Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 46 - Andras erfarenheter - Strålningsresistent gummi, av SHl - Pulvermetall till skaft för hårdmetallskär, av SHl - Superfosforsyra till gödsel, av SHl - Böcker - Bygg, bd 1, av B Sundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lysator som ger fria radikaler, t.ex.
bisazoisobutyro-nitril.
Gummit uppges vara synnerligen resistent mot
syre, ozon och atmosfären, ha låg genomsläpplighet
för gaser och vara mera resistent mot radioaktiv
strålning än någon annan elast. Vid upp till 85 ®/o
mättning av dubbelbindningarna genom dessas
reaktion med merkaptanen kan gummit vulkas på
samma sätt som grundpolymeren. Vid större mättning
måste man tillämpa vulkning av den typ som
används för butylgummi (Chemical Engineering 29
juni 1959 s. 42). SHl
Pulvermetall till skaft för hårdmetallskär
Under många år användes uteslutande stål som skaft
för skär, men när man började utnyttja
hårdmetall-och keramikskär, som lätt spricker vid vibration,
måste man söka ett mindre elastiskt material än
stål. Hårdmetall är ett utmärkt men dyrt material
och har därför använts bara för speciella ändamål.
Skaft av tunga metaller framställda
pulvermetallur-giskt ger också mycket gott resultat, men även de
blir dyra.
Kopparimpregnerat pulverjärn tycks emellertid
erbjuda den bästa kombinationen av stor
vibrationsdämpning och lågt pris. Därför har man nedlagt
mycket arbete på utrönande av detta materials
optimala sammansättning. Härvid har det visat sig att
man i allmänhet måste göra en kompromiss mellan
materialets hållfasthet och dämpningsförmåga.
Skaft av pulvermetall med största porositet och
därför högsta kopparhalt har den största
dämpningsförmågan men också den minsta hållfastheten.
Pulverjärn pressat med 4 700 kp/cm2 efter
sintringen har 21 kp/mm2 brottgräns som genom
koppar-impregnering kan höjas till 56 kp/mm2. Denna
hållfasthet anses tillfredsställande.
Vid experiment med skaft av detta material har
man funnit att de har så mycket större
dämpningsförmåga än stålskaft att skärhastigheten kan ökas
med 35—75 °/o, varvid ytfinheten dock blir bättre
än med stålskaft (Engineers’ Digest juli 1959 s. 272).
SHl
Superfosforsyra till gödsel
Vid tillverkning av flytande konstgödsel och
trip-pelsuperfosfat används fosforsyra, framställd enligt
våta metoden eller ur fosfor tillverkad i elektrougn.
Den används i en koncentration motsvarande 54—
58 °/o P205. Vid högre halt av fosforpentoxid får
man fasta eller mycket viskösa produkter som inte
kan hanteras vid gödseltillverkning. Ett undantag
utgör emellertid koncentrationsområdet 75—77 °/o
P205 inom vilket syran visserligen är ganska viskös
men dock kan hanteras.
Fosforsyra med 76 °/o P205, som kallas
superfosforsyra, består av ca 49 °/o ortofosforsyra, 42 °/o
pyrofosforsyra, 8 % trifosforsyra och 1 °/o
tetra-fosforsyra. Den tillverkas kommersiellt i Kanada
och i halvstor skala av Tennessee Valley Authority
i USA. Det senare företaget använder den bl.a. för
tillverkning av ett koncentrerat trippelsuperfosfat
med 54 °/o tillgänglig fosforpentoxid mot 48 °/o
hos vanligt trippelsuperfosfat. Den förra produkten
består till största delen av vattenfritt
monokalcium-fosfat. Den är mycket porös och kan lätt ammonieras.
Superfosforsyra kan få användning vid
tillverkning av högkoncentrerad flytande gödsel och
koncentrerat superfosfat. Man har utarbetat
ammo-nieringsprocesser som ger lösningar betecknade
11-33-0 och 12-36-0, dvs. mer koncentrerade än de
gängse. De kan försättas med karbamid,
karbamid-ammoniumnitratlösning och kaliumklorid för
framställning av olika typer av biandgödsel. Produkterna
får i allmänhet lägre utsaltningstemperatur än de
nuvarande typerna av högkoncentrerad, flytande
blandgödsel. Vid hög kaliumhalt är dock skillnaden
mindre påtaglig.
Det är fördelaktigt att blanda fosforsyra enligt
våta metoden med superfosforsyra vid tillverkning
av flytande gödsel därför att pyrofosforsyran i den
senare ger komplex med föroreningarna i den förra
så att de inte faller ut vid ammonieringen.
Man har emellertid också påpekat vissa nackdelar
hos superfosforsyran. Dess relativt höga viskositet
orsakar svårigheter vid pumpningen. Den är
hygroskopisk; dess fryspunkt stiger när den tar upp
vatten och det är därför olämpligt att lagra den flera
månader. En annan olägenhet är att vissa
komponenter i superfosforsyran hydrolyseras till
ortofosforsyra vid lagring varigenom fällningar kan
uppstå i den flytande gödseln (Agricultural & Food
Chemistry april 1959 s. 233—234). SHl
•••
»
böcker
Bygg) bd 1: Allmänna grunder, 3:e uppl., redigerad
av Börge Algers, Lars Forsry & Wilhelm
Tell. Byggmästarens Förlag, Stockholm 1959.
1031 s., ill. 90 kr.
Den första upplagan av "Bygg" som utkom 1947—
1951 fick mycket gott mottagande och omtrycktes
snabbt. Den tredje upplagan som nu börjat
utkomma är till stora delar nyskriven. Omfånget har
utökats väsentligt. Den kommer att omfatta nio
huvuddelar i sex band om sannolikt drygt 6000 s.
mot knappt 3 700 s. i tidigare upplagor.
Huvuddelarna blir 1 allmänna grunder, 2 materiallära, 3
konstruktionsteknik, 4 administration och ekonomi, 5
arbetsteknik, 6 husbyggnadsteknik, 7
husbyggnadsplanering, 8 samhällsplanering, 9 väg- och
vattenbyggnad. Delarna 1, 6 och 9 utkommer i separata
band och delarna 2—3, 4—5, 7—8 bildar de andra
tre banden.
Den nya upplagan har uppställts lika som den
ursprungliga handboken, för vilken Ejnar Wåhlin var
både initiativtagare och redaktör. Redaktör för den
första huvuddelen (bd 1) i den nya upplagan har
varit Wilhelm Tell.
Den inledande avdelningen innehåller bland annat
ett till större delen nyskrivet och utvidgat kapitel
om ritningar, vilket även kan köpas separat. Av
särskilt intresse är den del som omfattar
husbyggnadsritningar (Bengt Plass och Töre Webjörn) som
till större delen bygger på Halth-gruppens
rekommendationer. Kapitlet om litteratur och information
(Ingvar Karlén och Carl Björkbom) är helt nyskrivet
och ger en god överblick över tidskrifter och
forskningspublikationsserier inom byggområdet. Vidare
kan nämnas en redogörelse för de olika organ som
sysslar med byggforskning (Mejse Jacobsson) samt
ett väsentligt utvidgat lexikon med en fyllig
förteckning på lämpliga byggtekniska ordböcker.
I avdelningarna om matematik har små föränd-
1306 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
