Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 4 - Kyltorn och uppfuktare, system Munters, av Lennart Lindqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liartsbehandlat var intakt ännu efter 2,5 år.
Cellulosans motståndskraft mot angrepp av
mikroorganismer, insekter o.d. kan ytterligare
förstärkas genom tillsats av vissa salter, bl.a.
kopparsalter.
Den impregnerade cellulosans beständighet
mot sura och basiska lösningar av i praktiken
förekommande pH-värden, har undersökts, dels
vid normal, dels vid förhöjd temperatur. De
genomförda proven har givit utmärkta resultat.
Fältprov
En provning av ett nytt material skulle inte
vara fullständig utan fältprov. Sådana prov
har också genomförts och har huvudsakligen
varit förlagda till USA, bl.a. av den
anledningen att luftkonditioneringen av villor där
medfört ett behov av kyltorn av lämplig storlek,
vilket gjort tornen lätta att placera. En mycket
viktig faktor är dessutom att i USA finnes en
provkarta på praktiskt taget alla tänkbara
vattenkvaliteter.
Främsta syftet med fältproven har varit att
undersöka, huruvida de väsentliga
invändningar, som rests mot en växlarkropp av
ifrågavarande uppbyggnad, har varit berättigade,
nämligen att avgöra i vad mån avsättningar
orsakade av mineralavlagringar, alger och
föroreningar ger större svårigheter i de trånga
kanaler det är fråga om än i kyltornsinsatser
av gängse typ samt att avgöra om den
impregnerade cellulosan har en rimlig livslängd.
Att avsevärda problem skulle kunna uppstå
framgår av att man på vissa platser i USA liar
sådant vatten att kyltornsinsatserna måste
rengöras 1—2 gånger per år.
Ett 40-tal mindre torn har utplacerats på
särskilt utvalda platser över så gott som hela
USA. De flesta arbetar under verkliga
förhållanden och betjänar mindre
luftkonditioneringsaggregat, medan ett fåtal är utrustade för
att ge en accelererad takt åt den avlagring av
mineraler som kan tänkas uppstå.
Efter ungefär tre års prov har inga eller
mycket obetydliga avlagringar kunnat konstateras,
vilket tyder på att en kontaktyta av här
beskrivet slag skulle erbjuda mindre problem än
andra typer av kontaktytor.
Förklaringen till detta ligger till stor del i
det sätt, på vilket vatten tillförs den yta från
vilken avdunstning sker. Om vattnet tillförs
ytan genom kapillärtransport i växlarkroppens
material blir nödvändigtvis de i vattnet
upplösta salterna kvar på växlarkroppens ytor. Om
däremot avdunstningsytorna bela tiden täcks
av en vattenfilm, sker avdunstningen från
filmens yta, och eventuellt utfällda salter förs
bort i vattenfilmen.
Vid vattnets passage genom en kyltornsinsats
av konventionell typ kan en ojämn fördelning
av vattnet över ytorna uppstå, varvid vissa
delar ej kommer att få en kontinuerlig
tillförsel av vatten. En kapillärtransport till dessa
delar kan då äga rum. I en växlarkropp
uppbyggd av trånga, rörformiga kanaler blir vatt-
aI
V
kcal
m’hX
<5000
Fig. 8. Värmeöverföring i växlarkropp av korrugerat
material; vellstruktur med 300 mm djup och 3,7 mm
kanalvidd, vattenbelastning 11 t/m’h; oc
värmeövergångstal, F värmeyta, V växlarkroppens volym; o
träribbor 51 X 6,3 mm, delning 16 X 16 X 67 mm,
vattenbelastning 8 t/m"h; O stående träfiberskivor
med 3,2 mm tjocklek, delning 16 mm,
vattenbelastning 6 t/m"h.
Tri/ckfalt
mmvr
Ii
O
Lufthastighet
net mer eller mindre tvångsstyrt, vilket
resulterar i att en obruten film täcker ytan. De
föroreningar eller utfällningar som förekommer
får därigenom ej någon direkt kontakt med
foliematerialet.
Kapacitetsundersökningar
Problemet värme- och masstransport vid
lami-närströmning har tidigare behandlats (Tekn.
T. 1960 s. 41) under förutsättning att endast
ett medium i taget passerar kanalerna. På
grund av att vatten och luft samtidigt passe-
Vikt
t 100X
Fig. 10. Vikt av
olika kyltorn för
2 000 Mcal/h;
llll "torr vikt",
□ vikt i drift.
Fig. 9. Tryckfall
i växlarkropp
enligt fig. 10.
64 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
