- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
967

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 37 - Moderna metoder för rostning av svavelkis, av Jurgen Morath

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nen katalyseras av brändernas järn (III) oxid.
Låg svaveltrioxidhalt gynnas således av hög
rostningstemperatur och snabb avkylning av
rostgaserna. Dessutom bör under avkylningen
minsta möjliga kontakt ske mellan
kisbränder-stoftet och rostgaserna.

Värme

Rostningen sker under stark värmeutveckling.
För att hindra sintring eller klibbning av
bränderna och för att skydda ugnsutrustningen
måste man bortföra en stor del av detta värme.
Faran för sintring är särskilt stor vid
röstning av kiser med höga bergartshalter, då
dessa föroreningar i allmänhet sänker materialets
sintringspunkt.

En höganrikad flotationskis är ur denna
synpunkt fördelaktig. Då den är finkornig har den
stor total vta, varigenom reaktionshastigheten
blir relativt stor och temperaturen hög vid
rostningen. I ugnstyper med ineffektiv kylning
måste man därför vidta speciella åtgärder för
att motverka sintring eller klibbning.

Fuktighet

I de flesta fall kan kiser med relativt hög
fukthalt rostas. Fukthalten måste i allmänhet
begränsas till omkring 5 % på grund av
svårigheter att inmata en fuktigare slig i
ugnarna. För att inte damma vid hanteringen bör
sligen dock hålla upp emot 3 % vatten.

Röstningens tekniska utförande

Tekniken för röstning av svavelkis har under
de senaste åren genomgått en kraftig
utveckling. Den ugnstyp, som för bara 10 år sedan
tilldrog sig största intresset, var
flamrost-ugnen, speciellt Nichols-Freeman-ugnen. De
rostugnar, soin i dag byggs, är emellertid
huvudsakligen virvelbäddsugnar och
etagerostugnar. En helt ny typ flamrostugn är dock för
närvarande under utprovning, men några
närmare data för den föreligger ännu inte. Att
även etageugnar fortfarande byggs i relativt
stor utsträckning trots konkurrensen från
nyare ugnstyper, beror på att de genomgått en
genomgripande modernisering.

De krav man kan ställa på en god
rostugnsanläggning, och som för äldre anläggningar
varit mindre väl tillgodosedda, är att den skall
vara driftsäker och ur hygienisk synpunkt
tillfredsställande. Vidare skall rostgaserna hålla
hög svaveldioxidhalt, vilket är speciellt viktigt
just vid sulfitkoksyraframställning, vid vilken
samtidigt koncentrationen av S03 måste vara
låg. Bränderna skall vara rena från
föroreningar och innehålla minsta möjliga mängd
restsvavel. Anläggningen skall vidare vara
billig i anskaffning och drift.

Närmast skall beskrivas olika
rostningsmeto-der och hur man för bästa möjliga tekniska och
ekonomiska resultat bör utföra rostningen av
en flotationssvavelkis av den sammansättning,
som Bolidenbolaget producerar. Boliden-kisen
är av högre kvalitet än de flesta utländska ki-

ser, yarför de värden, som kommer att angivas
för Röstning av denna slig, inte direkt kan
tillämpas på andra kissorter. Själva tekniken
vid rostningen är dock givetvis densamma.

Virvelbäddsugnar

I en virvelbädd (fluidiserad bädd) leds en
gasström underifrån genom ett lager av fasta
partiklar med en sådan hastighet, att
partiklarna bibringas en häftig, virvlande rörelse.
Bädden påminner i utseende och vissa
egenskaper om en kokande vätska. Man erhåller en
intim kontakt mellan gas och fasta partiklar,
en god omblandning av materialet, en jämn
temperaturfördelning i bädden och god
värmeöverföring mellan bädd och angränsande
väggar. Detta medverkar till hög
reaktionshastighet och noggrann temperaturreglering.

I BASF-iignen, som konstruerats av Badische
Anilin- und Soda-Fabrik (BASF), blåses luft
med en fläkt 1 genom ett galler 2 till
virvelbädden 3 (fig. 1). Svavelkisslig tillförs från
en kisficka 4 över en inmatningsränna till
bädden. Rostgaserna passerar ut genom en
ångpanna 5 och 6 och därefter genom en eller
flera parallella cykloner eller ett elektrofilter.
I eller omkring bädden finns kylelement, som
är anslutna till ångpannesystemet.

BASF-ugnen karakteriseras av en i
förhållande till övriga ugnstyper hög rostbelastning, som
uppgår till 15 t/dygn m2 rostyta. Denna
rostbelastning möjliggöres av en hög gashastighet,
som vid röstning av flotationskis åstadkommer
att bränderna följer med de utgående gaserna.
Rostgodsets uppehållstid i bädden blir därför
kort, vilket ej är någon nackdel, då
reaktionshastigheten på grund av materialets
finkornighet är stor. För att vidmakthålla virvelbädden
bör man tillföra ett inert grövre bäddmaterial,
exempelvis sand.

Vid röstning av finkornigt material sker
slutförbränningen i gasrummet ovanför
virvelbädden, varigenom temperaturen stiger mot
ugnens överdel. Vid den höga temperaturen
ökar reaktionshastigheten och förbränningen
kan därför ske med lågt luftöverskott, vilket
motverkar svaveltrioxidbildningen.

En alltför kraftig efterförbränning bör
emellertid undvikas med hänsyn till ugnsmaterialet.
Efterförbränningen kan reduceras genom att
kisens uppehållstid i bädden förlänges. Detta
kan åstadkommas, om kisen förs in i ugnen
genom en förlängd inmatningsränna till
virvelbäddens underdel eller om kisen matas in med
relativt hög fukthalt. Denna kan få gå upp
till 7-—8 %, varvid dock som nämnts
svårigheter kan uppstå vid sligens inmatning.
Uppehållstiden kan även ökas, om en del av
förbränningsluften tillföres som sekundärluft
ovanför virvelbädden, varigenom
gashastigheten genom bädden blir lägre.

I BASF-ugnen i Mo- och Domsjös sulfitfabrik
i Hörnefors har man genom att i ugnens
överdel spruta in en mindre mängd vatten kunnat
öka belastningen upp till 20 t/dygn nr rostyta.
Vattnets ångbildningsvärme utnyttjas härvid

TEKNISK TIDSKRIFT 1959 9 65

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/0991.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free