Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 34 - Aluminium inom skeppsbyggeriet, av C Fo—SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 3. Nitade fogar mellan stål och aluminium; t. v. aluminiumniten
isatt från stålsidan och slagen från aluminiumsidan; i mitten stålniten
isatt från aluminiumsidan och slagen från stålsidan; t. h.
aluminiumniten isatt från stålsidan och slagen från aluminiumsidan.
Dragpåkänningen är omvänt proportionell
mot arean A, och man kan därför skriva
Ca Aa Gs
eller Aa = 1,70 As enligt Lloyd’s, Aa = 1,65 As
enligt Jaeger och Aa = 1,52 As enligt
minimi-värdena.
Bucklingspåkänningen är proportionell mot
E och t2, varför man vid lika påkänning kan
skriva
ta = ts \’ES oa/Ea os
Jaeger har räknat igenom ett antal exempel,
varvid han har korrigerat för
korrosionstill-lägget på stålplåt. Han har då kommit till
ta = 1,04 ts. Lloyd’s anger inga
dimensioneringsregler men det framhålls att bucklingen
skall beaktas. En avsevärd höjning av buck-
Fig. A. Bultade fogar mellan aluminium och stål
mellan två aluminiumslycken, a och b med stålbult,
c med aluminiumbult; d mellan två
aluminiumstycken med aluminiumbult.
lingspåkänningen erhålles genom
långskepps-spantning, varigenom bucklingen knappast
torde inverka på dimensioneringen av
däckshuset.
Vid elastisk knåckning är knäcklasten för en
stötta proportionell mot E och I, varför man
kan skriva
Ea Ia = Es Is och Ia = 3 IB
Då I är proportionell mot d4 (d är diametern)
fås för en solid stötta
da = 1,32 ds
En sådan dimensionering är inte ekonomisk.
Rörformiga stöttor är att föredra, varvid dock
risken för lokal buckling måste undersökas.
Konstruktion
Konstruktionen av ett aluminiumdäckshus
avviker inte i några väsentliga delar från
gällande stålpraxis. Man kan emellertid ofta
utnyttja aluminiumprofiler på ett sätt som
saknar motsvarighet för stål, fig. 1. En balk eller
ett spant kan sålunda utan svårighet utbildas
med en kraftig bulb för ökning av
motstånds-och tröghetsmomentet utan att därför profilen
får orimliga dimensioner. Profilerna, fig. 2, har
valts enligt brittisk standard och förekommer
för såväl svetsade som nitade konstruktioner
med profilhöjder på 38—204 mm.
Vid svetsning av aluminium är det alltid en
fördel om ett permanent rotstöd kan användas.
Genom val av lämpliga bredder och längder
hos plåten kan skarvarna placeras över balkar,
som därför kommer att fungera som
permanenta rotstöd. Vid svetsningen fogas
plåtkanterna samtidigt som balken effektivt fästes vid
plåten. På andra sidan läggs en tätsvets på
vardera sidan om flänsen. Vid användning av
svetsutrustning med skyddsgas är det viktigt
att svetsstället skyddas mot blåst och regn, och
rotstödet är då ett bra hjälpmedel.
Det är ur denna synpunkt en fördel bland
många andra att så mycket svetsning som
möjligt utförs vid samlingen av delarna på
svets-planen eller i verkstaden. Genom materialets
låga vikt torde det i allmänhet inte vara
någon svårighet att färdigsvetsa däckshusen
innan de sätts upp ombord. På Norska
Amerikalinjens "Bergensfjord" väntade man t.ex. med
tätsvetsningen tills däckshuset kommit på plats
ombord, och det dröjde i vissa fall upp till
ett par månader innan arbetena färdigställts.
Smuts och vatten hade under tiden trängt in
i spalterna, och svetsarna blev inte vare sig
vackra eller billiga.
Man kan inte undvika fogar mellan aluminium
och andra material, och det gäller då att
arrangera förbindningarna så att riskerna för
korrosion i möjligaste mån minskas. Vid
montering av en aluminiumöverbyggnad på ett
ståldäck över en vinkel eller en syllplåt av
stål bör denna vara varm- eller sprutförzinkad.
Motsvarande gäller vid montering av järn-
eller ståldetaljer, såsom konsoler, stöttor m.m.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 7 61
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
