Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 40 - Tekniska saneringsproblem. Uppvärmnings- och ventilationsfrågor vid sanering, av Bertil Wahling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunde förmås att tillsammans göra upp ett
tidsschema för hela kvarterets sanering. Detta
borde därefter, sedan det diskuterats med
myndigheterna, läggas till grund för bland annat
planering av den värmetekniska anläggningen.
För att fastighetsägarna skall kunna
intresseras för saken måste förutsättas, att
värmekostnaden utdebiteras på hyresgästerna på sådant
sätt, att fastighetsägaren har personligt intresse
av att göra värmeanläggningen ekonomisk till
nytta för det allmänna. Andra vägar att få
igång planeringen i tid kan dock säkert
påvisas.
Anläggningar i en fastighet vilka betjänar
andra
För att få en gemensam värmeanläggning till
stånd för ett kvarter, som ombygges efter hand,
måste man räkna med att redan från början
bereda plats för sådana delar som inte av
konstruktiva skäl kan fördelas på senare byggda
delar av anläggningen.
I den första byggnaden måste således plats
beredas för bela eller i bästa fall större delen
av den gemensamma panncentralen.
Skorstenen måste dragas genom eller i anslutning till
den först ombyggda fastigheten och plats för
tankbil anordnas i dess närhet. I de
intilliggande fastigheterna blir ingreppen för den
gemensamma anläggningen givetvis mindre
omfattande än i den först ombyggda.
Av ekonomiska skäl är det nödvändigt, att så
mycket som möjligt bygga ut själva den
värmetekniska anläggningen i etapper. När det
gäller kulvertnätet blir den successiva
utbyggnaden en naturlig följd av ombyggnaden, varför
denna del av anläggningen ej bör bereda några
ekonomiska problem. Dock kan besvärliga
situationer uppstå, om ombyggnaden sker, så
att äldre fastigheter får stå kvar mellan
nybyggda.
Vid byggandet av pannrum, apparatrum osv.
är det oftast omöjligt att utföra centralen i
lagom stora etapper, så att effekten svarar mot
det aktuella behovet. Om nämligen inte antalet
pannor vid full utbyggnad skall bli ohanterligt
stort och kräva onödigt stort utrymme, är det
nödvändigt att välja den första pannans
storlek med hänsyn till värmecentralens slutliga
effekt. Detta innebär oftast, att den första
pannan är för stor för det först aktuella behovet.
Härtill kommer, att det ur
driftsäkerhetssynpunkt ej är tillräckligt med en panna, utan den
redan för stora pannan måste kompletteras
med ytterligare en. Trots detta kan
panneffek-ten relativt väl anpassas till behovet i
förhållande till en stor del av den övriga utrustningen.
Sådana detaljer som skorsten,
cirkulationspumpar, rörledningar och oljetankar med
pumpar måste i stort sett byggas ut till full
storlek redan från början. Däremot kan
stoft-avskiljningsanläggningen, om den utföres, som
den bör, med ett aggregat för varje panna,
byggas i takt med utbyggnaden av pannorna.
Som ett riktvärde kan anges, att ca 60—70 %
av värmecentralens anläggningskostnad måste
nedläggas redan från början, på grund av det
stora antalet odelbara enheter som ingår. Detta
innebär givetvis i de flesta fall en
svårbemästrad ekonomisk situation, då ju härtill kommer
hyresförluster för det utrymme i det först
byggda huset, som ej åtgår för den egna delen
av centralen. Även driftkostnaden kan, om
pannorna är mycket stora, i det första skedet
bli större än om det först byggda huset fått sin
egen central avpassad efter sitt eget behov.
Denna driftkostnadsökning torde man dock i
de flesta fall kunna bortse från i jämförelse
méd anläggningskostnadens amortering. Det
svåraste problemet, som måste lösas, är att
gottgöra den första fastighetsägaren för de
merkostnader denne utsättes för. Därtill kommer
givetvis, att de övriga fastighetsägarna måste
förbinda sig att vid ombyggnad låta ansluta
sin byggnads värmesystem till den
gemensamma centralen.
Fördelningen av kostnaderna i förhållande till
förbrukningen kan med hjälp av
värmemängds-mätare ordnas på ett helt godtagbart sätt och
bör därför kunna bidraga till den ekonomiska
frågans lösning när det gäller de rörliga
kostnaderna. Fördelningen av de fasta kostnaderna
får förmodligen ordnas genom att samtliga
fastigheter ingår som delägare i
värmeanläggningen.
Ombyggnaden av kvarteret måste utföras så
att inte panncentralen i allt för lång tid får
stå mer eller mindre outnyttjad. Blir
tidsförskjutningen mellan de olika fastigheternas
ombyggnad för stor, kommer givetvis den
ekonomiska vinsten med en gemensam central i fara.
Denna fråga är på grund härav en av de
viktigaste vid den värmetekniska planeringen. De
praktiska fördelarna, såsom bättre effekt på
rökgasreningen, mindre tankvagnsplats osv.,
kvarstår dock.
Fastigheternas inbördes lägen och storlek
I den mån man kan påverka tidsföljden mellan
de olika fastigheternas ombyggnad, bör hänsyn
givetvis tagas till deras storlek och läge. Ju
större den först ombyggda fastigheten är, desto
gynnsammare blir den ekonomiska situationen,
enär de först byggda delarna av
värmeanläggningen ej blir så förhållandevis stora. Vidare
bör värmecentralen ligga så centralt som
möjligt för att billigast möjliga kulvertar skall
erhållas.
Ventilationstekniska problem
De ventilationstekniska problem, som i detta
sammanhang bör något beröras, gäller
garageanläggningar under flera fastigheter. Här
uppstår i princip samma problem, som när det
gäller de värmetekniska anläggningarna men
i mindre skala. De för garageanläggningarnas
ventilationsanläggningar nödvändiga
utrymmesbehoven är relativt små i förhållande till
panncentralens behov. Svårigheterna med de
ekonomiska frågorna blir därför mindre, när
kanaler och fläktrum förlägges i en fastighet,
1100 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>