Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 38 - Sandwichkonstruktioners egenskaper och användning, av Bryan R Noton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 8. Fogning av fönster och icke-bärande
yttervägg av sandwichkonstruktion. Denna metod är
lämplig för skandinaviskt klimat.
Byggnader
Sandwichskivor torde finna stor avsättning
inom byggnadsindustrin där de ytor som skall
täckas har stora dimensioner. Särskilt torde
dessa skivor få betydelse som icke-bärande
ytterväggar ("curtain walls") i kontor, skolor och
inånga typer av affärshus. Sandwichskivornas
växande popularitet för detta ändamål är inte
bara en modenyck utan svaret på ett definitivt
behov. I byggnader med stål och betongskelett
är ytterväggarna ej längre en del av den
primära strukturen utan tjänar i stället endast
som en omgivande, icke-bärande yttervägg
med fönster och ytor mellan fönstren, vilka
skall fyllas. Tidigare murades vanligen dessa
utrymmen igen och bekläddes ibland med
metall eller glas jämte isoleringsmaterial.
Tendensen är emellertid nu att man i
fabriker i förväg tillverkar metallbeklädda skivor
för detta ändamål. En tunn lätt skiva kan fylla
den tunga, tjocka murade väggens väsentliga
funktioner, fig. 7 och 8. Tidigare använda
byggnadsskivor var ofta mycket tjocka, ibland
mönstrade och var starka och styva nog för att
stå av sig själva. Vill man emellertid gå över till
dyrare material i ytan såsom aluminium eller
rostfritt stål är det önskvärt att använda
tunnare plåtar enhetligt stödda av en cellkärna.
Sandwichskivan för byggnadsbeklädnad ger
möjlighet att kombinera alla önskvärda
egenskaper i en enhet.
Skivor för detta ändamål utformas så att de
får stor livslängd och fordrar föga eller intet
underhåll. De måste alltså vara
motståndskraftiga mot väder, värme, fukt etc. De synliga
ytorna skall ha ett attraktivt utseende.
Skivorna måste vidare vara starka nog att stå emot
vind ocli värmespänningar, de skall ha låg
vikt och kunna lagras och transporteras på
minsta möjliga utrymme. Samtidigt skall de
ge en god värmeisolering, vara eldhärdiga och
billiga.
I praktiken är det nödvändigt att ta hänsyn
till de särskilda behoven i de speciella
användningarna och att välja sådana material för
skivan som ger den bästa kompromissen med
hänsyn tagen till nämnda faktorerna.
Beträffande fordran på stor livslängd kan man
dock icke kompromissa. Denna egenskap är av
största betydelse, då det gäller att bestämma
vilka material, som skall användas för att ge
de övriga önskvärda egenskaperna. En
accelererad provmetod utvecklad av Forest Products
Laboratory har i vissa kretsar accepterats för
livslängdsbestämningar. Liksom alla
accelererade prov är den emellertid föremål för
diskussion. Det är en relativt sträng provmetod,
och de material som motstår dess drastiska
påkänningar, torde under normala förhållanden
hålla mycket länge.
Styrkan hos sandwichskivor för
byggnadsändamål är i hög grad beroende av styrkan hos
det lim, som användes. Ett lim för aluminium
eller rostfritt stål kan vara olämpligt för
porslinsytor ocli ett, som är tillfredsställande för
limning av hårda träfiberplattor, kan hastigt
försämras vid användning på
asbestcementplattor.
Fordran på en attraktiv ytteryta som icke
förstörs av väder och vind kan för tunn plåt
endast fyllas av några få material, porslinsemalj
på stål och aluminium; eloxerad aluminium,
aluminiserat stål, austenitiskt rostfritt stål
(kromnickelstål av 18-8-typ eller stål med en
del av Ni ersatt av Mn) ocli glas.
Porslinsemalj har prövad, god hållbarhet och
kan erhållas i nästan vilken färg som helst. De
nya emaljerna för aluminium har många
fördelar, i det att de är segare och kan böjas och
skäras utan att de går sönder eller fräts sönder
vid kanterna. Eloxerad aluminium finns i
åtskilliga färger, t.ex. svart, guld, blått och grönt
och har tillfredsställande motståndskraft mot
väder.
Kärnorna för byggnadsplattorna måste ha låg
vikt, skälig tryck- ocli skjuvhållfasthet ocli
måste vara hållbara. De måste även kunna
motstå lokala stötlaster, som de tunna täckplåtarna
kan utsättas för. Tryck- och stötlasterna kan
emellertid fördelas över en stor yta på kärnan,
genom att ett extra ark av träfiber eller
asbest-cementplatta insättes mellan kärnan och de
tunna metallytorna. Kärnan måste även ge
värmeisolering och vara brandhärdig. Även
fuktmotståndet är mycket betydelsefullt, då det
ofta finns risk för kondensation inom kärnan
i en skiva. Fuktmotståndet hos
fenolimpregne-rade papperskärnor är mer än tillräckligt för
att motstå sådan kondensation.
Vissa av dessa egenskaper kan emellertid icke
kombineras i ett enda kärnmaterial, och
därför användes ofta en sammansatt kärna.
Värmeisoleringen, bucklingsmotståndet och
brandhärdigheten hos fenolimpregnerade pappers-
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 9 65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
