- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
1030

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 38 - Nya material - Korrosionsfast nickellegering för hög temperatur, av SHl - Stål med låg halt av kobolt och mangan, av SHl - Fiber och väv av grafit, av SHl - Lättsmält glas, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nya material

Korrosionsfast nickellegering för hög
temperatur

För en kärnreaktor behövde man i USA ett
material som tålde en uranhaltig fluoridsmälta vid
540—870°C. Lovande ur korrosionssynpunkt var
koppar, niob, molybden, Inconel och Hastelloy B,
men alla hade vissa olägenheter. De rena metallerna
är antingen svårbearbetade eller tål inte den höga
temperaturen. Inconel förlorar krom vid kontakt
med urantetrafluorid, varigenom hålrum uppstår
under materialets yta ungefär som i mässing när
denna förlorar zink. Hastelloy B har inte
tillräcklig resistens mot oxidation.

De båda legeringarnas beteende antydde
emellertid att en ny nickellegering skulle kunna uppfylla
de ställda fordringarna. En sådan tillverkas nu
under namnet Hastelloy N. Den har lägre kromhalt än
Inconel (tabell 1) men dock så hög att
oxidationsresistensen blir tillfredsställande. Den innehåller
mindre molybden än Hastelloy B för att full
löslighet vid 815°C skall uppnås.

Hastelloy N har utarbetats för användning inom
kärnenergiindustrin, men legeringen bör vara av
intresse även som högtemperaturmaterial och som
korrosionsfast material. Dess 0,2-gräns och
förlängning ligger mellan Hastelloy B:s och Inconels
(tabell 2), och den tål upp till 815°C i luft. Den är
tillgänglig som tunn- och grovplåt, stång och som
sand-, skal- eller precisionsgjutna delar (F S Badger
i Chemical Engineering 4 maj 1959 s. 162, 164, 166).

SHI

Tabell 1. Legeringsämnen i nickellegeringarna
Hastelloy B och N samt Inconel

Hastelloy B Hastelloy N Inconel

Molybden . 26—30 15—18 —
Krom ..... < 1,0 6—8 14—17
Järn ...... 4—7 < 5 6—10
Kisel ..... < 1,0 < 0,5 < 0,5
Mangan ... < 1,0 < 0,8 < 1,0
Kol ....... < 0,05 0,04—0,08 < 0,15
övrigt –– 0,20—0,60 V < 0,01 B < 0,5 Cu
< 2,5 Co < 0,5 Al+Ti

Tabell 2. Mekaniska egenskaper hos Hastelloy B
och N samt Inconel

Hastelloy B Hastelloy N Inconel
0,2-gräns kp/mm2
vid 200°C 35 28 23
400°C 29 23 21
650°C 29 22 18
870°C 27 18 7
Förlängning
vid 200°C 50 50 50
400°C 50 50 50
650°G 13 40 40
870°C 11 27 80

Stål med låg halt av kobolt och mangan

Vid användning av stål som konstruktionsmaterial
för atomreaktorer måste man beakta att det kan bli
radioaktivt genom neutronbestrålning varigenom
drift och underhåll kan försvåras. De ur denna
synpunkt skadligaste ämnena i stål är kobolt och
mangan som ger 7-strålare vid aktivering, och man har
därför börjat tillverka specialstål med låg halt av
dessa metaller.

För användning till regleringsstavar framställdes
först i Storbritannien ett stabiliserat 18-8-stål med
mindre än 0,01 % Co. Därefter följde andra rostfria
stål med lika låg kobolthalt och högst 0,10 °/o Mn
samt mjukt stål och borstål med samma fordringar.

Stålen måste tillverkas av särskilt utvalt råmaterial
och deras halter av kobolt och mangan måste
bestämmas. Vid tillverkning av legerade stål kan
ferrolegeringar inte användas i vissa fall, utan man måste
utgå från de rena legeringsmetallerna. I praktiken
har man kunnat hålla manganhalten under 0,10 °/o
och kobolthalten har varit 0.005—0,007 %>.

Lyckligtvis försämras inte stålens
varmbearbetbar-het genom sänkning av manganhalten, men för
säkerhets skull har man hållit svavelhalten under
0,025 0/0 (C V Mills i Iron & Steel april 1959 s.
151—152). SHI

Fiber och väv av grafit

I USA kan man i experimentkvantiteter erhålla
garn, flätor, filt och tyger (vävda eller stickade) av
grafit med 99,9 °/o renhetsgrad. Utom grafits
vanliga egenskaper har fibern en brottgräns på upp till
10 kp/mm2. En ovanlig egenskap är att brottgränsen
stiger med stigande temperatur; vid ca 2 500°C är
den ungefär dubbelt så stor som vid
rumstemperatur. Grafittyger oxideras i luft vid över 400°C.
Deras egenskaper ändras inte vid kylning till —200°C.

Grafitväv provas som armeringsmedel för plaster
och eldfasta material. Man kan använda den för att
göra oledande material el- och värmeledande. Inom
kemisk industri kan grafitväv komma i fråga till
påsfilter för heta, icke oxiderande gaser, till
apparatur för korroderande vätskor och i elektrofilter.
Vidare kan man utnyttja grafitens värmetålighet
och självsmörjande egenskaper i packningar.

Grafittyger framställs av t.ex. rayontyger som
förkolas genom upphettning så att bara 20 °/o av det
ursprungliga materialet återstår. Produkten
grafite-ras därefter genom elektrisk upphettning till 2 980°C
(Chemical Engineering 4 maj 1959 s. 70). SHI

Lättsmält glas

Glas, bestående av svavel eller selen, arsenik och
tallium i varierande proportioner, blir lättflytande vid
125—350°C, dvs. vid 300—400°C lägre temperatur
än tidigare kända lättsmälta glassorter (jfr Tekn. T.
1957 s. 1080). De nya glasen kan därför användas
till skyddande beläggningar på en hel del artiklar.

Härvid kan glasen påföras genom doppning. De
kan också förångas och kondenseras i tunna filmer.
Selenhaltigt glas lär bli fast bundet vid keramik ocli
silikatglas. Man tror att de lättsmälta glasen skall få
användning för kapsling av halvledarelement,
kondensatorer, motstånd och plattor för tryckta kretsar.

Glasen är olösliga i vatten, utspädda alkalier, syror
och organiska lösningsmedel; de angrips av
koncentrerade alkalier. Flera av dem är stabila i luft
vid mer än 250°C. De uppges ha mycket liten
permeabilitet för vattenånga och helium samt goda
vät-ningsegenskaper (Chemical & Engineering News 11
maj 1959 s. 56). SHI

TEKNISK TIDSKRIFT 1959 9 65

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/1054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free