Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 40 - Tekniska saneringsproblem. Uppvärmnings- och ventilationsfrågor vid sanering, av Bertil Wahling - Planering och paragrafer i saneringsarbetet, av Sten Hillert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som utnyttjas av flera andra fastigheter än vid
motsvarande problem för värmeanläggningen.
Man kan därför förmoda, att om möjligheter
visar sig finnas att samordna anläggandet av
värmecentral för hela kvarteret, det som en
följd härav blir relativt enkelt att även
arrangera gemensamma fläktrum, kanaler och
övriga utrymmen, som är nödvändiga för driften
av ventilationsanläggningarna inom ett större
garage.
Önskemål för framtiden
De önskemål, som från vvs-teknisk sida kan
uppställas för den fortsatta
saneringsverksamheten, skulle kunna sammanfattas på följande
sätt.
När ett område eller ett kvarter börjar bli
saneringsmoget, bör man på något vis försöka
få till stånd en tidsplan över i vilken takt och
i vilken ordning, som de olika fastigheterna
skall ombyggas. Denna tidsplan bör godkännas
av samtliga fastighetsägare inom området
jämte berörda myndigheter.
Tidsplanen bör sedan ligga till grund för
bland annat den värmetekniska planeringen
för området. Denna planering bör utmynna i
sådana förslag, att den värmetekniska
anläggningen blir av lämplig storleksordning, så att
den ger bästa möjliga ekonomiska resultat och
praktiskt kan anpassas till bebyggelsen.
Hur den samordning, som här är nödvändig,
skall kunna åstadkommas, torde behöva bli
föremål för särskilda utredningar, där
huvudvikten lägges på att lösa de juridiska och
ekonomiska problemen. Från värmeteknisk sida
önskar vi ett närmare samarbete för att så
snabbt som möjligt komma problemen in på
livet.
Slutligen må det vara tillåtet att uttrycka den
förhoppningen, att vi med förenade
ansträngningar av inom ekonomiskt, juridiskt och
tekniskt område verksamma personer skall kunna
bryta den utvecklingstendens, som synes gripa
omkring sig och där man i stort sett endast
slentrianmässigt följer den snabbast
framkomliga vägen, nämligen att bygga för små
centraler. I det långa loppet kommer dessa för landet
att bli onödigt kostnadskrävande och
dessutom, genom dåliga reningsanläggningar för
rökgaserna, bidraga till en icke önskvärd
för-skämning av luften i våra städer.
Litteratur
1. Ahlberg, C-F: Kungsbacka. Saneringsplan för cn
småstads centrum. Plan 1 (1947) h. 1 s. 34—36.
2. Eneborg, I: Driftsverkningsgraden vid en större
värmecentral. VVS 1958 h. 3 s. 67—71.
3. Rydberg, J: "Ekonomisk storlek för panncentraler".
Stockholm 1948.
4. Sundbärg, G: Saneringen av Nedre Norrmalm.
Byggmästaren 26 (1947) h. 23 s. 329—336.
5. Falck, J: Er centralvärme billigsl. Ingeniören 55 (1946)
h. 10 s. A 130—A 132.
6. Hawkins, R R & Abbé, C II: "New houses from old".
New York och Toronto 1948.
Planering och paragrafer
i saneringsarbetet
Jur. lic. Sten Hillert, Uppsala
711.16(485) : 347
Juristen är på sitt sätt en tekniker. Hans
uppgift är till stor del att tillhandahålla sådana
juridiska arrangemang, som kan tillgodose de
behov som uppstår i det praktiska livet.
Situationen är emellertid den, att ban icke kan ensidigt
tillgodose varje önskemål som framföres. Han
liar tvärtom att väga varje intresse, som
anmäler sig, mot övriga tänkbara intressen. Han
måste sätta in varje tänkt arrangemang i dess
större sammanhang och se i vad mån det är
förenligt med de tidigare element i vårt
samhälles juridiska byggnad, med vilka det
närmast skall sammanfogas till en gemensamt
fungerande enhet. Ett nytt föreslaget
arrangemang, som ur "beställarens" synpunkt ter sig
som en elegant lösning av ett angeläget
praktiskt problem, kan ur andra aspekter visa sig
medföra mindre önskvärda verkningar av
sådan art, att det finns fullgoda skäl att avvisa
projektet.
Någon gång kan det måhända inträffa, att
teoretikern eller lagskrivaren menar sig icke
kunna tillgodose de praktiska behoven på
grund av skäl, som åtminstone för icke-juristen
kan förefalla mindre tungt vägande. Det kan
då exempelvis ligga till på det sättet, att det
erforderliga nya arrangemanget, om det inpassas
som en del i den juridiska byggnaden,
visserligen icke kommer att utöva någon menlig
inverkan på de tidigare byggnadsdelarnas
funktion men däremot måste framträda som ett från
de övriga byggnadsdelarna så avvikande
element att helhetsintrycket för den estetiskt
intresserade blir mindre tilltalande.
Mera vanligt torde dock vara, att ett
arrangemang av nytt slag möter motstånd av den
anledningen, att dess genomförande
nödvändiggör komplicerade omarbetningar av andra
redan förut existerande arrangemang. Ett visst
konservativt motstånd av detta senare slag in-
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 1Q1063
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
