- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
14

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 1 - Nya metoder - Fluoridisolerad koppar- och aluminiumtråd, av SHl - Vakuumavgasning av stål i skänken, av SHl - Icke skräpande förpackning med träull, av Magnus Smedberg - Framställning av polyfosfat i spraytork, av SHl - Elektrovirvelbäddsugn för reduktion av järnmalm, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fluorförening, t.ex. fluorväte, vid 300—600°C.
Aluminium får ett 1 (i tjockt fluoridskikt på några
minuter vid 55Ö°C.

Resistansen hos ett 1—2 p. tjockt skikt är på
koppar 1010 ohm och på aluminium 1011 ohm vid 20°C
vid prov med elektroder 6 mm i diameter.
Fluorid-skikten häftar starkt vid metallen och lossnar inte
vid upprepade böjningar i 90° vinkel. De har god
resistans även vid hög temperatur; på aluminium
är den t.ex., bestämd på angivet sätt, 7 • 108 ohm
vid 500°C (Engineers’ Digest aug. 1959 s. A4). SHl

Vakuumavgasning av stål i skänken

Vid sänksmide av stora arbetsstycken av legerat stål
spricker dessa, om stålet innehåller väte. För att
undvika detta har man vid ett amerikanskt stålverk
tillgripit vakuumavgasning av stålet i skänken.
Metoden, som uppges vara ny inom stålindustrin,
består helt enkelt i att skänken med stålet placeras i
en vakuumkammare före tappningen. Strängt taget
är idén dock inte ny, ty metoden har tidigare
provats i Europa, men resultatet blev då så dåligt att
den övergavs.
Den använda vakuumkammaren har 3,85 m
diameter och är 3,4 m hög; den rymmer en 60 t skänk
innehållande 37 t stål. Den evakueras med en
fyr-stegs ångejektor som tar ned trycket i 28 m3
behållaren från atmosfärstryck till 0,65 mb på 5 min.
Evakueringen måste gå snabbt, då man inte kan
börja den förrän skänken med stålet satts in i
kammaren.

Stålet tillverkas enligt den vanliga tvåslaggsmetoden
med vissa ändringar. För att reglera kornstorleken
använder man vanadin i stället för aluminium.
Badet överhettas med 17—22°C före sista
slaggtappningen. Slaggen måste nämligen avlägsnas därför
att den angriper inklädnaden i vakuum, hindrar
gasavgången och ökar evakueringstiden. Överhettningen
tar ca 25 min. Man höjer kol- och manganhalten
något för att kompensera förlusten av dessa ämnen
vid avgasningen.

Skänken överförs till vakuumkammaren så snabbt
som möjligt, dennas lock läggs på, och ångejektorn
sätts i gång. Under evakueringen trycks helium in
vid skänkens botten varigenom smältan rörs om
kraftigt. Efter totalt 15 min i vakuumkammaren tas
skänken ut, och stålet tappas. Härvid rinner det i en
kompakt stråle utan gnistbildning. Dess viskositet
minskas påtagligt genom avgasningen så att det kan
tappas vid 15—20°C lägre temperatur än inte
av-gasat stål utan förlängning av tappningstiden.

Som genomsnitt för 100 smältor anges att
väte-halten minskats från 0,00043 till 0,000175 »/o och
syrehalten från 0,0086 till 0,00446 »/o (Metal Progress
sept. 1959 s. 111—114). SHl

Icke skräpande förpackning med träull

Träull betraktas nog av de flesta förpackningsmän
som ett mindre önskvärt emballagematerial, därför
att det är hårt, dammande och skräpigt. Träullen
har därför i dag i många fall trängts ut av andra
material. Om man emellertid kan eliminera dess
olägenheter, borde träullens prisbillighet ge den en
ny konkurrensförmåga.

Dessa tankegångar har lett världens största firma
i kameraservicebranschen att utveckla en
enhetsförpackning bestående av ett dubbelväggigt kuvert med
träull innesluten mellan väggarna. Förpackningen är
enkel. Man behöver bara öppna kuvertet, som
kommer i tämligen platta buntar från tillverkaren, och
sticka in den produkt, som skall förpackas. När

man öppnar kuvertet fjädrar träullen samtidigt upp
och skapar härigenom ett gott skydd. Kuvertet med
innehåll ställes diagonalt i en wellpappkartong, som
förseglas på vanligt sätt.

Enligt serviceföretaget, som reparerar ca 50 000
kameror per år av alla dimensioner, kan 90 °/o av
försändelserna förpackas i en enda typ kuvert och
kartong. Trots att flertalet försändelser går som
postpaket, är transportskador praktiskt taget
obefintliga (Modern Materials Handling 1959 sept.
s. 116). Magnus Smedberg

Framställning av polyfosfat i spraytork

Vid tillverkning av polyfosfat till syntetiska
tvättmedel (Tekn.T. 1959 s. 21) gör man vanligen först
ortofosfat i en spraytork eller trumtork. Det
överförs sedan till polyfosfat i en roterugn. I
Västtyskland har man emellertid utarbetat en enklare metod
enligt vilken en dinatriumfosfatlösning intorkas och
indunstningsresten kalcineras i en spraytork direkt
till polyfosfafpulver.

I den nya typen av spraytork är en ringbrännare
placerad så att lågorna från den är inuti tornet.
Fosfatlösningen sprutas genom lågorna varvid
vattnet snabbt avdunstar och fosfatet kalcineras till
polyfosfat. Genom små ändringar i driftbetingelserna
kan man göra tetranatriumpyrofosfat,
natriumtri-polyfosfat eller blandningar av dessa i önskade
proportioner.

Vid en amerikansk enstegsprocess utförs både
indunstning och kalcinering i roterugnen. Den
erhållna produkten måste då malas, medan den tyska
processen ger ett användbart polyfosfatpulver direkt
(Chemical Engineering 7 sept. 1959 s. 65). SHl

Elektrovirvelbäddsugn för reduktion
av järnmalm

Vid reduktion av järnmalmspulver i virvelbädd med
gas sintrar kornen samman redan vid den lägsta
temperatur (ca 700°C) som ger en ur ekonomisk
synpunkt tillräckligt snabb reaktion. Bildningen av
större kornaggregat omöjliggör upprätthållandet av
virvelbädden och måste därför undvikas.

Vid tekniska högskolan i Aachen har man löst
detta problem genom att blanda finkornig järnmalm
med ett annat pulver som inte klibbar vid
malmkornen och håller dessa åtskilda. Sådana
betingelser uppstår t.ex. i en virvelbädd som till största
delen består av finkornig koks och till en mindre del
av malmpulver.

Även i denna bädd sammanträffar dock malmkorn
förr eller senare, grövre partiklar bildas och sjunker
nedåt i virvelbädden. Man bör emellertid kunna
avpassa koksöverskottet, virvelbäddens höjd och tem-

14 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 1

Fig. 1.
Träulls-förpackning för
kameror.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free