Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 48 - Nya metoder - Röntgenmikroanalys med elektronstråle, av SHl - Skärning av metaller med sprängämnen, av SHl - Svetsade propellrar i marinen, av C Fo - Böcker - A short history of scientific ideas to 1900, av GAH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1.
Skärning med
hålladdning.
undersökas. Den är noggrann och känslig;
analysfelet blir 1—2 "/o, om det aktuella elementets
koncentration inte är alltför låg, och känsligheten är
från 1 del på 1 000 till 1 del på 10 000.
I USA kommer snart instrument för
röntgenmikroanalys i marknaden från flera företag. Tyvärr är de
dyra, från 30 000 $ (ca 156 000 kr.) och uppåt
(Chemical & Engineering News 14 sept. 1959 s. 68). SHl
Skärning av metaller med sprängämnen
Tillkomsten av böjliga sprängämnesplattor har
möjliggjort skärning och härdning av metaller genom
sprängning (Tekn. T. 1959 s. 811). Metoden uppges
vara riskfri och lätthanterlig. Det nya sprängämnet
är det första i en serie brisanta sprängämnen. Det
är pentaerytritoltetranitrat, blandat med vissa
tillsatser, och är kommersiellt tillgängligt i USA i ark
på 250X500 min med ett antal olika tjocklekar.
Vid skärning av metaller eller andra material fästs
en smal remsa av sprängämnet längs den linje som
skall skäras. Remsans bredd bör vara ungefär
dubbelt så stor som materialets tjocklek. Större effekt
kan uppnås med en hålladdning (Tekn. T. 1958
s. 393) varvid ett metallrör läggs mellan
sprängämnet och arbetsstycket (fig. 1). Vid detonationen
ger röret en metallstråle med mycket hög hastighet
och därför stor genomträngningsförmåga (Materials
i Design Engineering sept. 1959 s. 176). SHl
Svetsade propellrar i marinen
Propellrar med fasta blad har hittills tillverkats
genom gjutning i ett stycke och efterföljande
formjustering av bladen individuellt och i förhållande till
varandra genom riktning, dimensionsfräsning eller
mejsling, svetsning och slipning. Propellern måste
gjutas i liggande ställning, vilket medför risk för
att godset skall bli blåsigt och i andra avseenden
mindervärdigt på den uppåtvända sidan av
propellern. Vidare blir tillverkningen tidsödande och
dyrbar genom den erforderliga efterjusteringen av
bladen. Särskilt när det gäller större propellrar är
kassationsprocenten hög. Som exempel kan nämnas,
att vid gjutning av rostfria stålpropellrar för
kryssare har en kassation på 30 °/o icke varit ovanlig.
Vad detta betyder i fråga om tid och kostnad kan
lätt inses, då det gäller pjäser på ca 13 t färdig vikt
och upp till 15-—18 t götvikt.
Avesta Jernverk har för närvarande sedan längre
tid tillbaka under tillverkning en reservpropeller av
rostfritt stål. Denna propeller framställes efter ett
helt nytt förfarande.
Genom att utnyttja ett modellelement, bestående av
ett blad med vidhängande tredjedels nav, kan man
gjuta bladen vart för sig i stående ställning med
nav-partiet vänt uppåt, varigenom godset i bladet blir
homogent. Modellen användes upprepade gånger för
gjutning av de tre bladen. Efter gjutningen
värmebehandlas, riktas och bearbetas varje blad
individuellt. Härefter läggs bladen samman. De öppna
V-formade fogarna fylls därefter med svetsgods.
Svetsningen utförs etappvis, efter varje etapp
inläggs propellern i en ugn och spänningsglödgas.
Till en början utförs svetsningen med propellern
liggande, men sedan erforderlig sammanhållning
mellan navdelarna erhållits, fortsätts svetsningen
med propellern vridbart upphängd kring en
horisontell axel. Som en sista arbetsoperation svarvar
man hålet i navet. Härvid avlägsnas just de delar
av godset, som under gjutningen varit placerade
högst, och i vilka således eventuellt blåsor och
håligheter samlat sig.
Metoden är lämplig vid tillverkning av
stålpropellrar, där diametern överstiger 3—4 m. Dels blir
vikten av de stycken, som skall värmebehandlas och
underkastas manuell mekanisk bearbetning, reducerad
till endast en tredjedel eller mindre av den färdiga
propellerns vikt, varigenom styckena blir lättare att
hantera, dels minskas kostnaden för kassation på
grund av felaktig gjutning genom att icke hela
propellern behöver kasseras vid fel i ett blad.
Kostnaden för denna propeller är ungefär
densamma som för en helt gjuten, men man räknar
med att kunna tillverka en svetsad propeller
billigare sedan tillräcklig erfarenhet och
tillverkningsrutin erhållits (G Schoerner i Tidskrift i
Sjöväsendet okt. 1959 s. 664—667). C Fo
böcker
A short history of scientific ideas to 1900, av
Charles Singer. Clarendon Press, Oxford 1959.
528 s., 188 fig. 35 sh.
Detta är den senaste, omarbetade och avsevärt
utvidgade upplagan av ett verk som först utkom 1941
under namnet "A short history of science". Förf.
är mycket väl känd som teknikhistoriker och
redaktör för det på samma förlag utgivna stora
verket "A history of technology".
Förf. behandlar de vetenskapliga idéerna i deras
filosofiska, lärdomshistoriska, ekonomiska och sociala
sammanhang. Däremot undviker han att ge
personhistoriska utblickar vilket gör framställningen
något torr. Likaså skiljer förf. noga naturvetenskapen
från tekniken och av egentlig teknik har endast
något om navigering och tidmätning kommit med.
Stoffet presenteras i en ram av epoker. Tiden fram
till 400 f. Kr. betecknar förf. med "Det ordnade
tänkandets gryning" (Rise of mental coherence). Det
gyllene århundradet 400—300 f. Kr. kallas det stora
äventyret, åren 300 f. Kr. till 200 e. Kr. det andra
äventyret och medeltiden indelas i två perioder, en
50 f. Kr.—400 e. Kr. benämnes inspirationens förfall
och 400—1400 e. Kr. vetandets förfall. Renässansen
får heta vetandets pånyttfödande, varpå följer det
jäsande århundradet (1600-talet) och den
mekaniska världen (fram till år 1900)
För varje epok behandlar förf. de ledande idéerna,
de mest framträdande tendenserna och de olika
vetenskapliga disciplinerna men också de faktorer som
påverkat vetenskapens utveckling eller förfall. Boken
är kryddad med intressanta uppgifter. Så t.ex.
berättas, att redan seleukiderna i främre Orienten före
1348 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
