Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 43 - Energibesparing — praktikfall, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Energibesparing — praktikfall
En allmän översikt, baserad på
Energiekonomikommitténs betänkande, över lämpliga
åtgärder för energibesparing och erhållna
resultat har lämnats tidigare (Tekn. T. 1959 s.
1121). I denna gavs även en sammanställning
av de svar som inkommit på ett utsänt
frågeformulär.
Många detaljer i de inkomna svaren synes
emellertid vara av allmänt intresse, då de ger
konkreta exempel på förutsättningar och
vidtagna åtgärder för besparing inom olika
industrier. I det följande refereras därför några
sådana praktikfall, vilka uppdelats på
elbe-sparing och bränslebesparing.
Elbesparing
Järnbruk
Vid ett större järnbruk i mellersta Sverige med
elförbrukningen ca 150 MkWh/år gjordes
under elkraftkrisen 1955—1956 en omfattande
elbesparingskampanj.
Man affischerade, sände ut en
cirkulärskrivelse, som upptog de besparingsåtgärder som
skulle vidtagas, och satte på alla motorskåp
och andra startanordningar upp mindre
anslag med uppmaningar om att ej låta motorer
gå i onödan. Även vid strömbrytare för
belysning sattes anslag upp. En effektiv kontroll
och övervakning bedrevs under ledning av en
ansvarig på varje avdelning.
Utan nämnvärd minskning av antalet
belysningspunkter erhölls genom effektiv
propaganda och kontroll en besparing på 22 %.
Emedan belysningen endast svarar för 5 % av den
totala elförbrukningen, ansågs det emellertid
ej lönsamt att upprätthålla kontrollen efter
krisen. Motviljan mot onödigt slöseri satt dock
i hos personalen närmare ett helt år efter
krisen.
För de eldrivna kompressorerna uppnåddes
18 % besparing genom kontroll av läckningen,
kontroll av onödig tomgångskörning samt
verkningsgradsstudier. Läckningen visade sig
vara så stor att företaget i största möjliga
utsträckning gått in för svetsade tryckluftled-
Referat av avsnitt ur "Betänkande beträffande
energibesparingsmöjligheter inom industrin" avgivet i oktober 1959 av
Energiekonomikommittén, Svenska Teknologföreningen.
620.9(485)
ningar. Dessutom kontrolleras läckningen på
sådana ställen där svetsade kopplingar inte är
möjliga. Verkningsgradsstudierna gav vid
handen, att man från de äldre kompressorerna
erhöll 7—9 m3/k\Vh fri luft, medan de nyare
gav 11 m3/kWh.
I ventilations- och fläktanläggningar sparades
20 % utan att man nämnvärt behövde
eftersätta de sanitära kraven. Effektiv kontroll
upprätthölls emellertid endast så länge krisen
varade.
Den sammanlagda besparingen under krisen
uppgick tidvis till 100—120 MWh per vecka,
vilket är ungefär samma energikvantitet, som
en 6 t ljusbågsugn förbrukar. Detta visar
vikten av att spara även vid förbrukningsobjekt,
som var för sig är relativt små.
Mekanisk industri
En större mekanisk industri med stora
belastningsvariationer i produktionen fick årligen
betala stora belopp för överskriden
abonnemangseffekt. Man installerade därför en
mot-trycksturbin, som emellertid är i drift endast
9 månader under året. Under
sommarmånaderna, då dels lokaluppvärmning ej behövs
— avloppsångan används nämligen för detta
ändamål — dels semestrarna medför lägre
belastning, används den endast i
beredskapssyfte, och på 20 min. skall den kunna vara
i full drift. Trots den begränsade
utnyttjnings-graden och ökad bränsleförbrukning erhölls
en kostnadsmässig energibesparing på 7 %
under första året. Minskningen av
elenergiuttaget från nätet uppgick till 15 %. Man
väntar, att besparingen i fortsättningen skall bli
ännu större.
Vid elkrisen 1952—1953 företogs omfattande
besparingsåtgärder av mer temporär
karaktär, vilka resulterade i en besparing på
närmare 10 %. Detta resultat bör ses mot
bakgrunden av den totala elförbrukningens
fördelning med 10 % på belysning, 76 % på
maskindrift och 14 % på eltermiska
processer. Belysningspunkterna minskades i största
möjliga utsträckning. I korridorer borttogs
varannan ljuspunkt. Dessutom organiserades
effektiv belysningskontroll över hela
företaget, varvid en ansvarig utsågs på varje
avdelning. På verkstaden hade dessa även till
TEKNISK T I DS K fi I FT 1959 1199
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
