Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 4 - Nybyggen - Västtysklands första kärnkraftverk, av SHl - Sovjetisk 500 kV transformator, av WS - Nya metoder - Skiffereldat ångkraftverk i Kvarntorp? av Wll - Transport av fasta material i rörledningar, av Magnus Smedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ställningsplatsen ha en speciell travers för lyftning
av kärna och lindning.
Fabriken har börjat serietillverka den nya
transformatortypen. Ett modellexemplar finns utställt
i elektropaviljongen på utställningen Folkhushållets
Prestationer i Moskva
(Promyslenno-ekonomiceska-ja gazeta 6 jan. 1960 s. 1). 1VS
nya metoder
SkifFereldat ångkraftverk i Kvarntorp!
Ett skiffereldat ångkraftverk på 150 MW i
Kvarntorp och avsett för kontinuerlig drift under större
delen av året utgör ett av de alternativ, som
Olje-skifferutredningen har att ta ställning till i sitt
arbete med att ge förslag om hur Svenska Skifferolje
AB:s verksamhet bör bedrivas på längre sikt. I en
under hösten avlämnad skrivelse till
handelsministern har utredningen framhållit, att innan något
fullt genomarbetat förslag kan framläggas, måste
ytterligare utvecklingsarbete bedrivas genom
uppförande av provanläggningar i teknisk försöksskala.
Bland föreslagna försöksanläggningar ingår ett
"utvecklingskraftverk", på ca 10 MW, som man räknar
med skall komma till stånd genom medverkan av
Vattenfall.
Vid krossningen av skiffer i Kvarntorp får man
en stor mängd stybb, som inte utnyttjas nu men
som skulle kunna användas för drift av ett 150 MW
ångkraftverk. Enligt preliminära kalkyler skulle
härför erfordras en investering av ca 165 Mkr.
Förbränningen av skiffer är förknippad med vissa
svårigheter, främst genom den höga askhalten och
den höga svavelhalten. En skiffereldad ångpanna
blir därför en tekniskt komplicerad anläggning som
man inte utan vidare bygger i fullstor skala. Det
blir därför nödvändigt att först bygga en
försöksanläggning och planerna för en sådan har
utarbetats. Anläggningen skulle ge 10 MW eleffekt, och
en i Kvarntorp disponibel ångturbin skulle kunna
utnyttjas härför (Vi i Vattenfall dec. 1959 s. 5). Wll
Fig. 2. Modell av
reaktorn och
primärsystemet
i skyddshöljet.
Man ämnar senare öka eleffekten till 30 MW
genom att sätta in pumpar för vattnets cirkulation
genom reaktorhärden (enl. Elektriska Aktiebolaget
AEG). SHl
Sovjetisk 500 kV transformator
En enfastransformator 13,8/520 kV, 135 MVA,
avsedd för det sovjetiska 500 kV-systemet, har
konstruerats och byggts av en sydrysk
transformatorfabrik.
Transformatorn är utförd med koncentriska
skiv-lindningar. Högspänningssidans införingar är
oljefyllda och står i 15° vinkel från lodlinjen. På grund
av en särskild konstruktion av transformatorlådan
kan transformatorns inre delar besiktigas utan att
de lyfts upp. Man slipper därigenom att på upp-
Fig. 1. Rysk 500
kV, 135 MVA
transformator.
Transport av fasta material i rörledningar
Pumpning av uppslammade fasta material genom
rörledningar över längre distanser börjar nu på
allvar bli ett alternativ till konventionella
transportsätt. Metoden är ingalunda ny utan har praktiserats
i varierande skala sedan mitten av 1800-talet,
framför allt inom gruvhanteringen. Sålunda användes
pumptransport för igensättningsgods, framför allt i
tyska och engelska kolgruvor ("Blasversatz").
Pumpning av avfall från anrikningsverk till
avsättningsdammar är ett annat exempel. Man anser sig
numera rätt väl behärska de tekniska aspekterna på
hydraulisk transport av fasta material över långa
distanser och att de verkliga problemen ligger på
den ekonomiska sidan. A ena sidan kan
framställningen av slamman samt avvattningen vid
terminalstationen ge ogynnsamma kostnadsrelationer, medan
rörtransporten å andra sidan har fördelen av ringa
lön- och förbrukningsmaterialkostnader, vilka ju
har en starkt stigande tendens. Rent allmänt är en
97 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
