Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 40 - Tekniska saneringsproblem. Djupbyggnadsproblem, av Herbert Lindqvist - Tekniska saneringsproblem. Sanering och ledningsutrymme, av Anders Cronström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1. Nor mal
-lågen för
ledningar i gata vid
två olika
gatu-bredder.
samtliga källarvåningar i djupbyggnad. Enär
källarvåningarnas pelare och
omslutningsväggar i djupbyggnader som regel redan av
statiska skäl måste utföras med dimensioner som
tillfredsställer nämnda brandtekniska
fordringar, begränsas merkostnaden för de
bärande konstruktionerna i stort sett endast till
vad som svarar mot inläggning av den ur
brandsynpunkt erforderliga
täckskiktsarme-ringen.
Även under byggnadstiden är det nödvändigt
att man uppmärksammar brandskyddsfrågorna
vid djupbyggnad. Om brand uppstår i den
anhopning av trävirke som normalt förekommer
vid utförande av grundbyggnad, kan
stödkonstruktioner för spontväggar mot
grannfastig-heter och gator ge efter och risk för ras
uppkomma. Strävor av stål, som stöder dylika
väggar, måste därför förses med
brandskyddande kringklädnad, fig. 8.
Sanering och
ledningsutrymme
Civilingenjör Anders Cronström, Stockholm
711.16 : 625.78
Man finner det nödvändigt att sanera, men
synes inte anse det nödvändigt att ta hänsyn
till ledningsförsörjningen längre än vad som
är direkt förenligt med exploateringsintressena.
Ju större fria ytor och nya utrymmen som
skapas, desto mindre plats tycks det bli över för
allmänna ledningar. Marken inom de centrala
stadsområdena blir så dyr, att rum i första
hand måste beredas sådant som ger direkt eller
indirekt ekonomisk återbäring.
Gatumarken, som förr enligt oskriven lag
ansågs helt disponibel för trafikens och
ledningsverkens behov, byggs nu under med utrymmen
och anordningar avsedda att enbart betjäna
närbelägna fastigheter: garage, oljetankar,
transportgångar, nedfarter och t.o.m.
lokalgator. I vissa fall ändrar man gatumarkens
juridiska status och låter den, från att
stadspla-nemässigt ha varit allmänt område, övergå
till att bli kvartersmark som i viss omfattning
får underbyggas med allmänna anordningar.
Den allmänna och kollektiva trafikens behov
av mark under det naturliga gatuplanet har
också ökat på ett tidigare oanat sätt; plats
måste nu beredas biltunnlar och tunnelbanor.
Ledningarna sätts på undantag och hänvisas
till ofta sekundärt liggande och till sin
sektion, för överskådlig tid definitivt avgränsade,
utrymmen. Skulle försörjningsproblem
framdeles uppstå, är under sådana förhållanden
möjligheterna starkt beskurna till goda, ej
direkt förberedda lösningar. Eftersom det inte
är möjligt att helt överblicka utvecklingen kan
ledningsteknikerna inte alltid med framgång
hävda sina krav på utrymmen och av anförda
skäl lämnar fastighetsförvaltningarna inte ifrån
sig mark i onödan.
Det hittills sagda ger kanske ett intryck av
negativ inställning till saneringssträvandena.
Detta är inte avsikten. De som har ansvaret för
avlopp samt vatten-, gas- och elförsörjning
m.m. måste emellertid hävda att vid
saneringarna rättmätig hänsyn tas även till de allmänna
ledningsnätens behov. Den nya bebyggelsen får
inte strypa sig själv genom självförvållade
försörjningssvårigheter.
Olika slag av ledningar i gatumark
De allmänna ledningar, som hittills funnits
förlagda i gatorna omfattar sådana för vatten,
avlopp, el, tele, gas och signalanordningar. Det
största utrymmet kräver avloppsledningarna,
och än större är utrymmesbehovet sedan man
övergått från kombinerat till duplikatsystem,
alltså till skilda ledningar för spill- och för
dagvatten. Avloppsledningarna är härjämte för
sin funktion låsta i höjdled. För
vattenledningarna, konsumtionsvatten och ibland även
brandvatten, har huvudvillkoret varit frostfri
förläggning, övriga ledningar har i huvudsak
endast krävt en för yttre åverkan säkrad
placering.
På senare tid har ett nytt slag av ledningar
börjat kräva andel i det vid det här laget
ganska väl i anspråk tagna utrymmet, nämligen för
värmedistribution, såväl från enskilda som
från kommunala anläggningar. Härutöver
förekommer i gatorna, ehuru än så länge sparsamt,
även enskilda oljeledningar, rörpostledningar
och ledningar för tryckluft m.m.
Om de ytterligare behov som kan uppstå är
svårt att sia. Vad kommer t.ex. atomkraftens
fredliga användning att betyda för
värmeförsörjningen och fjärrvärmedistributionen?
Klokheten och erfarenheten bjuder att man skall
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 1Q1063
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
