrorna för 1959 väntas bli
rekordhöga.
Oljefarten har i hög grad bidragit till den ökade
kanaltrafiken. 1958 uppgick oljefrakterna norrut till
94,4 M/t jämfört med 66,9 M/t 1955. Huvudparten av
den befraktade oljan består fortfarande av råolja.
Den årliga ökningen har emellertid i hög grad
bestått av färdiga produkter, vilkas andel har mer än
fördubblats under de senaste tre åren, medan
råoljefrakterna endast ökat med 52 °/o. Anledningen är
främst att söka i att Mellersta österns existerande
raffinaderier utbyggts samtidigt som man också
bygger nya.
De viktigaste destinationsorterna för de fartyg, som
passerar kanalen norrut, ligger i Västeuropa, som
nu tar emot 90 °/o av kanalens totala sjöfart norrut.
Oljetrafiken söderut är numera av föga betydelse
för den fria världen. De flesta av de små frakterna,
sammanlagt 2,4 M/t, utgjordes av Bysslands export
till Egypten.
Ingen statistik finns tillgänglig över storleken av de
tankfartyg, som trafikerar Suezkanalen. Men man
kan bilda sig en uppfattning därom genom att 75 %
av alla fartyg som passerade kanalen 1958 hade ett
djupgående av 30’ eller därunder. Blott 2 °/o hade
ca 34’ djupgående. Anledningen härtill är att den
muddring, som måste utföras efter förödelsen av
kanalen 1956, inte avslutades förrän under senare
delen av 1958, då djupet i kanalen återställdes till
ca 34’. En 38 000 tdw tanker kan möjligen tänkas
passera. Man arbetar på att ytterligare förbättra
kanalen och beräknar att breddning och fördjupning
av den i hela sin längd skall vara slutförda under
1960. Maximalt djupgående kommer då att bli 37’,
vilket betyder att kanalen blir farbar för fartyg upp
till 45 000 brt.
Av den nämnda oljetrafiken norrut genom
Suezkanalen, 94,4 M/t, utgjorde 84,1 M/t råolja, 4,6 M/t
brännolja och 5,7 M/t andra produkter. Av den
totala kvantiteten gick det mesta till Storbritannien,
Frankrike, Italien och Holland med resp. 24,3, 16.0,
13,1 och 13,2 M/t. Till Sverige gick 2,5 M/t
(BP-information 8 juni 1959). N Lll
830 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
