Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 45 - Kärnreaktoranläggningen i Halden, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kärnreaktoranläggningen
i Halden
Fig. 1. Fig t
schema för
Halden-reaktorns hjälp-kretsar.
I Norge liar man ännu gott om outbyggd
vattenkraft, och man får därför elkraft billigast
genom att utnyttja älvarna. Kärnenergi
kommer inte att kunna konkurrera med
vattenkraften förrän denna blivit utbyggd i betydligt
högre grad än som i dag är fallet.
Inom den närmaste framtiden har
kärnenergin intresse främst för skeppsfarten. Man
räknar med att reaktordrift blir billigare än drift
med konventionellt maskineri inom ganska få
år. Det är därför av väsentlig vikt för Norges
skeppsfart att den inte är oförberedd på
utvecklingen mot reaktordrift. Detta är för
norrmännen det tyngst vägande skälet för arbetet
på kärnenergins utnyttjande.
Många besvärliga problem måste lösas innan
man når fram till en tekniskt och ekonomiskt
brukbar kraftreaktorkonstruktion. Skall
reaktorn användas för drift av fartyg, förstoras
problemen ytterligare, och till de tekniska
kommer ett helt komplex av legala problem,
t.ex. försäkringsfrågor.
Institutt for Atomenergi (Ifa), som stiftades
Utdrag ur uppsats av Nils Milde i Teknisk Ukeblad 5 nov.
1959 s. 899—910.
620.039.4(482.3)
1948, har satt som sitt mål att bearbeta de
nämnda problemen och har varit den centrala
institution som har arbetat på kärnenergins
fredliga utnyttjning. Fram till 1955 bearbetade
man vid Ifa ett antal reaktorprojekt för att
finna en reaktortyp som ger ånga av så hög
temperatur att den kan användas i en ångturbin.
Man fann det omöjligt att genomföra detta i
ett steg.
Det mest realistiska var då att bygga en
försöksanläggning för provning av de teorier och
räkneresultat som man kommit fram till, och
framför allt kunde man samtidigt skaffa sig
tekniska erfarenheter om reaktorers
konstruktion och drift. Ifa föreslog därför 1955 att
man skulle bygga en energiproducerande
forskningsreaktor enligt en plan som senare blev
Halden-reaktorn. Planen lovades statligt stöd
genom beslut i Stortinget i mars 1956.
Val av reaktortyp
För att få ut energin från en kärnreaktor vid
tillräckligt hög temperatur kan man tillämpa
flera metoder. Den man valt för
Halden-reaktorn är användning av kokande vatten som
primär värmebärare. Det värme som alstras i
reaktorns bränsleelement avlägsnas från dessa
genom att omgivande vatten bringas i kokning.
Den erhållna ångan förs från reaktorn till en
förbrukare, t.ex. en ångturbin eller en
värmeväxlare, i vilken ångan kondenseras under
avgivande av ångbildningsvärmet; kondensatet
återförs till reaktorn.
Trots att kunskaperna om kokarreaktorn är
mindre än om flera andra reaktortyper har
man valt att utveckla den av följande skäl:
används tungt vatten som primär
värmebärare, kan reaktorn arbeta med naturligt uran
som bränsle; för små enheter måste en del av
bränslet vara anrikat, men stora enheter kan
sannolikt arbeta med enbart naturligt uran;
man får mycket god kylning; då vatten har
högt ångbildningsvärme och
värmeövergångs-förhållandena är gynnsamma vid kokning,
uppnås en effektiv kylning, även om det
cirkulerande kylmediets mängd är liten;
värmeutvecklingen per volymenhet reaktorhärd blir
stor;
på grund av termosifonverkan kan man ut-
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 1275
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
