Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 38 - Reservdelarna och deras beteckningar, av Tage Florin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kompletta detaljer
Alldeles betydelselös i reservdelssammanhang
är inte heller frågan om en reservdel skall vara
komplett, dvs. sammansatt av olika detaljer,
eller inte. Vissa reservdelar bör av
bearbetningstekniska skäl endast levereras som
kompletta detaljer. I andra fall kan det visserligen
vara möjligt att montera ihop en komplett
detalj ute på fältet, men det kostar för mycket i
jämförelse med serietillverkningen i fabriken.
Då är det också lämpligast att som reservdel
endast tillhandahålla den kompletta detaljen.
Av kostnadsskäl kan det i vissa fall dessutom
vara fördelaktigt att montera ihop olika delar
till en komplett detalj, men samtidigt att
tillhandahålla vissa av de ingående delarna som
reservdelar. Det kan inte vara rimligt att
reservdelsförbrukaren skall tvingas köpa en dyr
komplett reservdel bara därför att några
billiga detaljer måste bytas ut — sådana som han
i och för sig kan byta själv.
Ett extremt fall av kompletta reservdelar för
servicearbete hos kunden representeras av den
skrivmaskinstyp, som är sammansatt av ett
relativt fåtal kompletta detaljer, "paket", som kan
bytas ut och sändas in till central genomgång
och reparation. Det bör kanske erinras om, att
det inte är sagt att de mer eller mindre
sammansatta enheter man arbetar med i
monteringen, lämpar sig som kompletta reservdelar.
Nya delar och gamla
När reservdelarna väl definierats till innehåll
och monterbarhet kommer
reservdelsbeställningarna inte att vålla något huvudbry
beträffande vad man egentligen skall leverera. Efter
en tid kan dock förhållanden dyka upp vilka
kan få inflytande på det välordnade
reservdelssystemet.
Reklamationer kommer in på delar som inte
riktigt klarar påfrestningarna trots de
omfattande prov som konstruktionsavdelningen gjort.
Krav på modifieringar ägnade att göra
maskinen mer lämpad för vissa arbetsuppgifter,
driftsäkrare m.m. börjar droppa in.
Konstruktionsavdelningen kopplas in på de nya
problemen och presenterar hållbara lösningar.
T glädjen över det framgångsrika
konstruktionsarbetet får man inte glömma bort att det
nya måste samordnas med det gamla man
redan fört ut på marknaden. Från
reservdelsförsörjningens synpunkt kan olika grader av
utbytbarhet föreligga mellan de nya
konstruktionsdetaljerna och motsvarande detaljer i
tidigare levererade maskiner. Dessa variationer
får olika konsekvenser för lagerhållning av
reservdelar och för deras beteckningar.
Fullständig utbytbarhet
I det enklaste fallet råder full utbytbarhet
mellan de nya och de tidigare detaljerna. Detta
innebär att man oavsett när maskinen tillverkats
kan använda den reservdel som finns tillhands.
Reservdelsnumret behöver inte ändras utan
det nya utförandet glider automatiskt in efter
det tidigare. De reservdelar som finns
fördelade på olika lager kan förbrukas och
successivt ersättas med delar av senare utförande.
Betingad utbytbarhet
Vanligare är nog att utbytbarheten endast är
partiell. En reservdel av äldre utförande kan
inte användas i nyare maskiner. Däremot är
det nya utförandet inte något hinder för att
detaljen monteras i äldre maskiner. För att
delarna skall kunna särskiljas måste de förses
med olika reservdelsnummer.
Lagerhållningen påverkas av den äldre
reservdelens lämplighet. Innebär det inte någon
väsentlig fördel att använda de nya detaljerna,
bör man givetvis förbruka inneliggande lager
av tidigare utförande. Under en övergångstid
kommer lagret att innehålla två detaljer, men
så snart den äldre förbrukats är den nackdelen
borta. Är det däremot så att det äldre
utförandet är klart olämpligt, skall givetvis denna
detalj kasseras omedelbart, även om den är
lager-förd på en mängd ställen hemma och i utlandet.
Mot varandra ej utbytbara detaljer
Den nödvändiga omkonstruktionen kan vara så
omfattande att motsvarande detaljer inte alls
kan ersätta varandra i maskiner av tidigare
resp. senare utförande. Delarna skall då ha
olika nummer, även oin de fyller samma funktion.
Genom att en sådan lösning kräver
lagerhållning av dubbla detaljer innebär den en extra
belastning på reservdelslagret. Även
tillverkningen drabbas genom att man måste fortsätta
att producera det äldre utförandet men så
småningom i relativt korta och oekonomiska serier.
Omkonstruktionen kommer därigenom att
binda företagets framtida handlande och bör
därför ge anledning till en värdering av
ändringens konsekvenser även i detta avseende.
Det kan finnas ekonomiska skäl för att
undersöka om nykonstruktionen kan modifieras så
att man med vissa tillsatsdelar även kan
använda den i maskiner av äldre utförande. Därmed
skulle man komma ifrån lagerhållning och
specialtillverkning av denna reservdel för
tidigare maskiner.
Slutord
Den svenska verkstadsindustrin växer och dess
försäljning sträcks ut till alltmer avlägsna
marknader i en hårdnande konkurrens.
Kommunikationerna blir tätare och snabbare.
Tillvarons puls ökar och därmed kravet på kortare
leveranstider. I detta läge blir även sådana
sekundära faktorer som reservdelsförsörjningen
av allt större betydelse för
försäljningsframgången. Det innebär att det blir allt viktigare
att man redan på konstruktionsavdelningen
anlägger reservdels- och servicesynpunkter på
sitt arbete och att dessa slussas genom hela
organisationen ut till agenten på den avlägsna
marknaden så att man kan nå hög
leveransberedskap för reservdelarna till rimlig kostnad.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 9 65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
