Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 45 - Raketmororer för månresor, av Åke Håborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tabell 1. Vikter i Nova-projektet i ton
Steg nr .......... 1 2 3 4 5
Totalvikt ......... 3 000 770 270 46,3 16,3
Tomvikt ......... 900 308 63,7 22,3 6,2
Drivmedel ........ 1 330 192 160 24 6,5
Stegvikt .......... 2 230 500 223,7 30 12,7
Kabinvikt 3,6
flygning till månen. Raketen skall landa på
månytan och därefter ånyo starta och
återvända med passagerarna till jorden, fig. 3—10.
Två, eller eventuellt tre, personer skall följa
med på färden, instängda i en rymdkabin
vägande ca 3 600 kg. Enligt den uppgjorda
tidtabellen skall den första bemannade Nova
skickas i väg mot månen under 1965. Det
utstakade forsknings- och utvecklingsprogrammet
kräver en intensiv och koncentrerad
kraftinsats, om tidtabellen skall kunna hållas. Mycket
beror på hur stora, effektiva och
funktions-säkra raketmotorer man förfogar över 1961—
1965.
För en rymdfärd med en nyttolast av ca 4 000
kg, tabell 1, måste farkostens startvikt ligga
i storleksordningen 2 000 t och startsteget
måste ge en drivkraft på 4 000—5 000 Mp. För att
man skall kunna hålla ner startvikt och
dimensioner är det önskvärt, att man har tillgång
till och kan utnyttja de effektivast möjliga
kemiska raketdrivmedel som kan tänkas. Men
ytterligare två viktiga faktorer måste bli
föremål för noggranna avväganden, innan man
sätter igång att bygga, nämligen hur mycket
man vågar satsa på en framtida
motorutveckling, samt vilken kostnad man måste räkna
med för drivmedlet.
Bland de högenergidrivmedel som kan
komma i fråga utgör kombinationen av flytande
syre och flytande väte ett av de energirikaste,
tabell 2. Därför satsar man i dag mycket
arbete och pengar på att lära sig framställa och
handskas med flytande väte och att konstruera
motorer för detta drivmedel, fig. 11.
Skillnaden i effektivitet mellan systemen
syre-väte samt syre-fotogen illustreras av följande
jämförelse: ett startsteg som ger 3 000 Mp
drivkraft pius ett andra steg med syre-väte-motor
kan ta samma nyttolast som ett projekt beståen-
Tabell 2. Teoretisk specifik impuls vid marken
för vissa raketdrivmedel (brännkammartryck
35 kp/cm’, krut 70 kp/cm’)
Drivmedelkombination Specifik impuls kps/kg
Salpetersyra-bensin ............. 240
Väteperoxid-bensin ............. 248
Nuvarande krutsammansättning . 240—270
Syre-alkohol-fotogen ............ 264
Syre-hydrazin .................. 280
Fluor-ammoniak ................ 306
Fluor-hydrazin ................. 316
Syre-väte ...................... 364
Fluor-väte ...................... 373
Ozon-väte ...................... 380
Fig. 2. Vid olika steg fördelning uppnåeliga kombinationer av teoretisk
hastighetstillväxt och nyttolast med 1959 tillgänglig teknik i USA. Den
teoretiska hastighetstillväxten överskrider med 10—15 °/o verklig hastig
het vid brinnslut.
de av ett syre-fotogen-startsteg med 4 500 Mp
drivkraft pius ett andra steg som även det drivs
med syre-fotogen. Än gynnsammare blir
drivkraftbehovet när man blandar flytande syre
med flytande fluor. Nova-projektets första steg
på inemot 4 000 Mp räknar man med att driva
med flytande syre och specialfotogen. För att
åstadkomma erforderlig drivkraft kopplar man
ihop fyra, sex eller åtta motorer — beroende
på aktuellt utvecklingsläge och effektbehov —
i ett knippe "cluster" (Tekn. T. 1959 s. 884).
Den enkammarinotor på ca 700 Mp som
Roc-ketdyne för närvarande håller på att utveckla
för Nova beräknas bli klar 1963—64.
Beräkningarna visar att femstegsraketens
andra steg måste ge en drivkraft om ca 1 100 Mp.
Eftersom man inte räknar med att ha så stora
syre-väte-motorer färdiga på ännu ett par år,
får man även i detta fall sannolikt sätta in
syre-fotogen-motorer i knippe.
Tredje steget på 40 Mp och fjärde på 8 Mp
blir däremot sannolikt syre-(fluor)-väte-drivna
och femte steget på 3 Mp förutses drivas med
ett lagringsbart vätskedrivmedel. Nova, fig. 12,
skall alternativt kunna sända upp ett
bemannat rymdlaboratorium på 70 t vikt i en bana
på 480 km höjd.
Mil jöbetingelser
Bland de många problem som
raketkonstruktörerna måste ta hänsyn till är de mer eller
mindre kända miljöbetingelser som
raketmotorer och drivmedelstankar utsättas för under
sin färd genom rymden och på månen.
Drivmedlet måste exempelvis kunna lagras på
månen tillräckligt länge för att allt skall
fungera enligt beräkningarna vid starten från mån-
1270 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
