Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 38 - Buller på fartyg, av Ulf Edstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 7. Ljudisolering vid olika väggvikt för
frekvensområdet 100—3 200 Hz; - änger gränser med
hänsyn till olika inspänningsförhållanden.
kar. Men om det är så att hörseln skadas av
det normala bullret inskränkes ju ändå det av
hjärnan mottagna hörselmeddelandet. Det
förefaller i ett val mellan dessa alternativ riktigare
att bevara hörseln intakt, bortsett från att
beroendet av en viss ljudnivå rimligtvis måste
vara en vanesak.
Å andra sidan tycks erfarenheten på sina håll
peka på att personalen av bekvämlighetsskäl
icke begagnar öronskydden även där de finns
till hands men där ljudet inte orsakar smärtor
i örat. Om man därför vill använda metoden
med öronskydd bör man välja ett skydd som
är enkelt att begagna och samtidigt göra
propaganda för att det skall användas.
Ingrepp på ljudkällan
Principiellt sett bör naturligtvis i första hand
ljudkällorna angripas. Detta har man också
börjat göra, dvs. tillverkare av olika typer av
fartygsutrustning, från huvudmotorer till
ventilationsapparater, har i olika omfattning börjat
lägga vikt vid att minska sina produkters
ljudeffekter.
Ljudtrycket från en dieselmotor står inte,
såvitt som man nu vet, i något påvisbart
samband med motorns effekt. Om t.ex.
cylinderantalet ökas, behöver ljudeffekten från den
förändrade motorn ej nödvändigtvis öka,
eftersom balanseringen av masskrafterna och
därmed en del av även den tidigare ljudkällan
ändras. En jämförelse mellan olika motorer
enbart baserad på motoreffekterna är därför
utan mening. Arrangemang, typ och antal av
t.ex. spolpumpar eller överladdningsaggregat,
utformning av ventilsäten och precision i lager
och glidytor, allt detta påverkar ljudfältet
omkring motorn.
Materialet spelar också en viss roll. Det är
troligt att en dieselmotor med gjutet stativ ger en
lägre ljudtrycksnivå än en motor med svetsat
stativ, om för övrigt de interna ljudkällorna
enligt det föregående är desamma. Den gjutna
motorn har större godstjocklekar och gjutgods
större inre dämpning än stål.
Båda dessa faktorer verkar minskande på
ljudtrycket.
Där ingrepp på ljudkällan är omöjliga, har
liten verkan eller helt enkelt är oekonomiska,
måste andra vägar beträdas.
Uppställning av maskiner och motorer på
vibrationsdämpare syftar i detta sammanhang
till att minska stomljudsledningen. Stomljudet
är den del av ljudet, som ledes via den fasta
konstruktionen.
I fartyg gynnar stomljudsledningen dels av
materialet: stål med liten dämpning, och dels
av konstruktionen, som man av hållfasthetsskäl
strävar efter att göra kontinuerlig. Men
dämpande uppställning är för normala
handelsfartygsförhållanden möjlig endast vid begränsade
apparatstorlekar. Hjälpmaskinaggregat, fläktar
och luftkonditioneringsapparater kan på detta
sätt avskiljas från omgivningen. Mindre vanligt
men lika mycket att rekommendera är att
hänga upp avgasledningar och vissa
ventilationstrummor på sådana dämpare. Därigenom
hindras införandet av vibrationer i högre upp
i fartygets inredning befintliga plåtpaneler. Det
bör observeras att effekten av uppställning på
vibrationsdämpare minskas avsevärt om man
får mekanisk kortslutning via t.ex. grova
elektriska kablar, kylvattenrör och liknande.
Ljudabsorberande beklädnad i ljudkällans
rum ger endast obetydlig effekt ur
isoleringssynpunkt. Denna beklädnad saluförs ofta under
namnet "akustik-plattor", en beteckning som
antyder att den är användbar vid förändring
av akustiken (ekoförhållanden) i detta rum.
Den bidrar alltså till att sänka ljudtrycksnivån
här, men totalt blir för de flesta praktiska
förhållanden verkan begränsad till ett par, tre
decibel över mätfelet. Större effekt får
användningen av absorptionsmaterial i fläktkanaler
och avgasljuddämpare av absorptionstyp, i
vilka det kan utbredas över en relativt sett
avsevärt större area.
Ljudkällan eller -mottagaren kan isoleras och
därmed avser man sådana andra åtgärder
varigenom en väsentlig reduktion i ljudtrycksnivå
mellan de två rummen kan uppnås. Sålunda
kan man betrakta maskinrumsväggar och
kappsidor som ljudisolerande väggar kring
ljudkällan, huvudmaskineriet. Man har i vissa fall
varierat detta så att man byggt ljudisolerande
kåpor kring själva motorerna i maskinrummet,,
eller byggt upp en isolerad manöverhytt i
maskinrummet för personalen.
Det väsentliga vid konstruktionen av
ljudisolerande väggar är att man får en stor massa
per ytenhet eller en dubbelvägg med stort
luftmellanrum.
Dämpmassor läggs på plåtytor för att minska
vibrationerna och utgör alltså ett ingrepp på
stomljudet. De skall dels öka böjmotståndet,
dels den inre dämpningen, allt räknat för sy-
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 9 65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
