Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 43 - Nomenklatur för mätteknikens felteori, av Wll - Amatörradiosignaler kan utlösa rymdskott - Bilismen i Sverige 1959, av EBr - Kostnader för rymdfart, av Åke Håborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
avvikelsen är alltså ett mått på mätningars
re-producerbarhet. Sådana systematiska fel som
påverkar alla mätningar lika mycket kan
varken upptäckas eller bestämmas.
Indirekta mätningar
Vid indirekta mätningar bestäms de obekanta
ur funktioner av mätningarna. Då funktionerna
är linjära eller approximativt linjära och
överbestämningar föreligger, kan sambandet
skrivas :
Uj = uvt + bty —
................... (fi)
vn = anx + b„y — ln
Endast två obekanta x och y antas i detta
exempel; l betecknar mätningarna och v är
korrektioner eller förbättringar till
mätningarna; x och y bestämmes ur normalekvationer
under förutsättningen att kvadratsumman [yy]
är så liten som möjligt. Ur den minimerade
kvadratsumman [vv] erhålles grundmedelfelet
Hm
y n —2
För o obekanta blir grundmedelfelet
V n — o
Felfortplantning
För bestämning av osäkerheten i funktioner av
de grundläggande mätningarna bör den
speciella felfortplantningslagen eller den
allmänna felfortplantningslagen användas beroende
på 0111 mätningarna är okorrelerade eller
korrelerade. Osäkerheten i funktionerna bör
anges såsom standardavvikelse eller medelfel
beroende på 0111 de grundläggande mätningarnas
osäkerhet bestäms såsom standardavvikelse
eller grundmedelfel.
Maximalfel
Systematiska fel skall principiellt vara så
fullständigt korrigerade som möjligt vid
behandlingen av mätningsresultat. Under sådana
förutsättningar kan återstående fel antas vara
åtminstone approximativt normalfördelade.
Maximalfelen kan då alltid antas vara mindre
än 3 gånger medelfelen (standardavvikelsen).
I speciella fall, då särskilda omständigheter
ger anledning förmoda att maximalfel av
större belopp än 3 gånger medelfelet
(standardavvikelsen) kan förekomma, bör detta särskilt
anges tillsammans med motivering. Wll
Amatörradiosignaler kan utlösa rymdskott
eller ge impulser för landning av satellitlaster har den
amerikanska federala flyg- och rymdfartsstyrelsen
förklarat. Den varnar därför alla radioamatörer för
att experimentera med signaler utanför de tillåtna
banden.
Bilismen i Sverige 1959. Persontrafiken i Sverige
har under 1950-talet ungefär fördubblats. Detta
beror uteslutande på bilismens ökning. De kollektiva
samfärdsmedlens andel liar samtidigt minskat med
ca 5 %>. Antalet sysselsatta inom biltrafiken och
bilverkstäderna var 1958 ca 200 000, varav privata
lastbilsägare utgjorde ca 95 000. Härtill kommer ca
40 000 anställda i bilproduktion och -handel.
Bilismens andel i Sveriges totala bruttoinvesteringar
uppgick samma år till ca 22 °/o mot 17 fl/o år 1950.
Häri ingår hushållens köp och underhåll av
personbilar.
Årsskiftet 1958/59 fanns det ca 1,1 milj. bilar i
Sverige, dvs. 6,8 invånare per bil. I Europa kommer
närmast England med 8,5 och Frankrike med 8,7
invånare per bil. Anmärkningsvärt är, att antalet
lastbilar är relativt lågt i Sverige. Här går det ca
03 invånare per lastbil mot 36 i Norge och 35 i
Danmark.
Från och med 1959 har betydande lättnader för
den tyngre biltrafiken införts. Numera kan ca 38 °/o
av vägnätet utnyttjas av fordon med 8 t axeltryck
och 12 t boggibelastning mot 8 t axeltryck på 8 °/o
och 12 t boggibelastning på 3 *% av vägnätet
föregående år. I Sverige har största tillåtna
fordonsbredd förut varit 2,35 m (bortsett från 2,45 m på
10 fl/o av vägnätet). Nu tillåts en bredd av 2,50 m på
30 °/o av bela vägnätet.
Av landsbygdens allmänna vägar, som den 1
januari 1959 har längden 93 086 km mot 92 594 under
föregående år, är nu 12 °/o belagda mot 11 %>
föregående år.
Svensk bilproduktion hade ett rekordår 1958 med
en tillverkning av 91 000 bilar mot 70 000 år 1957
samt en export av 42 000 mot 28 000. USA
tillverkade endast 4,1 milj. bilar 1958 mot 7,2 föregående
år. Motsvarande siffror för Europas stora
bilproducenter — Västtyskland, England, Frankrike och
Italien — tillsammans var 4,4 milj. bilar 1958 mot
3,6 milj. bilar 1957. Europas sammanlagda
biltillverkning var 1958 sålunda för första gången
större än USA:s. Sovjetländernas bilproduktion
uppskattas till 0,7 milj. enheter 1958 ("Bilismen i
Sverige 1959", Stockholm 1959). EBr
Kostnader för rymdfart. De enorma
kostnaderna för rymdens utforskning som USA har att ta
ställning till belyses av följande exempel. Man har
beräknat, att totalkostnaden för en bemannad resa
tur och retur månen med Nova belöper sig till
1 000 M$. Bara att sända iväg en enda sådan
femstegs raket om 2 400 t vikt kommer att gå löst på
40 M$ med användande av konventionella
drivmedel.
Att i en satellitbana upprätta ett bemannat
laboratorium med 75 t vikt med hjälp av Nova-raketen,
torde kosta omkring 2 000 M$.
I dessa kostnader har man ändå räknat med att
man har utvecklat bemannade startsteg, som
oskadda kan återföras till jorden igen för förnyad
användning i påföljande starter.
För en trestegsraket, Meteor, föreslagen av
Goodyear Aircraft Corporation som "färjeraket" mellan
jorden och en rymdstation, har man beräknat att
trettio förbrukningsbara startsteg skulle kosta 98 M$
mot 150 M$ för samma antal startsteg som kan
tillvaratas och åter användas. Men om 1 000 starter
fördelas över 5 1/2 år, förändras bilden och den
totala systemkostnaden blir 523 M$ med räddade
startsteg mot 1 300 M$ för systemet med
engångs-startsteg (Derek W Morley vid Brittiska
Samväldets rymdfartssymposium i London i augusti 1959).
Åke Håborg
1210 TEKN ISK TI DSKRI FT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
