Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 34 - Radioaktiva spårämnen i cellulosa- och pappersindustrin, av Lars-G Erwall och Knut Ljunggren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 11. De i fig. 10 återgivna aktiviteterna
sammanfattade till en "sannolikhetskurva";––Gauss-
kurva.
ø-värdena var förbluffande låga. Den
longitudinella spridningen kunde studeras med hjälp
av aktivitetskurvans svans. Försök att studera
effekten genom momentana tillsatser på viran
misslyckades på grund av virans stora
hastighet.
Det visade sig emellertid att fördelningen i
ett vertikalsnitt genom massan berodde av
ut-strömningshastigheten ur lådan relativt virans
hastighet; om den förra var minst, erhölls i
början en dragning åt virans håll (dvs.
aktiviteten i ytskiktet låg före aktiviteten i
bottenskiktet) och i slutet åt lådans håll.
Vid tillsats av det radioaktiva spårämnet i
det ena av maskinens två, motsatt belägna
intag visade det sig att de märkta fibrerna för-
Fig. 12. Sammanställning au aktivitetsfördelningen
i en del av pappersbanan när märkta fibrer tillsatts
i punkt 6 i fig. 9.
delade sig över ungefär maskinens halva bredd
i två områden med relativt hög aktivitet. Detta
tolkades som en kraftig omblandning i lådan
mellan massa från de två intagen.
En virvelrenares effektivitet
Märkta fibrer har använts vid studium av
inverkan av fibersuspensionens konsistens på en
virvelrenares effekt11. En liten mängd
fiberavfall från virvelrenaren märktes med jod 131
enligt det tidigare nämnda förfarandet och
sattes till renad massa. Blandningen, i vilken
ca 1 % av fibrerna var märkta, behandlades
i virvelrenaren vid fiberhalter på 0,5, 0,75 och
1 %. Av produkten och avfallet (försatt med
inaktiv massa) gjordes ark. Filtreringsindex,
aktivitet och vikt bestämdes för de olika
proven.
De relativa mängderna avfall och märkta
fibrer i detta visade sig bli nästan desamma för
de tre olika fiberhalterna. Man kunde
emellertid också ur experimentella data beräkna
mängden avskild fiber vid virvelreningen.
Av den minskning i filtreringsindex, som
orsakades genom tillsatsen av märkt fiber, fann
man emellertid för de tre fiberhalterna 0,5,
0,75 och 1,0 % att 15,5, 59 och 56 % resp.
av den märkta fibern stannade i produkten vid
virvelreningen. Vid denna avlägsnades sålunda
84,5, 41 och 44 % resp. av den tidigare
kasserade fibern. Genom division av dessa siffror
med motsvarande halter av återstående massa
12, 14,5 och 14 % resp.) erhölls för
virvelre-narens effektivitet 7,0, 2,8 och 3,1 resp. Det
var alltså tydligt att reningseffekten avtog
väsentligt när fiberhalten ökades från 0,5 till
0,75 %.
Separata filtreringsförsök visade att 3,8 % av
den märkta fibern avlägsnades av filtret, vilket
svarar mot 0,038 % av massan. Tidigare gjorda
beräkningar hade visat att det märkta
materialet utgjorde 71 % av totala mängden
skadligt material, varav framgår att 0,038/0,71 =
0,053 % av massan orsakade igensättning av
filtret och alltså var skadlig.
Harts vid papperstillverkning
Man har studerat ett harts beteende vid
papperstillverkning12. Hartset märktes med svavel
35, och man bestämde dess kvarhållande vid
papperets tillverkning. Aktivitetsmätningar
visade att hartset fördelades ojämnt i papperet.
Ett autoradiogram av dettas mest aktiva sida
gav ett visst mönster, beroende på en extra
koncentration av radioaktivt material längs vissa
fibrer.
De erhållna data för hartsets kvarhållande och
för dess vandring vid torkningen har givit
värdefulla upplysningar som möjliggjort
förbättring av tillverkningsprocessen. Vid stark
värme under torkningen kvarhölls karbamidharts
relativt dåligt. Detta gav också en viss
klibbning av papperet vid torkcylindrarna, och
autoradiogram visade att den berodde på
lokala koncentrationer av harts.
7 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
