Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 48 - Händelser - SEN-normer - Ekonomin inför 1960, av Göran Ahrsjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEN 24 10 56, linjemateriel, förbinclningsklämmor,
SEN R 24 12 10, ljudradio- och TV-mottagare, SEN
47 05 01-03, dimensionsstandard för elmotorer, SEN
26 04 01, 02, kondensatorer med metalliserat
glimmer, SEN 43 12, vridomkopplare, SEN 43 13,
vipp-strömställare, SEN 43 14, och anslutningsdon för
frekvenser under 3 MHz, SEN 43 15.
Remisstiden utgår för de fyra förstnämnda
förslagen den 30 januari, för det femte förslaget den
6 februari och för de fyra sistnämnda den 29
februari 1960. Intresserade kan erhålla förslagen från SEK,
Box 3 295, Stockholm 3.
Ekonomin inför 1960
338(485)
I den ekonomiska utvecklingen under den del
av 1959 som hittills kan överblickas framträder
tydligt den påtagliga förbättringen av vårt
konjunkturläge. Orsaken till att den vikande
tendens, som satte in 1957 och kulminerade under
1958, stannade inom rimliga gränser och att
påfrestningarna på vår ekonomi blev måttliga
var främst expansionen inom den offentliga
sektorn och intensifieringen av
investeringsverksamheten. Att en stor arbetslöshet liksom
en stagnerad industriproduktion inte kunde
undgås ändrar ingenting väsentligt i detta
omdöme. Vändningen uppåt i konjunkturerna kom
sedan i första hand som en följd av den
kraftiga exportökningen. Men kan man nu vänta
sig, att dessa konjunkturstimulerande
tendenser kommer att bestå under 1960?
Internationell högkonjunktur på väg
För att börja med den internationella
konjunkturbilden har man underlag för optimistiska
förväntningar. Det finns nämligen en rad
faktorer som, åtminstone under den närmaste
tiden, kan väntas stötta efterfrågan på våra
exportprodukter.
Västeuropa
I Västeuropa som helhet har sålunda den
ekonomiska expansionen under de senaste
månaderna ökat betydligt i styrka.
För England, som genom sin betydelse som
vår viktigaste exportmarknad spelar en
betydande roll som länk mellan oss och
världsekonomin, visar de senaste siffrorna om
utvecklingen en fortsatt hög aktivitet. På flera
områden har man även nått nya rekordnoteringar.
Industriproduktionen låg exempelvis i oktober
9 % högre än för ett år sedan. Arbetslösheten
har vidare inte stigit mer än vad som kan
förklaras av säsongmässiga faktorer. Även
exporten har nått en ny topp och låg under de tio
första månaderna 1959 i genomsnitt 4 % högre
än samma tid 1958. Symtomatiskt för
utvecklingen är också, att förväntningarna inom
näringslivet är stora inför det nya året.
I Västtyskland, vår främsta varuleverantör,
som tillsammans med England kan sägas styra
den västeuropeiska konjunkturutvecklingen,
har den allmänna ekonomiska aktiviteten
under den senaste tiden likaledes fortsatt uppåt
i oförminskad takt. Man kan rent av tala om
en begynnande överansträngning av de
produktiva resurserna. För den västtyska industrin
har sålunda orderingången stigit betydligt
snabbare än produktionen trots att
produktionsökningen under hösten varit så pass stor
som 7—8 %.
Någon arbetslöshet att tala om finns inte utan
för första gången under efterkrigstiden råder i
stället brist på arbetskraft. Vid sidan av den
starkt ökade inhemska efterfrågan har även
staplat sig en betydande aktivitet på
exportsidan. Denna var sålunda under tredje
kvartalet 10 % större än samma tid 1958.
USA
På andra sidan Atlanten har USA:s ekonomi
visat en nedåtriktad rörelse till följd av
stålstrejken. Sedan denna nu åtminstone
tillfälligtvis bilagts väntar man allmänt en gynnsam
utveckling. Detta innebär att man knappast
behöver räkna med någon störning från den
amerikanska ekonomin, som kan dämpa den
västeuropeiska utvecklingen.
Konjunkturen i Sverige
Kraftigt ökad produktion
Även om vi ser till de inhemska
uppsvingskrafterna finns det underlag för optimistiska
förväntningar.
Inom industrin synes sålunda företagen
själva, att döma av hittills tillgängliga uppgifter
om deras framtidsplaner, vänta sig en
kraftigare stegring av efterfrågan. I och med att
indexsiffrorna för industriproduktionens
utveckling under september förelåg, kunde man
också konstatera en definitiv frigörelse från
stagnationstendenser. Jämfört med samma månad
i fjol ökade nämligen produktionen med 5 %
och därmed för tredje kvartalet i dess helhet
med lika mycket. Genomsnittligt för de tre
första kvartalen stannade produktionsökningen
vid 2 %. Som jämförelse kan dock nämnas, att
även om en successiv stegring så småningom
kommer att kunna avläsas för
oktober—december väntas 1959 års produktionssiffra inte bli
mer än 3 % högre än 1958 års.
Ett utmärkande drag i
produktionsutvecklingen är, att expansionstendenserna gäller såväl
kapital- som konsumtionsvaruindustrin.
Tidigare under 1950-talet har det nämligen varit en
växelverkan mellan dessa båda industrigrenar.
När sålunda produktionen inom
kapitalvaruindustrin ökat, har produktionen inom
konsumtionsvaruindustrin visat en motsatt
utveckling eller omvänt.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 1355
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
