Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 46 - Atomkraftprogram för elkraftindustrin, av Bengt Nordström och Yngve Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Atomkraftprogram för
elkraftindustrin
Överingenjör Bengt Nordström och tekn. lic. Yngve Larsson
För elkraftproduktion gäller som för all annan
industriproduktion, att man ständigt måste
arbeta på att sänka produktionskostnaderna.
Hittills har vi haft billig vattenkraft att tillgå,
men det har varit ekonomiskt att komplettera
den med värmekraft, huvudsakligen för att
täcka behoven under perioder med låg
vattentillgång. Andelen värmekraft har dock varit
relativt liten, endast 5—12 %.
Vi kommer nu småningom över i ett skede
med ännu ett produktionsalternativ, nämligen
atomkraft. Kraft producerad på olika sätt har
olika kostnadskarakteristikor, både i fråga om
totalkostnad och fördelning mellan fast och
rörlig kostnad. Detta medför, att insatserna av
energi producerad på olika sätt måste
inbördes avstämmas mot varandra för att resultatet
fortfarande skall bli det eftersträvade — lägsta
totala produktionskostnad. Detta samspel
mellan olika kraftslag har visserligen hittills ford-
Fig. 1. Kraftbalans för två alternativa
belastnings-utvecklingar och med maximal vattenkraftutbyggnad.
621.039 : 621.311.25
rat mycket omfattande kraftbalansberäkningar
men har ändå varit någorlunda enkelt att
opti-mera genom att kostnadskarakteristikorna varit
väl kända.
Så är emellertid ännu inte fallet beträffande
atomkraften, för vilken varken den totala
produktionskostnaden eller fördelningen på fast
och rörlig andel kan anses tillräckligt
noggrant känd. Det går alltså inte att nu exakt
räkna fram den fördelning mellan vattenkraft,
konventionell värmekraft och atomkraft, som
ger den lägsta totala produktionskostnaden.
Som en ledning för projekterings- och
konstruktionsarbetet är det dock väsentligt att man
söker få en bild av i vilken omfattning en
insats av atomkraft i produktionsapparaten är
motiverad. Därvid måste man utgå från
ungefärliga, uppskattade värden på fasta och
rörliga kostnader.
Belastningsutveckling
Såväl för de enskilda och kommunala
kraftföretagen som för Statens Vattenfallsverk har
totala elförbrukningen sedan många år tillbaka
ökat med genomsnittligt ca 6,5 % per år,
medan samtidigt den totala energiförbrukningen
stigit med endast ca 2 %, om landsvägstrafiken
undantas. Elförbrukningen har sålunda stigit
snabbare än konsumtionen av andra former av
energi alstrad i stationära anläggningar.
Denna utveckling kan inte fortsätta hur länge som
helst. Elkonsumtionen torde så småningom
komma att uppvisa en reducerad procentuell
stegringstakt. Svårigheten är att bedöma vid
vilken tid detta kommer att inträffa. Hittills
gjorda analyser och undersökningar av
elbeho-vet tyder på att dämpningen inte kommer inom
de närmaste fem åren (Tekn. T. 1959 s. 897).
Utvecklingen torde komma att ligga mellan två
ytterligheter angivna som tänkbara
utvecklingslinjer enligt en maximal och en mera
försiktig prognos (fig. 1). Maximalfallet
innebär fortsatt 6,5 % stegring per år och det
moderata en successivt sjunkande procentuell
utveckling ned till 5 % per år under
1970-talet.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 1289
Bengt Nordström
Yngve Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
