- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
1307

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 46 - Böcker - Bygg, bd 1, av B Sundberg - Järnets och stålets metallografi, av Wll - Värmeförluster genom golv lagda direkt på mark, av Wll - Motorlære, av EBr

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ringar gjorts. Kapitlet om statistik och
sannolikhetskalkyl (Conny Palm och Arne Johnson) har vidgats
och avsnittet om vektorlära nedskurits. Dessutom
har tillkommit en nyttig redogörelse för praktiska
beräkningsmetoder (Fz R Berwald).

I avdelningen naturvetenskaper har avsnittet om
mekanik (Karl Johan Sundqvist och Ejnar Wåhlin)
ökats. Kapitlet värmelära (Einar Lagerstedt och Tage
Marteleur) har helt skrivits om, liksom
kemikapitlet (Uno Trägårdh). Det senare är i stort sett ett
sammandrag av den vanliga gymnasiekursen. Där
borde man i stället koncentrerat sig på de delar av
kemin som är av särskilt intresse för
byggnadsteknikerna. Kapitlet fuktlära (Christer Gemmel) är
till viss del omskrivet. En del av materialet stod
tidigare i husbyggnadsdelen, där även nu de
praktiska fuktproblemen kommer att behandlas.
Kapitlen om grundvattenlära (Victor Janson och Erik
Is-gård) och meteorologi och hydrologi (C J östman
och Sten Ernfors) har även till större delen
omarbetats. Avsnitten om hydraulik, elektricitetslära
och geologi är mera oförändrade.

Avdelningarna om hållfasthetslära och
byggnads-statik har blivit mycket fylligare och är till mycket
stora delar nyskrivna. Antalet sidor har ökats med
omkring 2/3. Bland de nyskrivna avsnitten kan
nämnas hållfasthetslärans grunder (Åke Bengtsson och
Paul Johannesson), knäckning (Ove Pettersson,
vipp-ning (Henrik Nylander), byggnadsstatikens grunder
(Sigge Eggwertz och Ove Pettersson), plattor
(Henrik Nylander och Sven Kinnunen) och
skalkonstruktioner (Sigge Eggwertz). Dessutom har ett nytt
avsnitt om modellförsök (Rudolf Hiltscher)
tillkommit Även stora delar av de andra avsnitten har
omskrivits och moderniserats. Vissa avsnitt synes
ha fått väl stort utrymme, t.ex. knäckning, som
omfattar närmare 70 s. Däremot borde avsnitten om
balkar i stället ha gjorts något fylligare.

Avdelningen om geoteknik är nästan helt
omskriven och sidantalet har fördubblats. De olika
avsnitten omfattar jordarternas egenskaper (Lyman
Cadling), spänningar och deformationer i mark
samt jordtryck (Olof Sahlberg), geotekniska
brottproblem (Hans Fagerström), sättningar (Thure
Olofsson), tjälproblem (Gunnar Beskow),
erosionspro-blem (Bengt Jakobsson och Hans Fagerström), och
grundundersökningar (Rune Lundström). Problemen
inom detta område har i de olika avsnitten blivit
belysta på ett föredömligt sätt.

Den sista avdelningen omfattar mätningsteknik där
bland annat ingår ett nytt avsnitt om
fotogrammetri. Slutligen har tabelldelen och
innehållsförteckningen väsentligt vidgats.

Mycket väsentliga delar av handbokens första band
är helt nyskrivna, andra delar har moderniserats,
och det är ett imponerande arbete som redaktören
lagt ned för att få fram en modern och fullödig
handbok. Den kan utan tvivel hänföras till ett rätt
litet fåtal böcker som kan anses oumbärliga för den
svenska byggnadsfackmannen.

Naturligtvis kan avvägningen mellan de olika
avsnitten kritiseras. I likhet med jämförbara
utländska handböcker läggs huvudvikten vid de
grundvetenskaper som behövs för
hållfasthetsberäkningarna. Det är även där som den svenska
byggnadstekniken är mest kunnig. För att undvika
byggskador och utforma lämpliga konstruktioner
behöver teknikerna emellertid känna till många andra
vetenskapsgrenar. Många av byggskadorna beror
t.ex. på kemiska, fysikaliska eller elektriska
fenomen. Fuktskadorna är omfattande. Husens
ljudisolering och akustiska utformning är dålig. Tyvärr
saknas till stor del författare som kan klargöra alla

dessa problem för byggnadsteknikerna på ett
någorlunda enkelt och begripligt sätt. Om redaktionen för
bygghandboken i kommande delar kunde närmare
belysa några av dessa områden vore det av
mycket stort värde. B Sundberg

Järnets och stålets metallografi, av Erik
Nygren, Gunnar Folke & Sten Modin.
Sandvikens Handbok bd 7/1. Sandviken 1958. 135 s„
110 fig. 4,50 kr.
I detta arbete behandlas metallografiska
grundelement och de olegerade stålens metallografi. En
kommande volym skall ägnas de legerade stålens
metallografi samt praktiska anvisningar om olika
ståltypers användning och värmebehandling. Gjutjärn
har icke behandlats.

Ämnet är förnämligt behandlat, texten välskriven
och bilderna utmärkta. Såväl för nybörjaren som
för den mer avancerade kan arbetet rekommenderas
som läro- och uppslagsbok. Priset är också
tilltalande. Wll

Värmeförluster genom golv lagda direkt på
mark, av Rolf Henrikson. Stat. Forskn.-Anst.
Lantmannabyggn. Medd. 45. Lund 1959. 59 s.,
16 fig., 18 diagr., 6 tab. 2 kr.
Undersökningar över värmeförluster genom golv,
lagda direkt på marken, har gjorts vid Statens
Forskningsinstitut för Lantmannabyggnader i Lund,
och de härvid gjorda erfarenheterna redovisas i
föreliggande häfte.

Efter en beskrivning av provhusets och golvytornas
utformning, använd apparatur och mätningarnas
utförande, redogörs för resultaten från de sex olika
provningarna som gjorts. De värden som erhållits
vid försöken har lagts till grund för praktiska
anvisningar med formler och diagram för beräkning
av värmeförlusterna genom golv lagda direkt på
marken. Med hjälp av de gjorda mätningarna har
man sålunda kommit fram till en generell
beräkningsmetod.

Metoden kan också användas för beräkning av
värmeförlusterna genom golv i ekonomibyggnader.
För oisolerade golv i sådana byggnader kan man
finna att värmeförlusterna genom golvet
representerar 40 °/o av förlusterna genom samtliga
begränsningsytor. Speciellt i norra Sverige kan det därför
vara av betydelse att isolera golven i djurstallarna,
och beräkningar härför kan baseras på det
framlagda materialet. Wll

Motorlære, 3:e uppl., av A Hemmingsen m.fl. Olaf

Meller, Köpenhamn 1958. 582 s., ill. 36 dkr.
Boken är indelad i elva huvudavsnitt, nämligen
historik, motorteori, kolvmotordetaljer,
utrustningsdetaljer, uppbyggnad och former, motortyper med
kraftöverföring för olika praktiska ändamål,
gasturbiner, provningar, motorbränslen, vattenmotorer
och vindmotorer. Smörjsystemets mekaniska
detaljer är beskrivna i fjärde avsnittet
(utrustningsdetaljer) men smörjteori och oljor finns icke med.

Som allmän översikt och grund för undervisning
är denna bok jämförbar med de bästa på svenska
språket. Möjligen förefaller det dock som om
indelningen av huvudtyper i kapitlet om
förbränningsmotorns teori kunde ha varit bättre. Nu är
indelningen ottomotorer, tändkulemotorer och
dieselmotorer i stället för den internationellt vanliga och mer
uttömmande indelningen efter olika cirkelprocesser
och i andra hand fyrtakts- och tvåtakts kolvmotorer

TEKNISK TIDSKRIFT 1959 1307

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/1331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free