Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 41 - Konjunkturläget hösten 1959, av Göran Ahrsjö - Händelser - IVA:s 40:e högtidssammankomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den ekonomiska politiken
Det största intresset för dagen tilldrar sig
dock inte så mycket konjunkturtendenserna
som sådana, utan med vilka
ekonomisk-politiska åtgärder som regeringen kommer att
försöka styra dem. Det stora budgetunderskottet
i år, som sannolikt blir ännu större 1960, har
ju skapat en ur inflationssynpunkt farlig
överskottsefterfrågan inom landet.
Vissa dämpande åtgärder har redan vidtagits.
Som en sådan får man nämligen se den
höjning av affärsbankernas likviditetskvoter, som
skedde i juli efter rekommendation från
Riksbanken. En liknande åtgärd i syfte att dämpa
den privata sektorns investeringsverksamhet är
vidare regeringsbeslutet att inte längre tillåta
företagen att utnyttja tidigare avsatta
investeringsfonder. Men dessa restriktioner kan i den
nuvarande situationen knappast ha annat än
begränsad verkan. Det statsfinansiella läget
kräver också att någonting måste göras,
antingen beträffande utgifterna eller beträffande
inkomsterna. Att det blir en omsättningsskatt
står klart vid det här laget, men detta torde inte
lösa problemet mer än tillfälligt. Göran Ahrsjö
händelser
IVA:s 40:e högtidssammankomst.
Ingeniörsve-tenskapsakademien firade 40-årsjubileum vid sin
högtidssammankomst den 22 oktober 1959 i
Stockholm.
Efter sitt hälsningsanförande meddelade akademins
preses, K-G Ljungdahl, att akademin i anslutning
till sin 40:e årshögtid givit ut en skrift "Från
ska-pelsetro till naturlagar" som skrivits av Sten
Lindberg (Tekn. T. 1959 s. 1152). I denna skildras
utvecklingen av naturvetenskap och teknik i
anslutning till bokbeståndet i akademins Sjögrensbibliotek.
Detta bibliotek innefattar den ur flera synpunkter
förnämligaste samlingen i landet av äldre
naturvetenskapliga originalpublikationer.
Parentation hölls av W Borgquist över de under
året bortgångna ledamöterna Erik Hägglund, Nils
Fredriksson, Albert Engvall och Nils Peter
Ma-thiasson.
Fig. 1. IVA.s
Enström-
medalj.
Kapital och teknik var ämnet för ett föredrag av
Erik Lundberg, som bl.a. framhöll att det finns
flera metoder att kvantitativt söka bestämma
kapitalets och teknikens betydelse för den fortgående
stegringen i samhällets produktion och produktivitet.
En metod går ut på att få fram ett totalt
produk-tivitetsmått, som är både mera meningsfullt och
mera stabilt än det vanliga indextalet för
produktion per arbetstimme. Produktionsutvecklingen
jämföres då med total insats av både arbetskraft och
kapital. Resultatet blir för västeuropeiska
industriländer en total produktivitetsstegring med i
genomsnitt 1—2 % per år, men för Sovjet under
efterkrigstiden inte mindre än 6 o per år. Enligt denna
metod skulle 50—75 % av den totala
produktionsstegringen hänföra sig till detta slag av
produktivitetsökning, som i huvudsak kan antas bestämd av
teknikens utveckling, medan kapitalbildningens
andel endast skulle uppgå till 20—30 °/o. I själva
verket torde denna metod dock underskatta
kapitalets betydelse. En mera dynamisk analysmetod
visar här på en tämligen parallell utveckling av
kapitalbildningskvot och produktivitetsstegring. En
ökning av sparkvoten från 10 till 15 % skulle höja
framstegstakten från 2 till 3 ®/o. Sanningen ligger
sannolikt någonstans mellan dessa alternativ.
Tekniskt nytt under 40 år hade med anledning av
40-årsjubileet blivit titeln på föredraget av
verkställande direktören Edy Velander. Han
konstaterade först att redan för 40 år sedan var våra
viktigaste industrier väl inarbetade och en sjudande
utveckling pågick inom transportområdet.
Sedan dess har emellertid en enorm utveckling
ägt rum. Som exempel på de drivkrafter som manat
fram den hektiska utvecklingen och de faktorer som
möjliggjort den i form av vetenskapligt kunnande
och industriell företagsamhet nämndes bl.a.
följande.
En av de viktigaste faktorerna är växelverkan
mellan de grundläggande vetenskapernas rön och
ingenjörens förmåga att åstadkomma ekonomiska
kompromisser mellan det önskvärda och det praktiskt
möjliga, och sådan växelverkan är lätt att skönja
vid en genomgång av akademiens nyhetsberättelser
under 40 år.
Vid sekelskiftet och under vårt århundrades första
decennier uppnåddes språngvisa framsteg inom
vetenskaperna när skickliga iakttagare observerade
fenomen som inte stämde med gängse teorier och
satte igång med forskning på området. Alltifrån
röntgenstrålningens och radiostrålningens upptäckt
1895 via märkisotoper, röntgenspektrogram och
atommodeller har en ständig växelverkan skett
mellan teori och experiment på basis av den
matematiska analysen.
Svetsningstekniken har fulländats under årtionden
av träget forskningsarbete. Sedan 1931, när IVA:s
svetskommission bildades, har svetsningen helt
slagit igenom bland annat inom varvsindustrin, så att
numera världens största fartyg är helsvetsade.
Från modern telefoni nämndes tre grundelement,
som tillkom ungefär samtidigt som akademin,
nämligen automatiska väljare, elektriska filterkretsar och
elektronförstärkare. Som en sidolinje nämndes de
stora kvicksilverlikriktare med styrelektroder som
skall sköta en överföring av 80 000 kW under
Engelska kanalen i en likströmskabel för 200 000 V.
Den vetenskapliga och tekniska kunskapsmassans
enorma tillväxt medför ett behov av
dokumentationsingenjörer och polytekniska specialister, som
kan hjälpa forskare och konstruktörer inom
industrin att tillgodogöra existerande kunskap i
utvecklingens tjänst.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 1Q1063
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
