- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
842

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 33 - Studium av cementtillverkningen med radioisotoper, av SHl - Lantanidoxider som katoder i högspänningsrör - Nylon, fyllt med molybdensulfid - En D2O-modererad, kolvätekyld reaktor - Ungerns första reaktor - De första 24 sexlandsstudenterna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

(fig. 2), då tiden för denna var kort i
förhållande till isotopernas halveringstid.

När spårämneslösningen sattes till
suspensionen i den stora behållaren fördelades den
snabbt i hela volymen, vilket framgår av den
vertikala delen av doshastighetskurvan. Den
följande delen av kurvan representerar
doshastigheten i suspensionen, vilken avtar
kontinuerligt på grund av radioisotopens
sönderfall och stegvis vid tömning av en silo vars
innehåll inte är radioaktivt.

Internationellt tillåten doshastighet 2 mrad/h
motsvarande 100 mrad per 48 h arbetsvecka,
tillåten doshastighet för dricksvatten och den
naturliga bakgrundsstrålningen, mätt i Stora
Vika, har angivits. Fig. 2 ger därför viktiga
upplysningar om strålningsrisken vid olika
tidpunkter av experimentet och de
säkerhetsåtgärder som måste vidtas.

Kaliums sublimering i roterugnen

I Skånska Cement AB:s fabrik i Hällekis, där
man tillverkar cement enligt torrmetoden,
används en råvara som innehåller något kalium.
Man misstänkte att detta orsakade vissa
driftstörningar som man råkat ut för. För att
undersöka, om förångning och cirkulation av kalium
ägde rum, märkte man några kilogram
granulerad råvara genom impregnering med en
vattenlösning av ca 500 mC bestrålat kaliumsulfat.

Det märkta materialet placerades på
transportören i värmekamrarna (fig. 3). Dess
förflyttning i dessa och roterugnen följdes med
por-tabla och fast placerade scintillations- och
GM-detektorer utanför värmekamrarna och ugnen.
Innan det aktiva materialet nått ugnens nedre
ända kunde aktivitetstoppar iakttas i olika
punkter där mätningar gjordes. Då
ugnsin-klädnaden i sintringszonen var för tjock för
aktivitetsmätningar utifrån kunde man inte på
detta sätt bestämma var kalium förångades.
Upplysning härom erhölls emellertid ur
aktivitetsdata, erhållna med två
scintillationsdetek-torer placerade på den andra värmekammarens
topp.

De heta gaser, som lämnar ugnens övre ända,
kommer in i värmekammaren. Största delen av
dem tvingas genom materialet på
bandtransportören, passerar genom cykloner till
torkkammaren, genom bandet ocli cykloner samt
släpps ut genom huvudskorstenen. För att
ugnen skulle fungera tillfredsställande har man
måst dra en liten del av gasen från
värmekammaren genom en hjälpskorsten.

En scintillationsdetektor placerades mitt på
denna kammares topp, och blyskärmar ställdes
upp så att den registrerade aktivitet bara i
kammarens sista del. Med en annan detektor
mättes aktiviteten endast i hjälpskorstenen. När
det märkta materialet först passerade genom
värmekamrarna och föll ned i ugnen
registrerade dessa detektorer flera aktivitetstoppar
(fig. 4). Detta torde bero på att en del av det
korniga materialet krossades och gav
radioaktivt damm.

Fig. 4. Transporten av märkt material i cementfabriken fig. 3; –

det radioaktiva materialets läge vid olika tidpunkter, aktivitet–- i

hjälpskorstenen och ■ • • i värmekammaren vid motsvarande tidpunkter.

Nya aktivitetstoppar erhölls emellertid när
det aktiva materialet nått sintringszonen. Ingen
aktivitet kunde upptäckas i huvudskorstenen
ens med en mycket känslig
scintillationsdetektor. Mätningar på kylarens utsida och på
klinkern gav upplysningar om det aktiva
materialets transport i denna del av fabriken.
Kurvorna i fig. 4 visar aktivitetstoppar i
värmekammaren och hjälpskorstenen, vilka visar
att kalium förångas i sintringszonen. SHl

Lantanidoxider som katoder i högspännings-

rör har visat sig lovande. De lär ge upp till flera
ampere per kvadratcentimeter vid 1 400°C och ha
stor resistens mot gnistbildning.

Nylon, fyllt med molybdensulftd, lär ge
kugghjul med mycket stor nötningshållfasthet. Hjulen
används bl.a. i amerikanska hushållsmaskiner.

En D2O-modererad, kolvätekyld reaktor
planeras i Kanada. Den skall ha naturligt uran som
bränsle. Man väntar att denna reaktortyp skall bli
billigare än en tungvattenkyld, då polyfenyler kostar
bara 40 ct/lb mot 28 $/lb för tungt vatten. Den bör
vidare vara särskilt tilltalande i arktiskt klimat.

Ungerns första reaktor gjordes kritisk i mars
1959. Den är en rysk bassängreaktor på 2 MW av
samma typ som de reaktorer som är i drift i
Tjeckoslovakien, Polen, Rumänien och Östtyskland. En
liknande reaktor på 10 MW värmeeffekt är i drift
i Kina.

De första 24 sexlandstudenterna avlade sin
examen vid Europeiska Skolan i Luxemburg den 4 juli
1959. De skall kunna studera vid vilket universitet
eller vilken högskola som helst i Sexland.

842 TEKNISK TIDSKRIFT 1959

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/0866.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free