Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 48 - Mätning av vägmaterials nednötning, av Pontus Ljunggren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mätning av vägmaterials
nednötning
Docent Pontus Ljunggren, Lund
620.178.1 : 625.04
Vid val av råmaterial för vägbyggnadsändamål
måste man ägna materialets
kornstorleksför-delning särskild uppmärksamhet. Denna
egenskap undersökes som regel genom siktning av
råmaterialet i torkat tillstånd. Den erhållna
siktkurvans form blir avgörande för
materialets användningsmöjligheter. Det förutsättes
härvid att materialets kornstorleksfördelning
icke kommer att ändras under vägbyggandet
Fig. 1. Detalj av profilen genom morän- och
gruslagren vid örby; 1 orörd morän, 2 något sorterad
morän, 3 och A sand och grus. Prov 5 är taget i en
grop 2 m under prov 4. Avståndet prov 1 till prov A
är 1,5 m.
eller senare. Om mjukare bergarts- och
mineralkorn ingår i råmaterialet kan dock
materialets kornstorleksfördelning ändras, och detta
gäller även i viss mån de hårda kornen om
materialet utsättes för mera genomgripande
behandling.
För att belysa dessa problem har en serie
laboratorieförsök utförts på ett antal härför
speciellt väl lämpade prover, insamlade vid en
skärning genom morän och grus vid Örby, 8
km sydost Hälsingborg, fig. 1. Profilen består
överst av matjord (ca 0,5 m), vilken är
underlagrad av 2 m morän. Denna underlagras i sin
tur av mäktiga sand- och gruslager. Inom
moränen finns stråk som utsatts för en viss
sortering, men också stråk som är helt osorterade.
Moränens stenmaterial består av granitiska
bergarter och skiffrar (lerskiffrar, sandiga
lerstenar) samt mera underordnat rena
sandstenar och kalkstenar. Samma material
återkommer i de underliggande, välsorterade
grus-och sandavlagringarna, dock med vissa
olikheter i proportionen mellan de ingående
bergarterna.
För laboratorieundersökningarna utvaldes
fem olika prover (jfr. fig. 1), varav tre
närmare diskuteras i denna artikel nämligen 1, en
oskiktad morän, 2, en delvis skiktad morän,
och 5, en tydligt skiktad grovsand. Ur
materialteknisk synpunkt kan 1 betraktas som en
krossprodukt, 2 som en något sorterad variant
av 1, och 5 som en utpräglat sorterad produkt.
För dessa tre prover har siktkurvor
upptagits enligt vanliga metoder, fig. 2.
Undersökningen avsåg att klarlägga dels
vilken inverkan olika behandlingsmetoder kan få
på kornstorleksfördelningen samt dels hur
härvid proportionerna mellan de ingående
bergarterna och mineralen kommer att
påverkas. Morän- och grusmaterialet från örby
visade sig vara synnerligen väl lämpat för en
undersökning av detta slag, då man i ett och
samma prov kan direkt få fram en jämförelse
mellan nednötningsgraden för mjuka bergarter
(lerskiffrar, vissa kalkstenar och sandstenar)
och hårda bergarter (graniter, gnejser etc.).
Vid nednötning eller krossning av de grani-
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 1337
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
