- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
878

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 34 - Radioaktiva spårämnen i cellulosa- och pappersindustrin, av Lars-G Erwall och Knut Ljunggren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ämneslösning med känd halt eller, om flödet
har bestämts, ur den tid som
spårämneslösningen behöver för ett kretslopp i systemet.

I ett kärl, där blandningen kan anses
fullständig och för vilket genomflödet är känt
och konstant, kan volymen bestämmas enligt
förträngningsmetoden. Sätts spårämne till den
ingående strömmen och fördelas jämnt i kärlet,
avtar dess koncentration i detta exponentiellt
med tiden t. Mäts aktiviteten c i utloppet, kan
kärlvolymen V beräknas ur ekvationen

d ln c
dt

där v är genomflödet i volym per tidsenhet.

Spårämnesmetoder kan också användas för
studium av strömningsmönster, fördelning av
uppehållstider och andra mera komplicerade
fenomen. I cellulosaindustrin har man i många
fall utnyttjat dessa metoder.

Studium av massa- och vattenflöde
Massa- och vattenbalansen i ett massa- eller
pappersbruk kan bestämmas genom mätning
av flödet i lämpliga punkter. Tidigare erbjöd
exakt mätning av massaflöden stora
svårigheter därför att inget lämpligt spårämne var
tillgängligt. Problemet har lösts genom
passage-tidsmätning för en i rörledningen införd
massaklump som dränkts in med en lösning
innehållande 24Na. Spårämnet följer massan utan
uppblandning under så lång tid att mätningar
kan göras.

I några fall har det av praktiska skäl varit
nödvändigt att arbeta med ett så kort avstånd
mellan de båda mätstationerna som några få
meter vid tämligen höga
strömningshastigheter, men erfarenheten har visat att tider på
mindre än 2 s kan mätas med tillräcklig
noggrannhet, om små tidskonstanter används i
räknefrekvensmätarkretsen.

Mätningar med bara en detektor har också
gjorts. Härvid måste tiden för injektionen
bestämmas. En lämplig teknik är att förbinda

Tabell i. Teoretisk och funnen uppehållstid för
kokvätskan i två sulfitkokare, fig. i

Koktid

Teoretisk
uppehållstid för Funnen
genomsnittlig uppehållstid h
total vätska h i flisen ej bunden vätska h

Kokare 1 2 12,8 11,4 10,8

4 13,1 11,6 10,3

6 13,4 11,8 10,9

8 15,2 13,5 11,7

9 16,0 14,2 14,4

10 20,0 17,3 16,8

11 23,8 21,1 23,2
Kokare 2 2 19,0 16,8 16,8

4 19,0 16,8 16,9

6 20,5 18,1 17,5

10 21,8 19,3 20,9

12 32,0 28,3 31,6

Fig. 2. Aktivitets-tidskurva efter spårämnets första
passage genom kokaren med V/v som tidsenhet; V
total vätskevolym, v flödet i kalorisatorledningen,

S uppmätt tid från första aktivitetsmaximum;-

mätresultat,––-teoretisk kurva enligt ekv. (1).

räknefrekvensmätaren med skrivaren över en
brytare som sluts i injektionsögonblicket.

Vattenbalansen i stora enheter i fabriker har
bestämts genom tillämpning av
utspädningstekniken. Härvid injicerades ^RbNOj-lösning
kontinuerligt och prov togs i utloppet.

Cirkulationen i kokare

Vid massakokningen är det viktigt att
strömningsbetingelserna i flisbädden är sådana att
det värme och de kemikalier, som tillförs med
kokvätskan, fördelas jämnt i hela kokaren utan
bildning av kanaler eller döda utrymmen i
bädden. Dessa strömningsförhållanden har
därför studerats genom en serie undersökningar
av sulfitkokare2.

En liten mängd vattenlösning av ^NaHCOs
injicerades momentant i kalorisatorledningen,
dvs. den yttre delen av cirkulationssystemet.
Vid varje försök användes ca 5 mC spårämne.
Det cirkulerande flödet erhölls genom
mätning av tiden för spårämnets passage från
injektionspunkten till en detektor nära inloppet
till kokaren (fig. 1).

Detektorn registrerade kontinuerligt
aktiviteten i den cirkulerande vätskan. Efter en skarp
signal vid spårämnets första passage erhölls
en serie aktivitetsmaxima med jämna
tidsmellanrum, motsvarande kretsloppen i systemet.
På grund av spårämnets dispersion breddades
aktivitetstopparna, och spårämnet blev
slutligen jämnt fördelat i kokvätskan.

Den aktivitetskurva, som erhölls efter
spårämnets första kretslopp, analyserades och gav
kvantitativa data för spårämnets dispersion i
strömningsriktningen vid passagen genom
flisbädden. Prov gjordes vid olika tidpunkter
under koket i fyra olika kokare.

Fig. 3.
Disper-sionskoefficien-tens förändring
under koket;

- kokare 1,

.....kokare 2

(fig. V-

878 TEKNISK TIDSKRIFT 1959

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/0902.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free