Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 41 - Nya metoder - Koncentrerad fosfatgödsel ur vanligt superfosfat, av SHl - Hastighetsregulator för automatiska bilväxlar, av EBr - Konjunkturläget hösten 1959, av Göran Ahrsjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1.
Framställning av
hög-värdiga fosfat
ur vanligt super
-fosfat.
Vid läkning med 100 delar vatten på 1 del
superfosfat utvinns 98 °/o av den vattenlösliga
fosfor-pentoxiden, och vid användning av 25 delar vatten
till 1 del superfosfat löses 91 %. Vattenlösningen
innehåller givetvis också CaO, A1203, Fe^, S03 och
F i form av lösliga salter (tabell 1). Utlösningen
av alla dessa ämnen utom fluor är proportionell
mot logaritmen av vatten-superfosfatförhållandet.
Utlösningen av fluor förblir däremot nästan
konstant vid ökning av den relativa vattenmängden
(Agricultural & Food Chemistry juni 1959 s. 410—
414). SHl
Hastighetsregulator för automatiska bilväxlar
I bilväxellådor för automatisk växling efter bilens
hastighet används i regel mekaniska
centrifugalre-gulatorer. Vid viss hastighet öppnar regulatorn
tillloppet för tryckolja för den växlingsventil, som på
förhand inställts genom förväljaren och som
dirigerar tryckoljan till vederbörliga servoorgan för de
olika växlarna. Dessa regulatorer blir tämligen
komplicerade. Det stora varvtalsregistret kräver bl.a.
dubbla centrifugalvikter av olika tyngd med
åtföljande dubbla ventiler.
För General Motors nya sex-växlade automatiska
lastbilsväxellåda har man emellertid frångått denna
typ och använder i stället rent hydraulisk reglering.
Den nya anordningen, fig. 1, utgörs principiellt av
ett från in- eller utgående axeln i växellådan drivet,
inkapslat skovelhjul där skövlar på ringens insida
åstadkommer en roterande oljeström. Skovelhjulet
tillförs olja från oljepumpen. I huset är fastsatt ett
rör med öppningen mot oljeströmmen. Detta rör
motsvarar det kända pitotröret, som används för
mätning av hastigheter vid vätske- eller
gasströmning. Oljan i detta rör får ett tryck, som blir
proportionellt mot rotationshastighetens kvadrat. Oljan
i pitotröret utnyttjas för direkt påverkan av t.ex.
växlingsventilerna och detta utan någon
förstärkning. Anordningen är enkel och oöm och sägs ge
en kontrollnoggrannhet av ± 0,5 °/o (H O Flynn i
SAE Transactions 65 (1957) s. 92). EBr
Konjunkturläget
hösten 1959
338.972(485)
Den konjunkturförbättring, som så påtagligt
gjorde sig gällande under första halvåret 1959
och därmed bröt den mer än årslånga
avmatt-ningen, har efter sommarstiltjen visat förnyad
tendens uppåt. Speciellt har det därvid varit
exporten, som hållit i sig. Exportökningen
under augusti 1959 var sålunda något större än
genomsnittligt under de sju första månaderna.
Sysselsättningen inom industrin och i de
övriga näringsgrenarna har samtidigt, att döma
av arbetslöshetssiffrorna, fortsatt att stiga och
absorbera den nu ovanligt kraftiga ökningen
av den arbetsföra befolkningen. Varsel om
per-mitteringar har också praktiskt taget
försvunnit från tidningarnas nyhetssidor.
Utvecklingen är emellertid alltjämt en smula
oväntad i vissa avseenden.
Industriproduktionen har sålunda trots den ökade exporten, den
från förra året märkbara expansionen av
investeringarna och den stigande privata
konsumtionen legat kvar på i stort sett samma
nivå, som under de senaste två åren.
Förklaringen synes främst vara att företagen ansett
sig ligga inne med överskottslager, som man
först velat avyttra. Den uppgång, som
inregistrerades i juli och augusti, tyder dock på
att industriproduktionen nu börjat expandera.
Fig. 1.
Schema för
hydraulisk reglering med
pitotrör.
Den internationella utvecklingen
En avgörande roll för hur kraftig expansionen
kommer att bli framöver spelar givetvis den
internationella konjunkturutvecklingen. Vad
Västeuropa beträffar började återhämtningen
i de olika länderna relativt ojämnt. Först från
andra kvartalet kan man sålunda tala om ett
allmänt konjunkturuppsving. I flera länder,
som Danmark och Norge, England, Holland
för att nu inte tala om Västtyskland, har detta
uppsving i vissa avseenden även varit
kraftigare än hos oss.
Som en stimulerande faktor har säkerligen
den gynnsamma utvecklingen på andra sidan
Atlanten verkat, men de starkaste
drivkrafterna synes ha varit av inre-europeiskt ursprung.
Regeringarna drev ju under 1958 en relativt
aktiv konjunkturpolitik. Även om det inte har
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 1Q1063
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
