Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 34 - Automatiska sprinkleranläggningar, av Arne Hägglund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 4. Sprinkler
av olika typer,
lödda.
sprinkler eller också med elektriska
anordningar eller med automatiska
brandalarman-läggningar. Olika tillverkare liar olika system
och har gett dem olika namn, såsom "deluge",
"multiple jet", "mulsifyre", "preaction system"
etc. Gruppsprinkler kombineras ofta med
byggnadstekniska anordningar, t.ex. flamskärmar,
samt särskild snabbutlösning. Detta är fallet
bl.a. i lokaler, där utlösningen eljest skulle
kunna komma för sent, t.ex. där takhöjden är
stor, såsom i hangarer, eller där det finns
anordningar som antändes mycket hastigt, t.ex.
krutmaskiner.
De nu fastställda nya reglerna avser endast
våtrörs- och torrörssystem samt system med
spraysprinkler. För system som arbetar med
grupputlösning eller i övrigt är av speciell typ
meddelas bestämmelser från fall till fall.
De vanligaste lödda sprinklertyperna, fig. 4
och 5, märks på följande sätt:
Utlösningstemperatur °C 70 100 140 185
Märkning ............. — vit blå röd
Spraysprinkler ger en bättre vattenfördelning
än den ordinära sprinklertypen, fig. 6. Dessa
sprinklerhuvuden — som för några år sedan
lanserades som en stor nyhet — accepteras nu
i Sverige för normala anläggningar (riskklass 1
och 2). De kan då få placeras något glesare på
Tabell 1. Riskklasser
Brännbarhetsklass för
innehåll
Riskklass för den sprinklerskyddade lokalen
Väggar och tak av sten eller betong Väggar av sten eller plåt, tak av trä eller plåt eller liknande konstruktion Väggar och tak av trä
I. Obrännbart till
måttligt brinnande ............1 1 2
II. Fritt brinnande ..... 1 2 2
III. Intensivt brinnande 2 3 3
IV. Hastigt uppflammande
(eventuellt som puff
eller explosion) .... 3 3 3
rören än normala sprinkler, t.ex. 1 sprinkler
på 12 nr’ i stället för 1 på 9 m2 golvyta.
Vattenkällan skall dock utföras som för anläggningar
med vanliga sprinklerhuvuden.
Principiella utgångspunkter
Vid diskussion av utgångspunkterna för de nya
reglerna var det ganska givet att man borde
söka göra dessa sådana, att kraven på
anläggningarna blir störst för de farligaste riskerna,
dvs. de som brinner snabbast och ger den
största värmeutvecklingen. Därvid måste man
dock ha klart för sig att det finns en gräns
för möjligheterna att använda sprinkler,
nämligen där explosion inträder. För att få en
mätare på den sprinklerskyddade anläggningens
(lokalens) farlighetsgrad har man uppdelat de
sprinklerskyddade objekten i riskklasser med
hänsyn till deras byggnadssätt och
brännbarhet.
Av grundläggande betydelse är också
storleken av det etablissemang som skall skyddas.
Då sprinkleranläggningens storlek växer, ökar
risken för att anläggningen i någon eller några
delar står under reparation eller är avstängd.
För att anläggningen då skall ge samma
säkerhet som en mindre anläggning, är det rimligt
att man ställer större krav på tillförlitlig
vattentillförsel vid stora anläggningar än vid små.
Riskklass och brännbarhetsklass
Den sprinklerskyddade lokalens farlighetsgrad
erhålles genom att den inordnas under
endera av tre riskklasser med hänsyn till å ena
sidan byggnadssättet, å andra sidan innehållets
brännbarhet. Klassificeringen göres sålunda
med hjälp av de båda parametrarna
brännbarhet, som erhålles ur en särskild förteckning,
ocli byggnadssätt, tabell 1.
Vid bestämningen av brännbarhetsklass har
man gjort en erfarenhetsmässig klassning av
innehållet i alla vanliga sprinklerobjekt med
hänsyn till normal brandbelastning inom
ifrågavarande typ av verksamhet, normal
brand-spridningshastighet och i vilken mån vatten är
lämpligt som brandsläckningsmedel. Som
exempel kan nämnas att en snickerifabrik normalt
hänföres till brännbarhetsklass III och en
mekanisk verkstad med obrännbara fabrikat till
brännbarhetsklass I. Som synes av tabell 1 blir
riskklassen för snickeriet då 2 eller 3 och för
verkstaden 1 eller 2, beroende på
byggnadssättet.
I detta sammanhang kan nämnas att av
befintliga sprinkleranläggningar är det endast i
kvarnar, sågars transmissionsvåningar och i
vissa torkar, som dessa anläggningar motsvarar
de nya föreskrifternas krav (för riskklass 3).
Den skärpning som sålunda införts för äldre
anläggningar, tillhörande riskklass 3 — liksom
den liberalisering som införts för riskklass
1-anläggningar — bör ses som ett resultat av
utveckling och erfarenhet, som vunnits i de
stora "sprinklerländerna", ett resultat som man
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 7 873
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
