Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 41 - Energibesparing inom industrin, av Wll - Robert Ameln †, av Sven Malmström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sänkning av temperaturen i lokaler, där
verksamheten är av sådan art, att lägre
temperatur inte menligt inverkar på
arbetsprestationerna eller får liknande negativa följder, kan
medföra väsentliga besparingar. Exempel på
sådana lokaler är lager och korridorer.
En effektiv åtgärd är även att minska
ventilationen, framför allt aerotemperanläggningar.
Vidare bör man se över isoleringen hos
pannor och rörledningar och rätta till eventuella
brister. Fönster, som inte är absolut
nödvändiga för vädring, bör tätas med klisterremsor.
Att dörrar sluter tätt bör även tillses. Vid
passager med stor genomgångstrafik, där kalluft
kan strömma in, ställer det sig i regel
ekonomiskt — även under icke-krissituationer — att
ha dörrslussar.
En riklig affischering, samarbete med
företagsnämnd och personalorganisationer samt en
"barometer" för besparingsresultaten är även
av betydelse.
Premieringssystem för eldare
En speciell åtgärd för bränslebesparing är
premieringssystem för eldare. Det är emellertid
ganska få industrier, som tillämpat eller
tillämpar denna typ av besparingsåtgärd.
Med de sysslor, som en pannskötare ofta har,
är det svårt att utarbeta ett acceptabelt
premieringssystem. Påverkas lönen alltför mycket
av detta, vill fackföreningen ha ett ord med
i laget, vilket kan komplicera hela frågan.
Enligt uttalanden från företag, som gripit sig
an problemet, är det emellertid en
synnerligen effektiv åtgärd. Stora variationer i
belastningarna på pannor fordrar stor
uppmärksamhet från eldarens sida, om bränsleutbytet
ständigt skall vara högsta möjliga. Pannans
driftverkningsgrad blir helt beroende på eldaren,
varför man måste intressera honom för
uppgiften. Vad ligger då närmare till hands än
att vädja till hans penningintresse?
Emellertid ställs vissa tekniska krav på pannans
utrustning för att ett effektivt
premieringssystem skall bli möjligt. Den viktigaste
förutsättningen är förekomsten av en
rökgasanalysapparat med instrumentering för kontinuerlig
registrering av rökgasernas temperatur och
koldioxid- eller syrehalt.
Ett grundvillkor är även att pannan
genomgått en omsorgsfull ekonomitrimning, så att
man vet, vad man över huvud taget kan få ut
av den.
För premieringssystem har man ofta som bas
den genomsnittliga verkningsgraden under en
vecka. Man utgår därvid från diagrammet över
koldioxidhalten. Premierna fastställs efter hur
mycket verkningsgraden överskridit en viss
stipulerad. För att slippa inblandning från
fackföreningen får man emellertid inte göra
eldarens lön allt för beroende av hans sätt att
sköta sin uppgift.
Vid den senaste krisen förekom
premieringssystem enbart baserade på
bränsleförbrukningen. Detta är emellertid en ganska vansklig form
av premiering, då belastningen kan variera
mycket från vecka till vecka. Dessutom
uppmuntrar det till snålkörning, som kan vålla
svårigheter i driften.
Frågan om premieringssystem för eldare
synes dock vara en svårlöst fråga, bl.a. beroende
på svårigheten att skapa generella
bestämmelser. Wll
Robert Ameln †
Den 16 oktober 1959 avled Robert Ameln i en ålder
av 79 år. Han lämnade efter sig ett livsverk, som,
ehuru föga känt, gör honom till en av de främste
bland Sveriges ingenjörer i vår tid.
Som ung ingenjör lärde Robert Ameln i början av
1900-talet känna uppfinnaren Valdemar Jungners
Nife-ackumulator, ett nytt alkaliskt batteri med
järn, nickel och kadmium som aktiva beståndsdelar
och vissa märkliga fördelar framför andra då
kända elektriska element. Ameln insåg att om
ackumulatorn kunde fullkomnas tekniskt, så skulle den
kunna få en mycket vidsträckt användning.
År 1910 köpte Robert Ameln Svenska
Ackumulatoraktiebolaget Jungner, som drev en oansenlig fabrik
i Fliseryd utanför Oskarshamn. Med stor energi
grep sig Ameln nu an att fullända ackumulatorn,
konstruera om den, så att den lämpade sig för
industriell tillverkning, och organisera en fabrikation,
vilken redan från början till betydlig del drevs
automatiskt. Han samlade kring sig ett lag
framstående tekniker: kemister, elektriker och
mekanis-ter, som han med en eldsjäls hängivenhet ledde till
målet. Fliserydsfabriken blev snart för trång, 1917
invigdes en ny fabrik i Oskarshamn, 1919 en
dotterfabrik i England och under 1920-talet blev
Jungnerbolaget en svensk världskoncern med fabriker
och försäljningsföretag över hela världen.
År 1918 inköptes Svenska AB Logg, huvudsakligen
för att tillverka signalanordningar i vilka
Nife-acku-mulatorn användes. Svenska Loggs egen
tillverkning av fartygsloggar bibehölls och har, tack vare
ständig nyutveckling under Amelns ledning,
utvecklats därhän, att en Jungner-logg i dag är ett
självklart navigationshjälpmedel på varje större fartyg.
Robert Ameln klarade sina företag välbehållna
genom krisen 1930. Grannföretaget, Oskarshamns
Varv, var mindre lyckosamt och stod 1932 inför
konkurs och driftnedläggelse. Här gjorde Robert Ameln
sin kanske största insats inte minst från social
synpunkt. Han övertog varvet, beredde dess personal
sysselsättning och lyckades genom segt arbete få det
på fötter igen och utveckla det till östersjökustens
största och modernaste.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 1Q1063
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
