Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 1 - Kraftöverföring med högspänd likström, av Uno Lamm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bildar tillsammans med linjens kapacitans, utan
att lida för stor effektförlust.
Slutligen skall en annan viktig och stundom
kostnadskrävande komponent i speciellt
växel-riktarstationen omnämnas, nämligen
generatorn för den reaktiva effekt, som dels förbrukas
av växelriktaren själv dels av det matade
växelströmsnätet. I Gotland-anläggningen
utgöres denna komponent av en roterande
synkronkondensator, men metoder har numera
utvecklats för att, där vissa betingelser är
uppfyllda, även kunna använda statiska
kondensatorer. I Kanal-projektet kommer sålunda på
båda sidor statiska kondensatorer att
installeras i strömriktarstationerna; på den franska
sidan anslutna direkt till 230 kV
växelströms-klämmorna, men på den engelska sidan
anslutna till en tertiärlindning på
strömriktartrans-formatorerna. Även här gäller, att dessa
apparater verkar som filter och reducerar de
övertonsströmmar, som strömriktarna framkallar i
växelströmsnäten, även om en dylik reduktion
oftast icke är erforderlig i och för sig.
Styr-, regler- och skyddsautomatiken i en
likströmsöverföring erbjuder givetvis många
intressanta problem, men för att begränsa
omfånget av denna uppsats, får vi på denna punkt
hänvisa till existerande publikationer bl.a. om
Gotland-överföringen. Denna anläggning med
sitt krav på att den ensam skall kunna försörja
ett helt växelströmsnät men alternativt också
kunna arbeta i parallell med en kraftstation,
innehåller i själva verket en mera komplett och
avancerad regler- och skyddsutrustning än som
krävs vid de flesta tillämpningsfall av
högspänd likström. Vid anläggningen för Engelska
Kanalen installeras i huvudsak samma
apparatur, men en del funktioner har kunnat
uteslutas, exempelvis frekvensregleringen, med en
ganska betydande förenkling som följd.
För utvecklingsarbetet på området har det
emellertid varit av stort värde att redan den
första anläggningen tvingade till en
uppläggning av denna teknik, som svarar mot de mest
mångsidiga krav som väntas förekomma.
En likströmsöverföring som helhet
Eftersom en modern likströmsöverföring
alltid räknas förbinda två växelströmsnät med
varandra är det naturligtvis ofta en värdefull
egenskap att näten inte behöver synkroniseras,
utan frekvens- och effektreglering kan
bestämmas oberoende av varandra efter för vartdera
nätet gynnsammaste program. Manövertavlan
kan t.ex. förses med en inställningsratt för
effekt, och denna effekt sändes då över
oberoende av vad som för övrigt händer i de båda
näten. Det är också tydligt, att strömriktarna
med sin snabba styrning erbjuder stora
möjligheter till variation av reglerprogrammet: så
t.ex. har det föreslagits att låta en
likströmsöverföring, som är en del av ett större
överföringssystem med bl.a. växelströmslinjer,
förbättra den dynamiska stabiliteten hos hela
systemet genom att vid tendenser till pendling
sända pendlingen motverkande effektimpulser
över likströmslinjen.
En annan möjlighet, som den snabba
styrningen erbjuder, är att snabbare eliminera
iso-latoröverslag på likströmslinjen. De regler- och
felskyddssystem som utarbetats för
Gotlandanläggningen ger strömriktarstationerna bl.a.
den egenskapen, att likriktarstationen inte kan
skicka in på linjen en ström som är mer än
ett visst litet belopp större än den ström, som
växelriktarstationen suger upp från linjen. Vid
ett överslag över en isolatorkedja på linjen kan
därför bara en ström gå fram i ljusbågen, som
är en bråkdel av märkströmmen. Genom
styråtgärder bringas spänningen omedelbart till
noll vid en sådan händelse, bågen slocknar,
varefter spänningen åter styrs upp till fullt
värde. Eftersom dels bågen varit mycket "mager"
och avjoniseringstiden därför kort, och dels
gallerstyrningen verkar med stor snabbhet och
precision, kan den totala avbrottstiden bli
avsevärt kortare än vid en motsvarande
växelströmsöverföring med brytare för automatisk
återinkoppling efter linjefel.
Likströmslinjer och kabel
Det är väl bekant, att likströmmen erbjuder
alldeles särskilda fördelar, när det är fråga om
underhavs- eller jordkabel, och att där redan
vid ganska måttlig linjelängd likströmssystemet
blir ekonomiskt överlägset och till slut det enda
tekniskt möjliga. Kabeltekniken förenklas
mycket starkt, när man övergår till likström, och
man räknar med att även för högre spänningar
än gotlandskabelns 100 kV använda en enkel
massakabel. Å andra sidan är det givet, att
långa kablar, speciellt havskablar för stor
effekt, erbjuder utomordentliga problem både
när det gäller tillverkning och utläggning och
när det gäller att avväga konstruktion och
fabrikationsmetod mot risker och kostnader. En
viktig synpunkt vid valet av kabeltyp är
givetvis också lättheten att reparera kabeln, om
trots allt fel skulle uppstå.
Det har varit mycket diskussion de senare
åren om användning av plast som isolerande
och vattentätande material för
likströmskraftkablar, i första hand polyetylen. Naturligtvis
är det frestande att på detta sätt komma ifrån
den tunga och ömtåliga blymanteln, men
situationen synes idag vara, att man funnit vissa
egenskaper hos plastisolationen, som gör, att
man ännu tvekar att använda den vid högre
spänning än ca 100 kV.
Några luftlinjer för likström har ännu inte
kommit till utförande, men flera projekt, som
är under bearbetning, innebär
luftlednings-sträckor av mycket stor längd. Frågan om
isolering av luftlinjen vid likspänning är föremål
för omfattande studium inte bara i Ryssland
och Sverige, utan även i andra länder. Därvid
har frågan om krypöverslaget framdrivet av
den normala driftspänningen och underlättat
genom fuktig smuts- eller saltbeläggning på
isolatorerna alltmer kommit in i bilden som
4 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
