- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
76

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 4 - Böcker - Elementare Mechanik vom höheren Standpunkt, av JH - Fluidization, av Karl-Axel Melkersson - Einführung in die theoretische Elektrotechnik, av Jöns Ehrenborg - Mehrfeldrahmen, bd 1, av Sven Kinnunen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Syrakusa, på den sista Einstein. Kvantmekaniken
utelämnas därför att förf. säger sig ej ha kunnat
hitta något lämpligt sätt att presentera den i en
sådan här bok — perspektivet saknas ännu.

Med denna bok i sin hand kan man ligga på en
soffa och läsa mekanik, utan papper och penna, —
men med verklig behållning endast om man kan
det mesta redan förut. JH

Fluidization, av Max Leva. McGraw-Hill, New

York-London 1959. 327 s., ill. 89 sh.
Bortsett från Winkler-generatorn har
fluidiserings-tekniken tillämpats i industriell skala först under de
sista 15—20 åren. Under denna tidrymd har
emellertid en storartad utveckling ägt rum. Ett mycket
stort antal arbeten behandlande olika
problemkomplex inom fluidiseringsområdet har publicerats i
olika länder och inom vitt skilda industrigrenar har
fluidiseringstekniken använts i mycket stora
apparatenheter.

Förf. söker i denna bok inte bara samordna dessa
landvinningar till en organiserad enhet utan lyckas
också göra sin framställning sådan, att den
uppmuntrar till fortsatt intensivt forskningsarbete. Han
vänder sig såväl till den praktiskt verksamme
ingenjören som till högskolestuderanden.

I boken behandlas de grundläggande principerna
inom fluidiseringstekniken och angränsande
områden, såsom fasta bäddar och pneumatisk transport
av fast material, medan däremot olika specifika
industriella tillämpningar utelämnas. Boken innehåller
avsnitt om virvelbädden (den fluidiserade bädden),
den vilande bädden och fluidiseringens början, den
expanderade bädden, elutriering, utspädd fas och
rörlig fast substans, sprutbädden, värmeöverföring,
materieöverföring samt blandning av fast och
gasformig fas.

De olika kapitlen avslutas med omfattande
litteraturförteckningar. Inalles hänvisas till 227
betydelsefulla originalarbeten av engelskt, amerikanskt,
kanadensiskt, tyskt, franskt, italienskt, schweiziskt,
holländskt, israelitiskt och japanskt ursprung.

Att på detta sätt koncentrera framställningen på
de fundamentala principerna och den generella
teoretiska behandlingen av de olika problemkomplexen
samt bygga upp boken, så att läsaren på ett enkelt
och logiskt sätt från kapitel till kapitel växer in i
det alltmer komplicerade stoffet, är en avgjord
fördel, som kommer att förläna boken en betydligt
större livslängd och aktualitet som referensverk, än
om huvudvikten lagts på specifika, nu brukade
processer.

Boken är lättläst och bildmaterialet bra. Den
rekommenderas varmt åt alla, som kommer i kontakt
med hithörande problem. Karl-Axel Melkersson

Einführung in die theoretische Elektrotechnik,

6:e uppl., av K Küpfmüller. Springer, Berlin

1959. 512 s., ill. 31,50 DM.
Återigen har en ny upplaga av detta snart klassiska
verk utkommit (jfr Tekn. T. 1955 s. 1021). För alla
dem, som redan känner Küpfmüller, är endast att
nämna, att några små avsnitt om den moderna
elektrotekniken tillkommit, huvudsakligen om
halv-ledarteori. För dem, som ej förut haft glädjen att
studera Küpfmüller, skall nämnas, att boken i sina
tre första kapitel ger en god framställning av den
stationära elektriska strömmen samt de elektriska
och magnetiska fälten. Därefter följer ett kapitel
om nät, som även innesluter en kortfattad
framställning av växelströmsteorin. Ledningar och strålning

ägnas var sitt kapitel, varefter boken avslutas med
ett kapitel om insvängningsförlopp. Inget av
kapitlen torde föra läsaren avsevärt längre än
motsvarande kurser för civilingenjörsexamen.
Bokens typografi gör ett spartanskt intryck, och
detta gör måhända verket svårläst för den, som
vant sig vid moderna amerikanska läroböcker. Den,
som en gång lärt sig uppskatta den spartanska
stilen, lär dock aldrig önska sig Küpfmüller i någon
annan tappning.
Vad som framför allt gjort boken känd och
omtyckt är säkerligen den klara och utförliga
framställningen i de första kapitlen, varur läsaren
förutom teoretiska kunskaper även kan hämta många
beräkningar av tekniskt viktiga fall inom
elektrotekniken. Jöns Ehrenborg

Mehrfeldrahmen, bd 1: Beliebig vielfeldrige,
ein-und zweigeschossige, unverschiebliche and
elas-tisch verschiebliche, elastisch drehbar
einge-spannte Durchlaufrahmen, 7:e uppl., av Adolf
Kleinlogel & Arthur Haselbach. Ernst &
Sohn, Berlin 1959. 460 s„ 450 fig. 64 DM.
Föreliggande bok är en helt omarbetad upplaga av
den tidigare i 6 upplagor utgivna formelsamlingen
"Mehrstielige Rahmen". Den viktigaste ändringen
är, att antalet behandlade ramtyper har utökats
från 40 i de föregående upplagorna till 90 i denna
upplaga.

Av de 90 ramtyperna är 50 med fixa knutpunkter
och 40 med förskjutbar rambalk samt omfattar 70
ramar i en våning och 20 ramar i två våningar.
Ramarna är i 1—8 fack. Samtliga ramben har
förutsatts vara elastiskt inspända i de, från rambalken
räknat, yttre rambensändarna.

De statiskt obestämda kvantiteterna vid ramar
med fixa knutpunkter har beräknats både enligt
kraftmetoden och enligt deformationsmetoden.
Erhållna lösningar har givits i matrisform och ej som
i de föregående upplagorna i form av slutna
uttryck. Matrisens element beräknas genom reduktion
och rekursion.
Tre typer av belastning undersöks, nämligen
godtycklig vertikal belastning på rambalkar, godtycklig
horisontell belastning på ramben och punktmoment
angripande i knutpunkterna. Vid beräkning enligt
kraftmetoden behandlas det förstnämnda
belastningsfallet för sig och de två sistnämnda
belastningsfallen för sig. Vid beräkning enligt
deformationsmetoden däremot beaktas samtliga tre
belastningsfallen samtidigt.

Momentfördelningen vid ramar med förskjutbara
knutpunkter bestämmes i två etapper. Först
beräknas momenten under förutsättning av fixa
knutpunkter. Därefter studeras effekten av renodlad
förskjutning av rambalken. Resulterande
momentfördelningen erhålles genom överlagring av de två
beräknade momenttillstånden.

Bokens inledande del omfattar
beräkningsförutsättningar samt använda beteckningar och teckenregler.
I huvuddelen anges erforderliga formler och
matriser för de olika ramtyperna. I ett avslutande
avsnitt redogörs för teorin, varvid de i bokens
huvuddel angivna formlerna och matriserna härledes.
Inverkan av lutande ramelement och sned belastning
liksom inverkan av stödpunktsförskjutning och
spännviddsändring på grund av temperaturändring
eller krympning diskuteras. Vidare visas hur
ekvationer för influenslinjer systematiskt kan uppställas.
Användningen av härledda formler demonstreras i
två genomräknade exempel.
Förf. har bemödat sig att göra framställningen

76 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free