Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 44 - Byggforskningens organisation, av BS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Byggforskningens
organisation
001.894(485) : 69
Byggforskningsutredningen sora tillsattes 1958
har inventerat aktuella forskningsuppgifter,
undersökt dessas fördelning och dragit upp
gränser mellan olika myndigheters och
institutioners verksamhetsområde. Vidare har
utredningen undersökt möjligheterna att
rationalisera byggnadsmaterialbranschen och
uppläggningen av informationen inom
byggnadsområdet. Slutligen har
byggforskningsnämndens organisation och arbetsformer samt
byggforskningens finansiering utretts.
Forskningsuppgifter
Det är svårt att dra bestämda gränser mellan
grundforskning och praktiskt
utvecklingsarbete. Utvecklingen går snabbt och nya uppgifter
och problem blir ständigt aktuella.
Utredningen har därför inte ansett sig kunna göra
någon fullständig inventering av
forskningsuppgifterna utan anser att detta bör vara en
löpande uppgift för Statens Nämnd för
Byggnadsforskning (SNB).
Byggindustrin är splittrad i en mängd små
och medelstora företag som mestadels arbetar
med blygsamma ekonomiska och maskinella
resurser. Byggobjekten är av varierande
storlek och arbetskraften mer rörlig än inom
andra branscher. Det är därför viktigt att ett
centralt, sammanhållande kontaktorgan finns som
kan stimulera och ta initiativ till samlade
insatser för att lösa branschens problem. En
fortlöpande kartläggning av utvecklingen inom
byggområdet är av stor betydelse så att
forskningsprogrammet hela tiden kan anpassas efter
denna. Som exempel på viktiga områden nämns
byggnadsvärmeområdet, ljudisoleringen hos
byggnader och cement- och betongområdet.
För utvecklingsarbetet är det viktigt att
insamling och granskning av erfarenheterna från
den praktiska byggverksamheten bedrives.
Besiktningsprotokollen bör studeras. Stickprov
bör tas på bostadsbyggandet. De hus som
utväljes bör följas från påbörjandet till
inflyttningen. Förändringar i drift- och
underhållskostnader etc. bör redovisas periodiskt.
Möjligheterna att få fram ett allsidigt statistiskt
underlag för byggverksamheten bör
undersökas.
I likhet med vad som gäller inom andra
områden bör det byggtekniska
utvecklingsarbetet baseras på en intensiv analys av den ak-
Sammandrag av utredning "Byggforskningens organisation",
Stockholm aug. 1959.
tuella produktionen och dess förutsättningar.
Detta är ett relativt nytt verksamhetsfält.
Professurer i byggekonomi och byggorganisation
har inrättats först på 1950-talet och utbildning
av arbetsstudieingenjörer för byggindustrin har
påbörjats först 1958. I samarbete mellan
företagare och konstruktörer etc. bör en praktiskt
inriktad försöksverksamhet komma till stånd.
Arbetet bör bedrivas i intim kontakt med SNB
som även bör ha möjlighet att åta sig viss
bë-ställningsforskning från företag och
branschorganisationer.
Forskning beträffande husbyggnadsplanering
är betydelsefull. En viktig forskningsuppgift
är hustypernas egenskaper och ekonomi vid
grupphusbebyggelse och bilismens inverkan på
bostadsbebyggelsen, ökat arbete bör bedrivas
för att rationalisera det offentliga byggandet.
Forskningen på samhällsplaneringens område
är obetydlig och bör ökas. Samarbetet mellan
stadsplanering och kommunal finansiering bör
undersökas och en metodik för
exploateringskalkyler utarbetas. Trafikens inverkan på
samhällsbyggandet bör undersökas liksom
näringslivets lokalisering.
Varje år kommer nya, oprövade material i
marknaden. Ofta saknas därvid uppgifter om
väsentliga tekniska egenskaper. De
provningsresultat sora finns har vanligen utförts under
andra förhållanden än de som gäller i
praktiken. De krav som uppställes i
byggnadsbestämmelserna är i regel grundade på
säkerhetssynpunkter eller hygieniska skäl. De som är
ekonomiskt engagerade i ett byggnadsprojekt,
exempelvis långivaren, har andra krav liksom
även konsulterna, byggarna och
byggstandardi-seringen. En redovisning av egenskaper,
fastställande av krav och standardisering av
byggnadsmaterial är tre åtgärder som är av största
värde för materialindustrins rationalisering.
Forskningsuppgifternas fördelning
Forskningen är i sig själv levande, ständigt
föränderlig och låter sig ej utan risk för
stagnation låsas fast i en gång för alla given form.
Var arbetet skall bedrivas bör därför smidigt
anpassas efter de aktuella förutsättningarna.
SNB bör liksom hittills självständigt avgöra
hur de resurser som står till dess förfogande
bäst skall användas. Det är mindre lämpligt
att byggforskningsmedel bindes genom
permanenta anslag till högskolorna m. fi.
institutioner. De ökade resurser som högskolorna i
framtiden torde få bör emellertid effektivt
utnyttjas. Nämnden skall inte bygga upp en egen
forskningsorganisation för uppgifter som med
fördel kan lösas genom enskilda forskare,
högskolor etc.
Byggnadsstyrelsen och bostadsstyrelsen bör
samarbeta med SNB enligt nuvarande praxis.
Statens Forskningsanstalt för
Lantmannabyggnader bör koncentrera sin verksamhet till
lantbruksbyggnadernas problem. Övrig
verksamhet bör överflyttas till SNB.
De enskilda forskarna anser att för stor del
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 1247
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
