- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
1109

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 40 - Exempel på sanering. Svenskt saneringsbyggeri, av Per Olof Lindnér

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. A. Kvarteret Spinneriet i Malmö bebyggdes till 100 °/o; t. h. byggnadsplatsens kontor, uppbyggt över gatan så att trafiken kan
passera inunder.

Grannfastigheternas grunder bör inspekteras
före och under schaktningsarbetet. Om risk för
sättningar finnas, bör dessa förebyggas genom
undergjutningar, uppstöttningar o. dyl. Även
injektering av marken under grannhusen kan
bliva nödvändig. Om grundvattenytans läge
ligger högt över den nivå, till vilken man skall
schakta, finnes anledning att gå försiktigt
tillväga, i synnerhet om grundvattenytan måste
sänkas under någon längre tid.

Även om man således gör sitt bästa för att
undvika skador på intilliggande hus, bör man
inte underlåta att företaga noggranna
besiktningar av dessa under ledning av en opartisk
besiktningsman. Samtliga skador skall härvid
protokollföras, fotografier tagas osv. Detta är
byggarens bästa och enda försvar, när
grannarna kommer och vill ha reparerat. En annan
sak, som byggaren måste se till, är att han har
ordentliga ansvarighetsförsäkringar. Särskilt
om sprängning skall utföras i grunden eller
grundvattenytan skall sänkas kraftigt måste
ban förvissa sig om, att han har ett fullgott
försäkringsskydd.

Arbetsplats och transporter

Det som man först tänker på beträffande
produktionsfrågorna vid saneringsbyggeri, är på
den trånga arbetsplatsen och på
transportmöjligheterna till och från byggnadsplatsen.
Särskilt vid punktsanering uppkommer här
problem som vid sin lösning tarvar gott omdöme,
erfarenhet och omsorg. När det gäller att
bestämma plankets läge vill man ju dels ha så

mycket upplagsplatser som möjligt innanför
planket, dels måste man tillse att
transporterna, som berör bygget, och övrig trafik, går så
smidigt som möjligt. Resultatet blir att
upplagsplatserna blir mycket små och alldeles
otillräckliga. Man tvingas då att se sig om efter en
ledig tomt, där ett buffertlager för bygget kan
organiseras. Det är naturligtvis bättre ju
närmare denna tomt ligger byggnadsplatsen.

Genom bristen på upplagsplatser tvingas man
företaga en mycket noggrannare planering av
byggnadsarbetet än vanligt. Materialen måste
sorteras på buffertlagret och transporteras till
bygget i rätt ordning och i rätt tid. Vidare
måste man genom täta avstädningar och
uppröjningar sörja för en god ordning på
arbetsplatsen fig 4.

Som följd av det korta avståndet mellan plank
och blivande husliv måste man i allmänhet
spånta längs de sidor av tomten, som vetter
mot gator. Om man ej behöver hindra
grundvattnets inträngande i schaktgropen, brukar
det räcka med att slå en gles spånt, dymedelst
hindrande upplagsplatser och gator att ge sig
på glid ned i gropen. Vid spåntslagningen
måste man noga se upp, så att man ej skadar
någon av stadens ledningar. Vid tveksamhet
om ledningarnas läge, bör man taga kontakt
med resp. myndighet.

Vid ett saneringsbygge kostar transporterna
betydligt mera än vid ett bygge av motsvarande
storlek i ett ytterområde. Orsakerna härtill är
bl.a. längre körtid inne i cityområden,
väntetid i trafikstockningar, avlastning på
buffertlager och sedan ny lastning, när materialet

TEKNISK TIDSKRIFT 1959 1Q1063

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/1133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free