Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 41 - Energibesparing inom industrin, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Energibesparing
inom industrin
Med Suez-krisen 1956—1957 (Tekn. T. 1958
s. 605) stod det snart ganska klart för oss här
i Sverige hur känslig vår bränsleförsörjning
är. Samma förhållande har konstaterats inom
elområdet i samband med elkriserna, senast
under torrårsperioderna 1947—1948 och 1955
—1956.
Det har därför synts Svenska
Teknologföreningen angeläget att söka kartlägga vilka
möjligheter man har att vid oförändrad
produktion kunna minska förbrukningen av bränsle
och elkraft. På initiativ av Svenska
Ingenjörsföreningen för Ekonomi och Organisation
beslöt STF därför att söka belysa dessa frågor
vid årsmötet 1958 och uppdrog åt en kommitté,
Energiekonomikommittén ("E2-kommittén"),
att förbereda detta årsmöte.
Energiekonomikommittén, som nu överlämnat
sitt betänkande, har utgjorts av Harry
Wennberg, ordförande, Hans Tåhlin, sekreterare,
Johan Jeansson, utredningsman, samt Bengt
Bru-nes, Olle Gimstedt, Erik Kåreby, Torvald
Malmström, Lennart Simonsson och Bo Westerberg.
Vid årsmötet 1958 (Tekn. T. 1958 s. 557)
behandlades bl.a. värmepumpens framtid i
Sverige (Tekn. T. 1958 s. 665),
tryckluftsanlägg-ningars ekonomi (Tekn. T. 1958 s. 671), pann-
Sammandrag av "Betänkande beträffande
energibesparingsmöjligheter inom industrin" avgivet i oktober 1959 av
Energiekonomikommittén, Svenska Teknologföreningen.
Tabell i. Energiförbrukning i Sveriges
industrier fördelad på olika branscher
Bransch Elenergi Bränsle
°/o %
Gruvindustri ....................................4,0 1,7
Metall- och verkstadsindustri . . 34,3 27,9
Jord- och stenindustri ................4,6 13,3
Träindustri ......................................2,7 2,9
Massa- och pappersindustri . . 30,5 22,6
Grafisk industri ............................0,5 0,3
Livsmedelsindustri ........................3,4 5,5
Dryckesvaru- och tobaksindustri 0,5 1,6
Textil- och sömnadsindustri ... 2,5 3,8
Läder-, hår- och gummiindustri 0,9 1,3
Kemisk och kemisk-teknisk
industri ..........................................12,7 4,8
El-, gas- och vattenverk ............3,4 14,3
Summa 100,0 100,0
620.9(485)
fläktars verkningsgrad och ekonomi (Tekn. T.
1958 s. 675), pumpekonomi (Tekn. T. 1958
s. 725) samt framlades en metod för
bedömning av värmeväxlardata (Tekn. T. 1958 s. 831).
I detta sammanhang kan även nämnas att STF
hösten 1958 anordnade en kurs i industriell
värmeåtervinning (Tekn. T. 1958 s. 1142), där
bl.a. behandlades värmeproblem vid
cementtillverkning (Tekn. T. 1958 s. 1201) och
an-värmningsförlopp (Tekn. T. 1959 s. 45).
Ene rgiekonom i kom m it t éns
målsättning
Energiekonomikommittén har tagit till sin
uppgift att söka kartlägga de förbruknings- och
förlustkällor som erbjuder möjligheter till
energibesparingar samt de åtgärder som kan vidtas
i anknytning till dessa utan hämmande
inverkan på driften.
Vidare har man genom ett frågeformulär, som
utsänts till 1 151 företag och som besvarats av
501, samlat skilda företags erfarenheter av
olika besparingsåtgärder och sökt få en
uppfattning om den reella besparing dessa medfört.
Slutligen har kommittén förberett att i
händelse av en ny bränsle- eller elkris lämna
bidrag till lämpligaste utformning av en
kampanj.
Kommitténs sekreterare redogjorde vid STF:s
höstmöte 1958 preliminärt för
utredningsresultatet (Tekn. T. 1958 s. 974).
Branschindelning av industrin
De i enkäten tillfrågade företagen har indelats
i branscher enligt Kommerskollegiums och
Sveriges Industriförbunds indelningsschema.
De största energiförbrukarna är metall- och
verkstadsindustri, massa- och pappersindustri,
kemisk industri samt el-, gas- och vattenverk,
tabell 1. Från de tre förstnämnda grupperna
har inkommit 201, 37 och 56 svar, vilket
sammanlagt utgör ca 60 % av de inkomna svaren.
Företag, vilkas tillverkning omspänner mer än
en bransch, har förts till den bransch som
motsvarar största delen av tillverkningen.
För att få materialet så allmängiltigt som
möjligt har kommittén i första hand velat belysa
besparingsåtgärder av icke drifttypisk karak-
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 1Q1063
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
