- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
1113

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 40 - Exempel på sanering. Sanering av tyska städer, av Arne T Bergqvist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 2.
Fried-richwall, del av
Hannovers
in-nerstadsring.
Gatan är dragen
rakt genom
tidigare bostadskvarter.

endast obetydligt ändrar fastigheternas värden.
Mark får överföras till kommunen utan
expropriation endast när den skall utnyttjas för gata
eller annat allmänt ändamål ocli den överförda
marken understiger 10 % av tomtarealen vid
bebyggd tomt och upp till 30 % vid obebyggd
tomt. Ersättningen bestäms av kommunen.

"Umlegung" och "Zusammenlegung" är två
skilda former av vad man kan kalla laga skifte
i stad. Båda användes för att inom ett bestämt
område nyordna äganderätten till marken så
att för nybebyggelse lämpliga tomter bildas.
Skillnaden mellan dem är i stort sett den att
vid "Umlegung" sker ett utbyte av mark mellan
olika fastighetsägare medan vid
"Zusammenlegung" en särskilt bildad juridisk person blir
ägare till all mark och sedan bebygger
området eller fördelar de nybildade tomterna till
tidigare fastighetsägare eller säljer dem till
utomstående.

Vid "Umlegung" tillsätter kommunen en
kommitté, som består av ordförande med
domar-kompetens, två ledamöter av fullmäktige samt
två sakkunniga varav den ene skall vara
mätningsman och den andre värderingsman.
Denna kommitté, som är oberoende av kommunen,
bestämmer gränserna för de områden som
berörs samt upprättar förteckningar över
befintliga fastigheter med deras ägare, gränser,
bebyggelse, värde, inteckningar osv., vilka
förteckningar utställes under en månad. Under
den tid "Umlegung" pågår får ingen av
fastighetsägarna förfoga över sina fastigheter utan
kommitténs medgivande.

Kommittén omfördelar sedan marken så att
nya och till den planerade bebyggelsen
ändamålsenliga tomter bildas. Dessa delas sedan lit
bland de deltagande fastighetsägarna. Dessa
skall då i regel få tillbaka ocli är för övrigt
skyldig motta en tomt av samma värde som
han lämnat. I allmänhet måste en bel del ägare
av mindre tomter få nya tomter på annat håll
eller få kontant ersättning. På detta sätt får
kommunen tillskjuta stora markområden i regel
i städernas ytterområden för att det hela skall
gå ihop. De fastighetsägare som fått större
tomter än de hade förut måste betala
mellanskillnaden till kommunen. Kommittén upprättar nu
en ny förteckning som innehåller de nya
fastigheterna med föreslagna ägare, gränser osv.,
vilken utställes en månad. Sedan eventuella
invändningar mot förteckningen klarats av,
vinner den laga kraft, och bebyggelsen på de nya
tomterna kan sättas i gång.
Vid "Zusammenlegung", som tillgrips när man
väntar att "Umlegung" inte är tillräckligt
effektiv, tar kommunen initiativ, bestämmer
gränserna för det berörda området och, om inte
fastighetsägarna själva gör det, organiserar ett
"Zusammenlegungsverband" (i
Schleswig-Holstein "Grundstücksverband"). Medlemmar i
föreningen är samtliga fastighetsägare inom
området och har inflytande i föreningen i
förhållande till sin fastighets storlek. Alla
överlåter sina fastigheter till föreningen, som sedan

står som ensam ägare till all mark inom om-

las ut i fyra veckor och antas sedan av
kommunerna över vars fastställande ingen
klago-rätt finnes.

Lagens viktigaste del är den som handlar om
"Ordnung des Grund und Bodens" vilket kan
översättas med nyordning av marken. Här
regleras fem olika former för nyordning av
äganderättsförhållandena, nämligen
gränsjusteringar, överförande av mark till det allmänna samt
"Umlegung", "Zusammenlegung" och
expropriation. Här skall främst de båda första
begreppen behandlas. Om gränsjusteringar säger
lagen, att sådana kan göras både på
fastighetsägares och myndighets initiativ, om justeringen

Fig. 3. Kiels innerstad. I mitten Berliner Platz. De
ljusa gatorna är delvis nyanlagda trafikgator, de
mörka är gator som till stor del gjorts till gånggator.

TEKNISK TIDSKRIFT 1959 1Q1063

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/1137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free