- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
934

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 36 - Vätske- eller krutdrivna robotar? av Åke Håborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

för variationer inom uppgivet
temperaturområde. Vidare bör drivmedlet ha högt
värmeinnehåll och hög specifik vikt så att inte
tankutrymmet medför en onödig förstoring av
robotens dimensioner med därav betingat större
luftmotstånd och ökat drivmedelsbehov. En
god värdemätare för olika vätskedrivmedel är
därför produkten av specifik impuls och
specifik vikt, uttryckt som "specifik
volymimpuls", kps/dm3. Brandrisken bör vara liten och
vidare bör helst inte drivmedlet avge
korrode-rande eller giftiga förbränningsgaser. Härtill
kommer att drivmedlet bör kunna framställas
inom landet till rimligt pris.

Om de flesta i dag aktuella vätskedrivmedlen
kan sägas att de är starkt korroderande,
giftiga och på andra sätt otrevliga att handskas
med i fritt tillstånd.

För närvarande är endast fyra olika
oxidationsmedel aktuella i samband med
lagringsdugliga vätskedrivmedel, tabell 2. För
salpetersyran, som var med redan i Taifun-raketen,
gäller att den avger mycket giftiga ångor och
är korroderande på metaller och organiska
material med undantag av vissa typer av rost-

fritt stål och aluminium. Tillverkningen av
koncentrerad salpetersyra är enkel och
tillgången mycket god och priset lågt (0,35 kr/kg),
vilket medfört att denna syregivare kommit till
användning i ett flertal raketer och robotar i
Frankrike, Schweiz, USA och Sovjetunionen.

Bland syregivare som kommit fram under de
två senaste åren och vilka anses komma att få
betydelse för färdigförpackade
vätskeraketmo-torer i alla storlekar kan nämnas kvävetetroxid
(NA), klortrifluorid (C1F3) och
perklorylfluorid (C103F).

Blaild bränslen finns många att välja på,
exempelvis bensin och fotogen, n-oktan,
ammoniak, terpentin, anilin och hydrazin. Ett
bränsle som kommit fram under senare år och låtit
tala om sig vid exempelvis satellitraketen
Vanguards andra steg, är asymmetrisk
dime-tvlhydrazin (UDMH) som i detta fall hade
vit-rykande salpetersyra som syregivare. Ett annat
bränsle bestående av 60 % asymmetrisk
dime-tylhydrazin och 40 % dietylen-triamin
(UDETA) bildar tillsammans med en
blandning av olika kväveoxider ett lovande,
lag-ringsbart drivmedel.

Tabell 2. Egenskaper hos raketmotordrivmedel; teoretiska impulsvärden, tryck 35
kp/cmoptimal expansion, frusen jämvikt

Syregivare Bränsle Specifik impuls kps/kg Specifik
volymimpuls kps/dm3 Specifik vikt kg/dms
Ej lagringsbara vätskor
Flytande syre Fotogen 264 258 0,98
Flytande syre Hydrazin 280 295 1,06
Flytande syre UDETA 266 280 1,06
Flytande syre Väte 364 94 0,26
Fluor Fotogen 280 335 1,19
Fluor Diboran 307 330 1,07
Fluor Hydrazin 316 410 1,30
Fluor Väte 373 118 0,32
Ozon Fotogen 280 318 1,14
Väteperoxid 99,6 % Fotogen 247 316 1,28
Väteperoxid 99,6 °/o Hydrazin 262 324 1,24
Lagringsbara vätskor •
Salpetersyra (15 °/o NO) Hydrazin 255 322 1,26
Salpetersyra (22 °/o NO) Fotogen 238 310 1,30
Salpetersyra RFNA 80 °/o dietylentriamin + 243 322 1.33
— 20 °/o metylamin
Salpetersyra HFNA Asymmetrisk dimetylhydrazin 250 305 1,23
Salpetersyra RFNA Polyetylen 236 330 1,40
Kvävetetroxid Hydrazin 263 315 1.20
Kvävetetroxid Asymmetrisk dimetylhydrazin 258 295 1,14
Kvävetetroxid (10 % NO) UDETA 260 308 1,19
Klortrifluorid Hydrazin 260 380 1,46
Perklorylfluorid Hydrazin 268 362 1,35
Perklorylfluorid Asymmetrisk dimetylhydrazin 268 348 1,30
Tetranitrometan Hydrazin 260 335 1,29
Nitrometan — 218 250 1,14
Krut
Ammoniumperklorat ) Plast, gummi eller metall <275 400— 1,7—2,1
Litiumperklorat | 500
B, O, F, N eller Cl H„, B, Al eller C <400 ’X-600
Lagringsbar vätska + fast bränsle
RFNA, N204 eller C1F3 Plast, gummi eller metall 250 400— 1,5—2

500

934 TEKNISK TIDSKRIFT 1959

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/0958.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free