Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 4 - STF december
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
december
Som vanligt dominerades december månads
föreningsverksamhet av den kamratliga samvaron i
jul-firandets tecken. Några mera seriösa sammanträden
förekom dock.
Sålunda debatterade SER fredagen den 4 december
undervisningen vid avdelningen för elektroteknik vid
KTH. Avdelningsrådet för denna avdelning tillsatte
i slutet av 1956 en kommitté för att utarbeta en
mera långsiktig plan för undervisningen vid
fackavdelningen. Den tillsatta kommittén hade nu
avlämnat en rapport till avdelningsrådet över sitt
arbete och Erik Löfgren och Uno Lamm, vilka
deltagit i utredningen, redogjorde för resultaten.
Lamm angav principfrågorna i samarbetet mellan
högskolan och näringslivet. Industrin kräver inte
att den nyexaminerade elektroingenjören skall
vara en färdig yrkesman, men vill att han skall ha
gedigna grundläggande kunskaper. Det förekommer
inom industrin lika djupgående forskning som vid
högskolan och licentiatgrad bör därför kunna
förvärvas även av industrins folk. Fortbildningen av
civilingenjörer genom kurser på högskolan måste
också ägnas stor uppmärksamhet.
Löfgren, avdelningsföreståndare, redogjorde för
kommitténs förslag till undervisningsplan. Främst
märks här förslaget om inrättande av en ny
studieriktning inom avdelningen, Allmän elektroteknik
(Ea), för att tillgodose behovet av civilingenjörer
inom de reglerings- och automatiseringstekniska
områdena. Vidare föreslås att lärostoff av intresse för
flera studieriktningar bryts ut ur de hittillsvarande
teletekniska tillämpningsämnena och sammanförs till
två nya ämnen, strömkretsteori och tillämpad
elektroteknik, och att det återstående materialet
inom de teletekniska tillämpningsämnena
omfördelas och ökas. De föreslagna ändringarna kräver att
ett antal nya lärarbefattningar inrättas. Studietiden
beräknas till nominellt nio terminer.
Ur diskussionen kan särskilt nämnas ett inlägg av
professor Vörts från Danmarks Tekniska Højskole.
Han omtalade att man i Danmark valt att gå
snarast motsatt väg. Större vikt läggs vid praktiken
redan före examen, studietiden är 11 terminer och
den krafttekniska linjen har ombildats till att
motsvara den här föreslagna allmänna linjen.
SER höll sedan fredagen den 18 december julfest
med damer och dans. Helge Smedinger berättade
från den svenska elektroteknikens barndom. Namn
som Jonas Wenström, Ernst Danielsson, Ludvig
Fredholm, Gustaf Granström, Arvid Lindström,
Robert Dahlander och Ivan överholm presenterades
och arbetet illustrerades med talrika episoder från
den tid då den första elektriska maskinen byggdes
med plåt från ett gammalt tak och med isolation
bestående av gamla ritningar. Gästande kungahus
hedrades med demonstration av en båglampa.
SVR:s sammanträde måndagen den 7 december
ägnades väg- och vattenbyggnadsarbeten vid Lamco-
projektet i Liberia. Ragnar Sjödahl och Sven
Mattson, överingenjörer vid Sentab berättade och visade
film.
Man har sedan länge känt till eller misstänkt
malmtillgångar i Liberia, och det amerikanska företaget
Republic Steel har även exploaterat en
järnmalmsgruva en bit in i landet. Amerikanska och svenska
intressen har nu förenats med liberiska i Lamco
som under senare år bedrivit undersökningar för
malmutvinning. Efter undersökningar i södra delen
av landet, i den mest otillgängliga urskog, där
flygfältsbygge med ett tusental infödingar var ett
äventyr, koncentrerades uppmärksamheten till berget
Nimba, nära inlandsgränsen, där på själva
julaftonen 1955 sensationella fynd av rik järnmalm
gjordes. Senare undersökningar bekräftade fyndet av
en över 250 Mt stor tillgång av en malm jämförlig
med den svenska kirunamalmen.
Jämsides med detta har Sentab de sista åren
utfört undersökningar för ett järnvägsprojekt och
hamn. Hamnen visade sig med fördel kunna
förläggas till Buchanan, vilket innebär att järnvägen
i stort sett kan dras genaste vägen från Nimba till
kusten. Man försökte till en början pröva
förutsättningarna för en hamn som skulle kunna motta
fartyg om 80 000—90 000 t och med kajlängd av
400 m. Denna visade sig emellertid bli för dyrbar,
varför man så småningom beslöt anlägga en hamn
för fartyg om ca 45 000 t med kajlängd av 210 m
och ett djup av 12,8 m. En sådan hamn torde
kunna åstadkommas utan eller med ringa
undervattenssprängningar.
Stormar är sällsynta och vågorna är mestadels
dyning från bl. a. Sydatlantens stormar. En största
våghöjd av ca 4 m har observerats, och
dimensionerande våghöjd för vågbrytarkonstruktionen har
satts till 5 m. Vågbrytaren skall byggas av upp till
77 t betongblock på en bädd av makadam. För
vågenergiomvandlingen utläggs stenblock eller
alternativt betongtetrapoder. Sanddriften efter kusten är en
faktor vars betydelse för hamnen ännu inte helt har
klarlagts.
Järnvägsprojektet har undersökts bl.a. med hjälp
av fotogrammetriska metoder som dock till en del
har hämmats av den täta och ända till 80 m höga
skogen. Järnvägen har dimensionerats för 30 t
axeltryck med 5 %o högsta lutning för lastade vagnar
och 13 %o för olastade. En egenhet är
jordslänterna som i skärningar kan läggas med en så brant
lutning som 1,7; 1.
Talesättet om den vite mannens grav tycks inte
vara en adekvat benämning på de samhällen och
läger som byggts och upprättats där nere. På
berget Nimba råder ett gott klimat och nere vid kusten
motverkas den höga temperaturen och fuktigheten
av välventilerade bostäder, simbassänger, mäss med
kökschef med tidigare anställning vid Park Avenue.
Golfbana samt krokodildamm kompletterar bilden.
Vackra färgbilder bar syn för sägen, så också
filmen "Land of Liberty".
Vid Mekaniks julsammanträde tisdagen den 8
december, som samlat 89 deltagare, kåserade Bärtil
Ejerhed om intryck från ett år i Indien. Indiens
svåraste problem torde vara arbetslösheten och
undersysselsättningen. Indien har 400 miljoner
människor och 200 miljoner nötkreatur och 70—80 °/o
av alla transporter sker med oxkärror. Man har
100-talet olika språk, även om tre språk täcker 70 °/o
av befolkningen. För mått och vikt finns det 150
olika system, med i många fall lika benämningar
på måttenheter som har olika storlek i olika delar
av landet. Analfabetismen är också ett svårt pro-
€
¥
$ i
99 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
