Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 37 - Elektrostål genom direktreduktion, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tabell 1. Tillverkningen av stål i elektrougn
1848 1956 1957
Mt Mt Mt
Storbritannien . . . 0,718 1,217 1,230
Frankrike ........ . . . 0.556 1,010 1,116
Västtvskland ..... . . . 0,133 1,153 1,347
Italien ........... . . . 0,869 2,202 2,512
Sverige .......... . .. 0,432 1,075 1,440
USA ............. .. . 4,587 8,299 7,786
Sovjetunionen — 3,681 4,070
En anläggning för tillverkning av elektrostål
kostar avsevärt mindre än en för framställning
av lika mycket martinstål (tabell 2). Vinsten
i anläggningskostnad för elektrougnar blir
störst vid en produktion av 250 000 t/år.
Av största betydelse för
tillverkningskostnaden är givetvis strömpriset. Vid
elektrostålpro-cessen utgår man nu vanligen från kall charge,
varigenom värmebehovet blir större än för
andra processer. Vid framställning av legerade
stål är energiåtgången i genomsnitt 750 kWh/t
stål, men kolstål kräver bara 550 kWh/t.
Övriga kostnader är ungefär lika för elektrostål
och martinstål. Underhållet blir kanske något
billigare för elektrougnen, men i stället
förbrukas elektroder vid tillverkningen.
Valet mellan elektrougnsprocessen och en
annan process bestämmes framför allt av
skillnaden mellan tackjärnets och skrotets pris.
Varje steg i teknikens utveckling, som leder
till sänkt tackjärnspris, synes därför inverka
ogynnsamt på elektrougnsprocessens
ekonomiska utsikter, men dessa kan också bli ljusare
genom tekniska framsteg.
Förvärmning av chargen är av stor betydelse
för elektrougnens ekonomi. Man har t.ex.
beräknat att förvärmning av skrotet kan minska
tillverkningskostnaden för elektrostål med mer
än 22 %. Vidare blir nedsmältningstiden
kortare, och man lär uppnå bättre kontroll över
stålets kolhalt.
Provade metoder
Tgsland-Hole-ugnen
I Norge har man konstruerat en
lågschakts-elektrougn i vilken malm kan reduceras med
lågvärdigt bränsle t.ex. brunkol. Ugnen, som
kallas Tysland-Hole-ugnen, har nackdelen att
Tabell 2. Investering för tillverkning av stål
i elektro- och martinngn
Produktion t/år antal Ugnar charge t typ Relativ
investering
100 000 3 65 martin 142
2 33 elektro 100
250 000 3 120 martin 280
2 80 elektro 150
500 000 4 180 martin 460
4 80 elektro 300
1 000 000 7 215 martin 850
6 107 elektro 530
den drar mycket elenergi. Den är därför
ekonomiskt fördelaktig bara där riklig tillgång på
billig elkraft finns och koksen är dyr. Den
har förutom i Norge, Sverige och Finland
varit populär bl.a. i Italien, där 31 ugnar
fortfarande är i drift. I Orinoco-området i
Venezuela byggs ett stålverk med flera
Tysland-Hole-ugnar.
För att Tysland-Hole-ugnen skall kunna få
större användning måste den kombineras med
malmanrikning och förreduktion. I dag finns
flera processer, enligt vilka man kan tillverka
en delvis reducerad charge för en elektrougn,
i vilken reduktionen sedan kan fortsättas till
tackjärn eller råstål med rimlig förbrukning
av elenergi.
Lubatti-processen
En metod för reduktion av finkorniga malmer,
t.ex. kisbränder, är Lubatti-processen. Vid
denna görs en charge genom blandning av malm,
kol och andra tillsatser i pulverform. Den förs
in satsvis eller kontinuerligt i en grund ugn
på ett bad av smält slagg. Slaggbadet fungerar
som ett motstånd och upphettas med elström
tillförd genom grafitelektroder av speciell
konstruktion, som doppar ned i det (fig. 1).
Värme övergår från slaggen till chargeskiktet,
varvid kemiska reaktioner sker i detta vid
fallande temperatur från bottnen mot ytan.
Intill slaggytan smälter chargen och reduceras.
Den härvid bildade metallen sjunker genom
slaggen till ugnens botten, medan gaser som
passerar genom slaggen och chargen, tas ut
från ugnens topp med ca 300° C temperatur.
Enligt uppgift är elektrodkonsumtionen låg.
Processen är ännu i utvecklingsstadiet. Hittills
har man funnit att ugnsinklädnaden har kort
livslängd och att det är svårt att reglera
produktens sammansättning.
Strategic-U dy-processen
Vid Strategic-Udy-processen (Tekn. T. 1958
s. 1113) förreduceras malmen i en roterugn
innan den chargeras i elektrougnen (fig. 2). En
Fig. 2.
Flytsche-ma för
Strate-gic-Udy-proces-sen. Anläggning
för 300 t/dygn
tackjärn och stål
ur malm med
40 o/o Fe.
wiOr
SO; t
tialbtm Xtr
diverse
VOOr/dyqn
råmaterial /
S.Roterugn
diameter 3.6 m
längd Km
22/*VH-uqn
Gjutmaskin
Ugn/Srütitåh
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 9 65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>