Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 45 - Icke konventionella strömkällor, av Staffan Ulvönäs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 10. Effektens
och den
obelastade spänningens beroende av
halveringstiden
hos ett
foto-nukleärt batteri.
Fig. 11.
Schematisk skiss
av ett
bräns-legalvaniskt
element av
väte-syretyp.
nämnda atombatteriet ca 1 000 gånger så stora,
och batteriet är därmed betydligt mera
praktiskt användbart. Ursprungligen utvecklades
det av Elgin National Watch Co. vid Walter
Kidde Nuclear Laboratories för användning i
armbandsklockor.
Halveringstiden för prometium är 2,5 år,
varför batteriets effekt på denna tid sjunker till
hälften. Tomgångsspänningen däremot, fig. 10,
sjunker bara med omkring 6 %.
Även denna cell kan kortslutas, utan att den
tar skada, och den kan användas inom ett
mycket stort temperaturintervall, —60° C till
+ 60° C. Batteriets totala verkningsgrad är ca
1 %. Första steget, /^-strålning till ljus, ger upp
till 20 % och andra steget, ljus till elenergi,
ca 6 %.
En vanlig solcell kan ge 8 % vid hög
ljusintensitet, men, då intensiteterna här är
betydligt lägre, blir verkningsgraden lägre. Dock
påverkas den i positiv riktning av, att
praktiskt taget allt ljus ligger inom cellens
känsliga frekvensområde.
Termonukleära batterier
En form av termonukleärt batteri har
omnämnts vid behandlingen av den termioniska
generatorn. En annan möjlighet är att låta det
Tabell 3. Data för två fotonukleära batterier
Typ Polonium Antal Tempera-
Tom-210 termo- tur-
gångselement differens spänning
C °C mV
Uteffekt
Verkningsgrad
mW °/o
1 57 7 78 42 1,8 0,10
2 146 40 244 750 9,4 0,20
värme, som bildas av en nukleär energikälla,
värma ett termoelements ena lödställe och den
vägen få elenergi. Batterier av denna typ har
utvecklats av Mound Laboratories i Ohio, USA.
Som energikälla användes polonium 210,
hermetiskt inneslutet i en behållare, på vilken ett
antal Chromel-konstantanelement applicerats.
Verkningsgraden, tabell 3, är mycket låg,
vilket till en del beror på att metalliska
termoelement användes, och att halvledarelement
förstörs av radioaktiv strålning av hög
intensitet. För dagen är batterier av denna typ
tyvärr ytterligt dyra på grund av
isotoppriserna. Sålunda skulle det större av de i tabell 3
upptagna batterierna kosta ca 50 000 kr.
Bränsleelement
Sedan länge har man försökt överföra den
kemiska energi som frigörs vid förbränning
direkt till elenergi utan det förlustrika steget över
värme. Bränsleelement har utförts dels med kol
dels med väte-syre (Tekn. T. 1956 s. 617).
National Carbon i USA har utvecklat en cell,
fig. 11, där vätgas och syrgas leds genom
porösa, med katalysatorer impregnerade, kolrör,
som omsluts av en elektrolyt av
kalium-hydroxid. Vid vätgaselektroden bildas vatten
samtidigt som elektroner frigörs. Elektronerna
leds genom en yttre strömkrets till
syrgaselek-troden, där de upptas. Kretsloppet fullbordas
genom jonledning i elektrolyten. Största delen
av det bildade vattnet avleds genom
vätgaselektroden.
En cell av detta slag, arbetande vid 5 at
tryck, lämnar ca 25 W/kg batteri. Då har
emellertid inte bränsle och tryckpumpar
medräknats. Motsvarande volymsiffra är ca 40 W/1.
Den genererade spänningen blir ca 1 V, och
totala verkningsgraden torde ligga mellan 50
och 60 %. I stället för syrgas kan luft användas
i dessa lågtryckssystem, varvid spänningen per
cell blir 0,04 V lägre. Systemet arbetar vid
60—80° C.
Litteratur
1. Prince, M B: Silicon solar cells. Electronic Ind. &
Tele-Tech. 1957 mars s. 60—61.
2. Kalman, J: Silicon solar cells. Electronics 1959 jan. 30 s. 59.
3. Look, A E: Solar power. Electronic Ind. & Tele-Tech.
1957 mars s. 58—59.
4. Lee, J M: Thermoelectric generator for portable
equip-ment. Electronics 1946 maj s. 196—202.
5. Wright, D A: Thermoelectric properlies. Electronics
1959 juni 19 s. 70—71.
6. von Doenhoff, A E & Premo, D A: A brief survey of
direct energy conversion devices for possible space-vehicle
application. IRE Träns. Military Electronics 1959 april
s. 46—51.
7. Wilson, V C: Conversion of heat to electricity by
ther-mionic emission. J. appl. Phys. 30 (1959) s. 475—481.
8. Houston, J M: Theoretical efficiency of the thermionic
energy converter. J. appl. Phys. 30 (1959) s. 481—487.
9. Hernqvist, K G, Kanefsky & Norman: Thermionic
energy converter. RCA Rev. 1958 h. 2 s. 244—258.
10. Coleman, J H: Radioisotopic high-potential, low-current
sources. Nucleonics 1953 dec. s. 42—45.
11. Milliron, J R: Nuclear batterics. El. Manufacturing
1955 nov. s. 125—131.
12. Moreiiouse, C K, Glicksman, R & Lozier, G S: Batterics.
IRE Proc. 1958 aug. s. 1462—1483.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 1261
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
