Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 35 - Andras erfarenheter - Passivering av stål med kromater, av U T-h - Kolfluorider direkt ur kol, av SHl - Elektrolytisk utfällning av Cr-Fe-legering, av U T—h - Kryphållfastheten hos krom och kromlegeringar, av KJB
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andras erfarenheter
Passivering av stål med kromater
Vid det statliga Chemical Research Laboratory i
London har man under de senaste åren utnyttjat
radioaktiva spårämnen vid studium av
passiveringens mekanism. Man har funnit att när stål doppas
en lufthaltig kromatlösning passiveras det genom
uii oxidation dels genom syret dels genom
kromat-jonen. I syrefria kromatlösningar (0,005 M Na2Cr04)
nppkommer ett passivt skikt som sedan vid
exponering i luft växer logaritmiskt med tiden och efter
1 år uppnår en tjocklek av 40 Å. Det första
monomolekylära skiktet bildas snabbt vid passiveringen
och innehåller huvudparten av kromen som
Cr042–joner. Under detta skikt utbildas sedan ett
ferri-kromoxidskikt.
Vid 100° C adsorberas kromen av stålytan 2—3
gånger fortare än vid 25°G och skiktet växer
alltjämt logaritmiskt. Denna låga temperaturkoefficient
stämmer bra med åsikten att elektronöverföringen
genom skiktet är hastighetsbestämmande.
Mekanismen vid kromaters, bensoaters och
nitriters korrosionsinhibering av ståls korrosion är
alltså först bildning av ett adsorberat skikt av anjoner
på stålytan, som tillbakatränger de anodiska och
katodiska reaktionerna i korrosionsprocessen.
Ad-sorptionen sker såväl på den rena metallen som på
oxiden. Därför är det rimligt att anta att ett
undertryckande av katodprocessen är lika viktig som ett
undertryckande av anodprocessen.
"Logaritmisk" oxidskiktbildning (oxidation genom
CrO/~, N02~ eller bensoatjoner vid närvaro av luft)
fortsätter sedan under det adsorberade skiktet
genom en mekanism som är likartad den vanliga
oxidbildningen i luft vid rumstemperatur. Den
loga-ritmiska tillväxten, som alltid sker i närvaro av syre
eller ett annat oxidationsmedel, fortsätter så länge
det adsorberade skiktet finns, dvs. så länge
inhibi-torkoncentrationen i lösningen upprätthålls. Om
in-hibitorkoncentrationen avtar för snabbt återbildas
anoder och katoder med korrosion som följd
(Che-mistry Research 1957 s. 11. Dept. of Scientific and
Industrial Research, Teddington 1958) U T-h
Kolfluorider direkt ur kol
I Storbritannien har man framställt flytande
produkter, liknande handelns perfluorkolväten, genom
att behandla lågvärdigt stenkol med gasformig
klor-trifluorid utspädd med kväve. Huvudprodukten är
en olja, innehållande 25 %> C, 65 % F och 7 %> Cl;
80 % kokar vid 150—350°C. Vidare fås i mindre
mängd termoplast och produkter med vaxartad
konsistens.
Vätskan väntas kunna ge användbara smörjmedel,
värmeöverföringsmedier, dielektrika och
hydraul-vätskor. De gasformiga produkter, som bildas vid
reaktionen, har ännu inte undersökts, men de
påstås kunna innehålla lågmolära föreningar liknande
Freonerna (Chemical Engineering 23 febr. 1959 s.
62). SHl
902 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
Elektrolytisk utfällning av Cr-Fe-legering
Rlanka krom-järnlegeringar med lamellär struktur
kan utfällas ur en elektrolyt av 450 g/1 basiskt
kromsulfat (innehållande 76 g/1 krom), 16,6 g/1
ferriam-moniumsulfat NH4Fe(S04)2 • 12 H20, 20 g/1
magnesiumsulfat MgS04 • 7 HoO, 100 g/1 ammoniumsulfat
(NH4)2 S04, 1 g/1 kiselsyra i form av vattenglas med
29,5 °/o Si02 samt 0,5—3 g/1 glycin (aminoättiksyra)
som glansmedel. Lämpliga betingelser är
temperatur 54°C, pH 0,8—1,3 och katodströmtäthet 20—28
A/dm2. Allt järn bör föreligga som trevärt. Däremot
bör sexvärd krom icke alls eller i mycket liten del
finnas i badet. Som anod används lämpligen
stålplåtar. Utfällningen består av 85 °/o Cr och 15 fl/o Fe.
Den liknar hårdkrom i alla avseenden (L D Mo
Graw, J A Gurklis, C L Faust i Journal of the
Klectrocliemical Society april 1959 s. 302). U T—h
Kryphållfastheten hos krom
och kromlegeringar
Den högsta arbetstemperaturen för de bästa
hög-varmhållfasta järn-, kobolt- och
nickelbaslegering-arna ligger vid drygt 900°C och det förefaller av
teoretiska skäl ej möjligt att höja denna temperatur
nämnvärt. För högre temperaturer måste man
därför använda basmetaller som har högre
rekristalli-sationstemperaturer och även högre smältpunkt än
de nämnda. Man har därför börjat intressera sig
för legeringar som bygger på volfram, molybden,
tantal, niob eller krom.
Samtliga dessa metaller utom krom har emellertid
mycket dålig oxidationsbeständighet även vid
betydligt lägre temperatur än 900°C. Därför har krom
trots att den har den lägsta smältpunkten av de
nämnda metallerna tilldragit sig stort intresse som
basmetall för varmhållfasta legeringar. I första
hand har utvecklingsarbetet varit inriktat på att
framställa krom med tillfredsställande duktilitet. På
sistone har dessa ansträngningar krönts med
framgång varför man nu även börjat studera
varmhållfastheten hos krom och enkla kromlegeringar.
I Australien har man undersökt kryphållfastheten
hos olegerad krom och krom-molybden- samt
krom-volfram-legeringar. Utgångsmaterialet utgjordes av
elektrolytkrom och molybden- resp. volframmetall.
Göten (38 mm diameter, 100 mm längd) framställdes
genom ljusbågssmältning och strängpressades varma
till 12,7 mm rundstänger. Ur dessa svarvades
provstavarna vilka efter elektrolytpolering krvpprovades
vid 950°C med följande resultat:
Legering Spänning Lägsta
kryphastighet Tid till tredje skedet Tid till brott [-Förlängning’-] {+För- längning’+}
kp/mm2 mm/mmh h h •/.
Cr ........... ... 4,7 3,2 X 10"4 84 185 27
Cr—5 °/o Mo . ... 9,4 0,90 X 10"* 120 365 8
Cr—10 °/o W . ... 9,4 0,68 X 10~4 195 293 4
* 25,4 mm mätlängd.
Krypningsproven visade god reproducerbarhet.
Rrotten var kontraktionslösa. Under krypprovningen
bildades ett yttre 0,01—0,025 mm tjockt oxidlager
och ett inre 0,02—0,04 mm tjockt nitridlager.
Mikroskopisk och röntgeologisk undersökning visade
att såväl kromen som de bägge kromlegeringarna var
enfasiga samt att krypbrotten skedde genom att
ka-viteter bildades i korngränserna under
krypprovningens tredje skede (G R Wilms & T W Rea i Journal
of the Institute of Metals nov. 1958 s. 77—78). K JR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
