Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 39 - Behandling av förbrukade betbad i USA, av Leif Bruneau - Världsrekord med bil, av E Br - Raketflygplanet X-15 - Den franska atomreaktorn G2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varje åtgärd, som innebär en ändring av det
nu praktiserade sköljningsförfarandet, skulle
inverka förödande på produktens kvalitet. Om
vi i Sverige skall undvika oekonomiska, i
praktiken överdimensionerade
behandlingsanläggningar vid bethusen, måste vi nog söka tänka
om och i varje fall pröva de metoder som
praktiseras utomlands med gott resultat.
Det finns många sätt att reducera
sköljvatt-nens syrakoncentration, och något borde ju
passa även här. Man framhåller ofta att en
behandling före den egentliga sköljningen
innebär investeringar. Givetvis är detta fallet, men
investeringen blir av en belt annan
storleksordning än om man skall behandla bela
skölj-vattenmängden, vilket är alternativet.
I USA har man inom Ohio River Valley Water
Sanitation Commission funnit det angeläget att
utreda dessa frågor för ytbehandlingsindustrin
och tillsatte därför en speciell kommitté,
Metal-Finishing Industry Action Committee
bestående av fackmän inom industrin. Sitt första
betänkande" ägnade kommittén just åtgärder till
minskande av badavgång med sköljvatten och
har som devis följande viktiga men triviala
påpekanden: minska badförlusterna, skölj
effektivt ocli hindra läckning och spill.
De rekommenderade metoderna är i och för
sig inte märkvärdiga och har i princip
framförts här i Sverige i olika sammanhang.
Eftersom de emellertid i denna skrift liar
rekommenderats av ytbehandlingsindustrins egna
fackmän borde de dock ha en viss tyngd.
För att minska badförlusterna bör man hålla
arbetsstycket över behandlingsbadet några
sekunder för avrinning, 0111 så kan ske utan
kvalitetsförsämring. Arbetar man med had av hög
temperatur, bör arbetsstycket besprutas med
vattendimma, medan det hänger för avrinning.
Sparsköljbad är nödvändiga i varje
ytbehand-lingssystem och speciellt när man ur
kvalitetsynpunkt ej vågar låta arbetsstycket droppa av
över behandlingsbadet. I detta fall har man ej
gjort några undantag utan anser att
sparskölj-kar alltid kan användas! Frågan är om inte
sköljning i vattendimma i speciellt utrymme
vid sidan av behandlingsbadet gör samma
nytta, samtidigt som man får mindre kvantitet
badvätska med högre koncentration. Ett
sparsköljbad medför en reduktion av
badförlusterna med 60 % — två kar reducerar dem med
90 c/c. Koncentrationen i sista sparsköljbadet
skall aldrig tillåtas bli högre än 5 % av
behandlingsbadets koncentration.
Man framhåller att sparsköljning och
sköljning i vattendimma medför ökade kostnader
men konstaterar att det också kostar pengar
att driva en reningsanläggning. Även vi måste
göra klart för oss att det är dessa två alternativ
vi i längden liar att ta ställning till.
Mellan de olika behandlingskaren skall
finnas dropplåtar, som lutar mot det mera
koncentrerade badet. Att ha en rad behandlingskar
utefter väggarna och ett gemensamt sköljkar
i ett hörn eller i mitten av lokalen kan därför
inte rekommenderas. Detta framgår klart, om
man någon gång mäter upp hur mycket
badvätska som rinner av på golvet när ett
arbetsstycke flyttas från behandlings- till sköljkaret.
Allt detta kan synas vara bagateller, men
dessa bagatellartat små mängder syra kan
medföra att man måste bygga en
behandlingsanläggning, som är många gånger större än vad
som är nödvändigt. Har vi verkligen råd med
sådan planering?
Litteratur
1. Hodge, W W: Wastes problems of the iron amt steel
industry. Ind. & Engng. Cheni. 31 (1939) s. 1364—1381.
2. Hoak, R D: Steel industry. Ind. & Engng. Chem. ii (1952)
s. 513—520.
3. Martin, E I): Continueus strip pickling. Blast Furnace &
Steel Plant 36 (1948) s. 1089—1094.
4. Strassburc.er, I II: Evaluation of the Klaiv-Knox-Ruthner
Pilot Plant Program. Reprint of paper to be read before
General Meeting of American Iron and Sleel Institute, at
New York, May 21, 1958.
5. Wunderi-ey, J M: Apparatus for treating acid mas t c pickle
liquor. V S I’at. 2746919 (1956).
G. Wunderlf.y, J M: Waste pickle liquor disposal. U S Pat.
2746920 (1956).
7. IIodge, W W: Steel mill and coke by-products ivastcs.
15th Annual Water Conf., Pennsylvania 1954.
8. Plating-room controls for pollution abatement. Ohio
River Valley Water Sanitation C.omnnssion 1951.
Världsrekord med bil. Absoluta världsrekordet i
hilhastighet sattes 1947 av engelsmannen John Cobb
i hans specialbyggda bil på Utahs saltöknar på en
sträcka av en engelsk mil och är ca 630 km/h. Ny-
ligen har en amerikan Mickey Thompson på
samma banor försökt slå detta rekord men misslyckats.
Däremot satte han rekord på längre sträckor, 5 och
10 mil, med 548,3 och 460,5 km/h, därvid slående
Cobbs rekord från 1939 på samma sträckor 486,3
och 435,1 km/h. Att Thompson icke lyckades slå
det absoluta rekordet anses bero på relativt sämre,
dvs. mindre torra och hårda, vägbanor än då Cobb
satte sitt ännu oslagna absoluta hastighetsrekord
för bilar.
Thompsons raccrbil är 6,28 m lång och 1,52 m
bred och sittrummets höjd är 76 cm. Fram- och
bakaxeln drivs av vardera två motorer på 500 hk,
summa 2 000 hk för bilen, med varvtal på 5 800—
6 000 r/m. Däckens diameter är 76,2 cm och bredd
12,7 cm. Som bränsle används en speciell
blandning med 1)1.a. alkohol, som uppges innehålla
tillräckligt med syre för fullständig förbränning vid
den beräknade höga hastigheten. Föraren sitter
bakom bakaxeln, fastspänd i en säkerhetssele av
axeltyp. För inbromsning av bilen används luftbroms
(fallskärmstyp), som beräknas minska farten från
579 km/h till ca 112 km/h på en sträcka av 4,5 km
(enl. Mobil Oil AB). E Br
Raketflygplanet X-1 5 (Tekn. T. 1959 s. 409)
prov-flögs i mitten av september 1959 med egna motorer.
Det 10 t tunga flygplanet släpptes från moderplanet
B-52 på 11,5 km höjd med en fart av 470 km/h, steg
för egna motorer (brinntid 3,5 min, dragkraft
totalt 4,8 Mp) till 15 km höjd. uppnådde en
acceleration motsvarande g-talet 5 och en hastighet större
iin 2 100 km/h samt landade efter ca 10 min total
flvgtid med hastigheten 335 km/h.
Den franska atomreaktorn G2 i Centre de
Mar-coule har körts upp i full effekt: 200 MW
värme-effekt.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 9 65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
