- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
1059

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 39 - Nya metoder - Samtidig blankglödgning och härdning av stål, av SHl - Bestämning av klor i organiska föreningar, av SHl - Gjutning av planglas på flytande metall, av SHl - Flusspat för fluorering av dricksvatten, av SHl - Bestämning av ugnsatmosfärers red-oxegenskaper, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 1. Schema
över tillverkning
av Float Glass.

Samtidig blankglödgning och härdning av stål

I Sovjetunionen har man utarbetat en metod för
samtidig blankglödgning och härdning av stål,
genom vilken detta lär få en blankare yta än genom
härdning och polering. Ståldelarna upphettas i en
neutral atmosfär eller i ett saltbad och snabbkyls
sedan i en lösning av fosforsyra och kromsyra. I
denna finns två blykatoder anslutna till en
strömskena. Ståldelarna ansluts till en annan strömskena
så att de blir anoder vid doppning i syrabadet. Vid
kylningen blir stålet elektropolerat samtidigt som
det härdas (Materials in Design Engineering juni
1959 s. 138). SHl

Bestämning av klor i organiska föreningar

Många insektbekämpare innehåller organiskt
bunden klor, och man behöver därför en snabb och
billig metod för dess bestämning. En ny metod, som
förefaller fylla dessa krav, har nu utarbetats vid
Texas Agricultural Experiment Station. Metoden
kan användas även för bestämning av övriga
halogen er.

Ett prov innehållande ca 1 milliekvivalent klor
vägs in i en bägare. Överskott på flytande, vattenfri
ammoniak sätts till för kylning och lösning av
provet. För att detta skall förbli löst sätter man också
till dietyleter. Två eller tre små bitar natrium (ca
0,5 g) tillförs för reduktion av kloren till klorjon.
Reduktionen tar ca 2 min. Eter och ammoniak
förångas, varefter överskott på natrium reagerar med
luftens fuktighet till natriumhydroxid. Vatten sätts
till, lösningen neutraliseras med salpetersyra och
dess halt av kloridjon bestäms genom titrering på
vanligt sätt.

Ar svavel närvarande, oxideras det till sulfat med
väteperoxid före neutraliseringen. Inga andra
åtgärder behövs för hindrande av störningar från
andra element. Analysfelet överstiger sällan 3 "/o,
och vid analys av insektbekämpare är det vanligen
mindre än 2

En analys tar 30 min, varav ca 20 min åtgår för
ammoniakens avdunstning (Chemical & Engineering
News 6 april 1959 s. 34). SHl

Gjutning av planglas på flytande metall

Distorsionsfritt planglas (Float Glass) med lika
blank yta som hos värmepolerat glas uppges vara
betydligt bättre än vanligt fönsterglas av högsta
kvalitet men kan säljas till samma pris. Det
tillverkas enligt en ny brittisk metod (fig. 1), vid
vilken glaset från vannan får flyta på en metallsmälta
genom en ugn. Glaset vilar på den flytande metallen
under dess passage genom en upphettnings-, en
värmepolerings- och en kylzon. När glaset stelnat
går det till en kylugn (Chemical & Engineering
News 23 mars 1959 s. 41). SHl

Flusspat för fluorering av dricksvatten

I två små amerikanska städer fluoreras nu
dricksvattnet med flusspat. Detta mineral är mycket
billigare än de mest använda föreningarna
natrium-fluorosilikat och natriumfluorid, och svårigheten att
dess löslighet i vatten är mycket liten har
övervunnits. Man har nämligen utarbetat ett sätt att vid
vattenverket överföra flusspaten CaF2 till en
lättlös-lig förening i en ganska enkel apparat.

Man har funnit att om flusspat rörs om kraftigt
i en alunlösning under 2 h erhålls en mättad
fluo-ridlösning, troligen enligt formeln

AL,(S04)3 + CaF2—> A1FSO, + CaSO,

där A1FS04 är ett lösligt salt.

En automatisk apparat för genomförande av
reaktionen består av en upptill öppen cylindrisk
behållare av rostfritt stål, försedd med omrörare och
ett lodrätt rör som räcker nästan till bottnen. Man
satsar ca 90 kg finmald flusspat genom röret som
upptill är vidgat till en tratt. Därefter tillförs
fluss-spat kontinuerlig med en pulvermatare.

Alunlösning tillsätts i tratten med en
doseringspump med sådan hastighet att en hydraulisk
separering av flusspaten från vätskan och utfällt
kalciumsulfat uppnås. Fluoridlösningen, innehållande
kalciumsulfatet, rinner genom ett överfallsrör till
vattenverket i vilket slammet frånfiltreras. Vattnets
fluorhalt regleras genom ändring av alunlösningens
koncentration.

En fluorhalt i dricksvattnet på 1 del på 1 000 000
delar rekommenderas. Under gynnsamma
betingelser åtgår 2,15 kg flusspat (95 °/o CaF2) till 1 000 m3
vatten. En anläggning med en behållare 460 mm i
diameter och 1 200 mm hög används för
behandling av 760 m3/dygn vatten men räcker för den
tio-faldiga vattenmängden (Industrial & Engineering
Chemistry maj 1959 s. 41 A). SHl

Bestämning av ugnsatmosfärers
red-oxegens kape r

Vid värmebehandling av metaller måste man ofta
reglera ugnsatmosfären så att den är antingen
reducerande eller oxiderande. Ibland skall t.ex. ett
oxidskikt avlägsnas i en reducerande gas, men i
andra fall skall oxidskiktet bibehållas varvid gasen
måste vara oxiderande. Vid många
värmebehandlingsprocesser krävs mycket noggrann reglering av
ugnsatmosfären som därför måste analyseras.

Vanligen tar man då ut gasprov vars
sammansättning bestäms. Detta tar tid och metoden är därför
tillfredsställande, bara om atmosfärens
sammansättning är något så när konstant. Man har
emellertid nu utarbetat en metod för snabb och
kontinuerlig bestämning av atmosfärens red-oxegenskaper.

Härvid används två termoelement, kopplade i serie
mot varandra så att differensen mellan deras
spänningar kan registreras med ett instrument. Det ena
termoelementet sitter i en ficka av kol eller ett
annat material som oxideras i en oxiderande atmosfär,
medan det andra är placerat i en ficka av t.ex.
kopparoxid som reduceras i en reducerande atmosfär. I
en sådan blir därför kopparoxiden varmare än
kolet, medan detta blir varmare än kopparoxiden i en
oxiderande atmosfär.

Då det varmare termoelementet ger större
spänning än det kallare, erhålls en utspänning vars
storlek och riktning kan avläsas på ett instrument eller
kan utnyttjas för automatisk reglering av
ugnsatmosfärens sammansättning. Är gasen varken
reducerande eller oxiderande fås givetvis ingen
utspänning (Engineers’ Digest juli 1959 s. 273). SHl

TEKNISK TIDSKRIFT 1959 1Q1059

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/1083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free