Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 4 - Kyltorn och uppfuktare, system Munters, av Lennart Lindqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kyltorn och uppfuktare,
system Munters
Civilingenjör Lennart Lindqvist, Stocksund
Fig. 1. öppet
kyltorn.
Vid värme- och fuktöverföring kan man med
utnyttjande av trånga kanaler uppnå mycket
höga värmeövergångstal mellan ett
strömmande medium och kanalväggen. Man kan
därigenom åstadkomma mycket kompakta och
effektiva värmeöverföringsytor (Tekn. T. 1960 s.
41). Här skall redogöras för tillämpningen av
denna princip på våta värmeväxlare, där en
gas och en vätska står i direkt kontakt med
varandra.
Kyltorn
Man kan konstatera att behovet av kylvatten
ökat kraftigt de senaste årtiondena främst som
en följd av industrins utveckling. Som exempel
på stora kylvattenförbrukare kan nämnas
ångkraftverk, kemisk industri och
petroleumindustri. Bland andra till storleken mindre, men
till antalet flera förbrukare av kylvatten kan
nämnas kompressoranläggningar för alstring
av kyla för olika ändamål. Tillgången på
"naturligt" kylvatten, såsom grundvatten,
stadsvatten ocli ibland även sjövatten, är oftast
begränsad, och vattnet är ej alltid tillgängligt
där kylvattenbehovet uppstår. Man får då ut-
Föredrag i Mekanik den 13 oktober 1959.
621.565.93
nyttja andra möjligheter. Vad man då har att
välja på är luftkylning, evaporativ kylning och
återkylning av cirkulerande kylvatten.
Luftkylning är emellertid tillämpbar endast för
mindre anläggningar, och för de båda andra
metoderna kan konstateras att utvecklingen går
mot återkylning av cirkulerande vatten. Detta
möjliggör många gånger en lättare och mer
flexibel installation. Denna tendens är särskilt
utpräglad i USA, men är tydlig även i de stora
industriländerna i Europa. Man kan därför
vänta samma utveckling i Sverige.
Kyltornstyper
Vatten kyles i ett kyltorn genom att det bringas
i kontakt med luft varvid man får en
avdunstning. Den för avdunstningen erforderliga
energin tas från vattnet, vars temperatur därvid
sjunker samtidigt som luftens entalpi ökas,
främst genom upptagningen av vattenånga.
Den enklaste tekniska tillämpningen på
av-dunstningskylning av cirkulerande vatten är
en öppen damm, genom vilken vattnet
långsamt passerar. Avdunstningen sker från
dammens yta, och effekten blir mycket måttlig. En
förbättring erhålles, om i dammen installeras
ett system av spridarmunstycken från vilka
vattnet sprutas upp i luften, "spray ponds".
Ur denna primitiva form har kyltornet
utvecklats och de ständigt ökade kraven på mera
kvalificerat kylvatten har lett till alltmer
avancerade konstruktioner.
Öppna kyltorn, fig. 1, görs vanligen helt i trä.
De kan även förses med fyllning av träribbor.
Den väsentliga olägenheten med dessa torn är
att de är mycket beroende av
vindförhållandena. De kyltorn, som mest används nu kan
man indela i två grupper, självdragstorn och
fläktventilerade torn.
I självdragstornen får man drivkraften för
luftens cirkulation genom självdrag. Detta
orsakas av den höjning av luftens temperatur
och fukthalt, som uppstår vid dess passage
genom tornet. Draget blir större ju högre
tornet byggs. De enklare och mindre
självdragstornen är ofta utförda i trä, medan de större
oftast uppförs i betong. En vanlig utförings-
61 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
