Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 38 - Sandwichkonstruktioners egenskaper och användning, av Bryan R Noton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så på väggens styvhet så att isoleringen vid
högre frekvenser minskar, mest vid en bestämd
frekvens som beror av ljudhastigheten i
materialet samt väggtjockleken. Då en
sandwichskiva är mycket styv är ljudisoleringen bäst i
det lägre frekvensområdet men mindre god vid
högre frekvenser jämfört med andra material
med samma vikt per ytenhet.
Cellerna i skivan kan emellertid fyllas med
ett ljudabsorberande material och cellkärnan
lämpar sig väl för att stödja sådana material.
Ljudabsorptionen kan även ökas på andra sätt:
man kan perforera en av täckplåtarna, så att
cellerna verkar som absorbatorer, man kan
såga kärnan så att cellerna ligger i en vinkel mot
täckplåtarna och man kan göra cellväggarna
skrovliga så att ljuddispersionen ökas. Det
sista kan åstadkommas genom att cellväggarna
målas med en cementfärg, vilket även
förbättrar eldhärdigheten.
Stötmotstånd
Plastimpregnerade papperscellkärnor har goda
energiabsorberande egenskaper, som kan få
många användningar inom industrin. Detta har
utnyttjats inom försvaret för att skydda
utrustning som släpps ned med fallskärm från
flygplan. Man har i en undersökning jämfört olika
typer av energiabsorberande material:
textilfibrer, skumplaster, gummi och metallmaterial
för att finna ett material som krossas vid en
relativt konstant stötpåkänning och som inte
överför någon nämnvärd stötenergi till lasten.
Papperscellkärnor befanns vara det lämpligaste
materialet både med hänsyn till kostnad och
effektivitet. Dessutom sparade man utrymme
vid skeppning och lagring.
Stötmotståndet varierar i någon mån med
cellstorleken så att kärnor med större celler
krossas lättare än kärnor med mindre celler. Den
kan därför användas för bräckligare föremål.
Dynamiska kompressionsundersökningar på
cellkärnor av typen Aircomb har visat, att
detta material krossas vid en påkänning av
40 000 kp/m2.
Förpackningar med stötskydd av cellkärnor
kan användas för sköra föremål, t.ex. stora
vakuumrör och ömtåliga apparater, t.ex.
elektroniska automatiska räknemaskiner.
Aktuella användningsområden
Flygplan
Ett stort antal olika delar till många skilda
flygplanstyper kan med fördel göras i
sandwichkonstruktion med papperscellkärnor som
förstyvande mellanlägg.
Det första föremål som byggdes i
sandwichkonstruktion med papperscellkärnor var
förmodligen en experimentvinge1 vid Royal
Air-craft Establishment, England, 1946. Denna
vinge hade ett yttre skal av asbestfilt
impregnerad med Durestos P/F. Durestos påverkas föga
av fuktighet, och vid sidan av god styrka vid
låg vikt har impregneringsmedlet även stor
motståndskraft mot eld och kemikalier. Vid till-
verkningen av denna vinge formade man först
det yttre skalet och satte därefter in ett i
förväg format block av Dufaylite.
I civila flygplan sådana som Douglas DC-6,
7 och 8 användes sandwichkonstruktioner för
sådana detaljer som mellanväggar, hyllor,
bordsskivor, plana och böjda dörrar,
bränsletankar mellan spryglar m.m. samt i några fall
för golvplattor, fig. 2. På grund av extrema
belastningsförhållanden användes inte
papperscellkärnor till primära delar av så stora
flygplan, t.ex. vingar eller roder.
Mindre flygplan som Saab "Safir" och Blume
"502" lämpar sig emellertid utmärkt för
cellkonstruktioner med kärnor av papper. Vid
flygplan av denna storlek och med användning
av en aluminiumlegering av typ 6508 till
täckplåtarna kan dessa i vingarna vara så tunna
som 0,2 mm. När man rekommenderar så tunna
plåtar måste emellertid flera faktorer beaktas.
Den viktigaste är att cellstorleken väljes så
liten att täckplåtarna ej bucklas mellan
cellväggarna och att ytmaterialet ej är alltför
utsatt för skada då flygplanet handhas på
marken. Alla skivor måste också vara väl tillslutna,
så att man ej får kondensation och påföljande
korrosion inuti materialet.
Tunt plåtmaterial, för sportplan och mindre
passagerarplan fordrar också stor omsorg vid
utformningen av alla fogar, där den likformiga
Fig. 2.
Sandwichskivor av
komplicerad
form för
flygplansgolv av en
papperskärna
med
täckmaterial i
glasfiber-armerad plast.
Fig. 3. Kabin
för jagare
tillverkad med
papperskärna och [-glasfiberarme-rade täckmaterial.-]
{+glasfiberarme-
rade täckmate-
rial.+}
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 9 65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
