Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 6 - Driftinstrumentering för reaktorn R0, av Georg Jonsson - Nya metoder - Snabb gaskromatografi, av SHl - Automatisk gjutning av strängpressningsämnen, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
torns egenskaper väntas variera så mycket
från den ena anordningen av kärnan till den
andra. Exempelvis kan två säkerhetsstavar i
ena ytterlighetsfallet påverka reaktiviteten lika
mycket som tio i det andra. Även
reaktivite-tens beroende av vattennivåändringar vid
ungefär kritisk nivå kan bli upp till tio gånger
så stor i ett fall som i ett annat. Det senare
förhållandet gör, att det beskrivna
effektregleringssystemets funktionssätt blir väsentligt
olika vid olika tillfällen.
Den här lämnade beskrivningen gäller för
den slutliga utformningen av reaktorn, vid
vilken tanken omges av reflektor och strålskydd.
Under det inledande skedet utan reflektor
tillkommer några extra hänsyn. De viktigaste är,
att man normalt vill köra reaktorn inom ett
lägre effektområde och att en del extra
utrustning för strålningsövervakningen kring
reaktorn fordras.
Slutligen kan nämnas, att de praktiska
erfarenheter, som vunnits med reaktorn R1 vid
både byggandet och driften, har utnyttjats i
möjligaste mån. I synnerhet gäller detta
säkerhetskretsarnas utformning, men även valet av
komponenter inom de olika mätsystemen.
nya metoder
Snabb gaskromatografi
Enligt en amerikansk metod kan en komponent i
en blandning bestämmas gaskromatografiskt på 1
min eller t.o.m. kortare tid. Härigenom banas väg
för användning av gaskromatografiska metoder vid
processkontroll och kanske automatisk
processreglering i kemiska fabriker.
Gaskromatografi är redan en mycket användbar
metod för analys av flyktiga blandningar, t.ex. lätta
kolväten. En av dess nackdelar är emellertid att
analysen tar relativt lång tid, nämligen 5—15 min.
Denna tid har man nu minskat drastiskt bl.a. genom
minskning av kolonndiametern till 3 mm,
användning av helium eller väte som bärargas och
minskning av mängden vätskefas i kolonnfyllningen till
betydligt under normala 30 °/o.
En annan viktig detalj är provtagningsapparaten
som är en pneumatlskt manövrerad membranventil.
Denna tar prov på 0,05 ml mot normala 1 ml och
för in dem i kolonnen med liten distorsion.
Ter-mistordetektorn reagerar snabbt (fullt utslag på
0,2 s).
Spetshöjden för en utvald komponent avläses
automatiskt och överförs av en databehandlingsmaskin
till ett koncentrationsvärde som registreras av en
skrivare. Då analysen upprepas automatiskt, får man
en nästan kontinuerlig registrering av det aktuella
ämnets koncentration. Signalerna till skrivaren kan
också utnyttjas för automatisk reglering (Chemical
& Engineering News 31 aug. 1959 s. 52). SHl
Ingjut
Fig. 1. Form och gjutskål för automatisk gjutning
av strängpressningsämnen; A luftutlopp, B och C
trgckluftledningar för utstötarens manövrering.
Automatisk gjutning av
strängpressningsämnen
Ämnen för strängpressning av metaller tillverkas
vanligen genom sågning av en stång i lagom långa
bitar. Denna metod är relativt dyrbar därför att
tillverkningen av stången strängt taget är onödig,
eftersom dess form förloras vid strängpressningen.
Vidare förloras metall vid sågningen, särskilt vid
tillverkning av små ämnen.
Det är därför mer rationellt att direkt gjuta
ämnena, men härvid uppstår vissa svårigheter, bl.a.
genom att hårda föroreningar, vilka skadar
matrisen vid strängpressningen, bildas på gjutstyckets
yta. Vidare kan små ämnen inte gjutas därför att
metallen svalnar så snabbt att extra material för
kompensation av krympningen inte kan införas.
I USA har man emellertid nu konstruerat en
automatisk maskin genom vilken de nämnda
svårigheterna undanröjts även vid gjutning av små
ämnen. Maskinen består av en skänk som fylls med
smält metall från en ugn, en "gjutskål" och en
form med tryckluftdriven utstötare (fig. 1).
Formen är vattenkyld och öppen nedåt.
Vid gjutningen trycks formen mot gjutskålens
botten (fig. 2); form och gjutskål sänks ned i skänken
Fig. 2. Automatisk gjutning av strängpressningsämnen; fr.v. t.h. form
och gjutskål sammanförda, gjutning, gjutstgcket stöts ut.
136 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
